Topplistan

Tjugonde resan till Thailand 25 februari till 25 mars 2017. 25 februari. En avslappnad lördagsmorgon, inget jagande, inget stressande då vi denna gång åker med ett sent flyg. Avgång från Arlanda 20:45. Vi hade bokat tidigt i höstas, Thai Air hade ”Promotion” och vi bokade för under 10´000: - för Tuk och mig, 4´800 per person. Detta var det billigaste vi någonsin åkt för med Thai Air. Nu skulle resan ta ett par timmar extra då vi kommer till Phuket först, stannar där en dryg timme innan vi fortsätter till Bangkok. Helt ok… för det priset kan jag ta ett par timmar extra… Det finns en första gång för allt… en ny erfarenhet… Tuk och jag var alltså på ”G” att lämna Sverige för vår semester, 4 veckor i Thailand… en efterlängtad ledighet då vi endast haft två veckor i somras. Nu behövde vi båda komma bort från alla ”måsten” i Sverige. Frukosten var avklarad tjugo över nio, stryka det sista av tvätten som torkat under natten, fixa blommorna så att de skulle överleva de fyra veckorna vi skulle vara borta. Gårdagens kväll hade gått åt till att fixa, dona och packa. Nu var det endast det ”sista” som skulle i våra väskor. Efter en stund av eftertänksamhet blev jag varse att jag var utan kaffe i packningen. Då jag nämnde det för Tuk kom hon att tänka på sina Buddha-hyllor, som skulle även de uppdateras för att ”klara sig” i fyra veckor. Det blev en snabbis till ICA för att inhandla det som efterfrågats av Tuk, samt 2 kilo kaffe. Då jag lämnade affären fick jag en ingivelse att ge den kvinna som satt utanför ingången en slant. Det leendet som jag fick tillbaka var värt varenda krona som jag givit till henne. Det råder många delade meningar om dessa människor som sitter överallt där det rör sig mycket folk, där många personer passerar dagligen… sen om de är rekryterade av ”maffia” eller endast har kommit till Sverige för att få till det i sina liv lämnar jag till övriga att tycka till om. Tillbaka hemma blev det en enkel lunch, en ”kylskåpstömmare” för att inte behöva komma åter till ett skåp med en massa gröna, ludna saker som anfaller då dörren öppnas fyra veckor senare. Vid halv fyra tiden kom vi iväg, en klar vinterdag med cirka 2 minusgrader… Parkerade som vanligt i Märsta med ”sista dagen inne”, för att sedan transporteras till Terminal 5. Jag växlade till mig ett mindre belopp med Thai Bath för att inte vara helt utan då vi kommer fram. Det blev naturligtvis den obligatoriska räkmackan och ölen innan vi i sakta mak promenerade till Gate F69. Enligt vår bokning var vårt plan satt till att lyfta 20:45, får se om det håller… Nu sitter vi och väntar vid Gaten som fylls på mer och mer av förväntansfulla resenärer. Planen är att vara i Bangkok 3 dagar då Tuk skall förnya sitt Thai-pass, sedan är det en tur till Hua Hin som väntar. Kanske vi stannar där tre dagar ytterligare. Nu är klockan 20:00 och vi får se vad som väntar… inte lär vi komma i väg 20:45. 21:04 lämnade det fullsatta planet Svensk mark och min tjugonde Thailandsresa hade så tagit fart. Nu var det ju kväll och jag hade fantiserat om att det skulle bli lätt att somna… Tjii fick jag… Det som serverades en stund efter att säkerhetsbältesskyltarna släckts var kyckling med curry eller biff, tyvärr valde jag av gammal vana kycklingen… alldeles för chilistark för min smak, så det blev inte mycket jag stoppade i mig… en smygande magvärk infann sig efter ett tag. Jag var således tvungen att störa min medpassagerare som satt ut mot gången. Nåja… det var inte så allvarligt, efter toabesöket kändes det mycket bättre och jag kollade på en film, ”Morgan” innan jag på allvar försökte sova… Omöjligt… Jag tror jag slumrade/somnade till några minuter i alla fall. Frukosten var helt ok, dock inga bilder på flygplansmaten denna gång. Phuket var soligt, varmt, skönt, härligt att åter sätta fötterna på Thailändsk mark… mark… nej inte än, endast på landgången från planet in i ankomsthallen för att bli lotsade till avgångshallen via ännu en säkerhetskontroll. Efter en liten hamburgare och en mugg kaffe sitter vi nu och väntar på att få stiga på planet igen som tar oss till Bangkok. Det är satt till att lämna 15:20, nu är klockan 14:25. Mycket folk i rörelse, och även många som sitter, precis som vi, och väntar på en flygplansavgång. Jag hör många olika språk runt omkring vår sittplats… populärt ställe… 15:00 lättade vi från Phukets mark och så var då sista flygsträckan påbörjad. Det bjöds på någon slags micrad tonfisk ”coleslaw” och vatten. På Suvarnabhumi gick allt väldigt smidigt då vi redan var ”incheckade” i Phuket. Specialspår till ”vårt” bagageband ihop med sju-åtta andra som gjort samma resa som vi från Sverige. Efter en kort väntan kom så våra väskor farande på bandet. Sista göromålet innan Airport Link var SIM kort och toabesök… Vid biljettköpet till Airport Link, i automaten, inträffade en liten grej. Jag var för snabb med att mata in hundringen, man skall ju välja antal biljetter, eller, ”polletter” som avses att köpas, förvalt är en styck pollett. Då jag inte uppmärksammade detta blev det så att hundringen åkte in i sedelspringan och endast en pollett kom ut, plus 55 stycken 1 Baths mynt!!! Så hela fickan full med mynt… Resa med Airport Link är smidigt och lätt, billigt, och har man valt ett hotell nära någon av de stationerna är det helt utan konkurens. Väl framme vid den näst sista stationen på Airport Link sträckan gick vi så för att fixa transport till hotellet. En Tuktuk färd senare var vi så framme… Så här i efterhand kan man ju tycka att den dumma Farrangen blev lurad, så är det då man inte har riktigt koll… men trafiken var tät vid den här tiden på sena eftermiddagen och föraren såg naturligtvis sin chans att tjäna en extra slant… han körde oss runt kvarteret, cirka tjugo minuter, sedan var vi framme vid ”Indra Regent Hotell”. Det visade sig senare att det var endast en promenad på cirka 200-250 meter från Airport Link stationen… nåja… slapp dra väskorna i alla fall i värmen, det är ju också värt en del. (120 Bath) Hotellets lobby visade sig ligga på fjärde våningen... Incheckning smidigt och utan problem och sedan till rummet för behövliga rutiner, trötta som vi var tog vi oss omedelbart sedan till restaurangen på fjärde våningen. 1094 Bath kostade vår middag för två personer. Jag valde fish and chips, såg kanonfin ut på bilden i menyn men var en riktig besvikelse. Tuk valde nudlar med fisk, inte heller Tuk var nöjd med det hon åt. Efterrätten blev att träffa kudden, efter en dusch slocknade vi båda direkt… Forts följer...

Hej! Dags för en uppdatering av båtjobbet igen. Det har blivit en hel del gjort denna gång. Vi började med att montera ett rör för bogpropeller. Detta kräver massor med mätningar innan man borrar och kapar upp hålet. Här är hålet klart och röret inpassat och sedan svetsat på ut och insida. Vi monterade bort rodret för detta var glapp i bottenstyrningen. Jag ska svarva till en teflonbricka att lägga under tappen och så ska jag svetsa på material så glappet försvinner. Nu var det dags att bygga badbrygga. Gubbarna är ju gamla så vi behöver den för att kunna komma ombord ifall man ramlar i sjön och även för bad. Den ska göras klar nästa gång. Sedan byggde jag takluckor och plastade dessa på utsidan. Dom får vi göra klara i vår. Aktersalong. Förruffen. Här är det gjort en förhöjning för ventilator. Styrhytten. Sen var det dags för det stora "skitjobbet". Botten skulle slipas och målas. Här är en sida nästan klar. Botten är målad med en fartygsepoxy som heter Jotamastic. 3 lager på hela botten och ett stråk på 40cm i vattenlinjen har 5 lager totalt. Här är det klart. Någon hade tagit bort det rör som man trycker ner fett till propaxeln genom tidigare. Detta åtgärdade jag med att svetsa ett vinkeljärn som kanal för fett istället för ett rör. Så nu kan vi smörja det bakre lagret bättre. Här har jag börjat "fläcka på" färg där det flagnat och där vi har lagat. Har ruggat upp ytan först. Sen blev det målning av hela skrovet. Det röda är en kombinerad täck och rostskyddsfärg som heter Isotrol. Målade även ett lager bottenfärg så den får fästa ordentlig över vintern. Nu börjar man se hur det färdiga resultatet kommer se ut. Bakom styrhytten blev alla "atrapper" klara. Nu ser man vad dom små köksskålarna skulle bli. Locken över gasolboxarna är gjutna i en liten murarhink. Jag vill ha lite "liv" i skorstenen så jag plastade in en kabelslang som ring högst upp och gjorde 2 små rör på topp. Nu börjar plastjobben bli klara. Återstår bara att tillverka skjutdörrarna nästa gång. Här har jag plastat div delar. Lucka till lådan bakom styrhytten. Fot till masten. Glassskålen ska sitta under bränslefiltret så man slipper få diesel i maskinrummet vid byte. Fick även göra en kona så vi kan montera ett modernt luftfilter på motorn. Och ett ämne till masten. Innan vi åkte hem så rullade vi av pressarna en bit och testade att masten var Ok och går att fälla framåt. Då fick vi även se lite av hur det kommer se ut som färdig båt. Vi kommer göra minst en resa till upp och jobba i år sen får vi se hur det blir med kyla mm framöver. Fortsättning följer. Mr N-N.

Nya utgifter. Byte av olja, filter, kamrem, kamremssträckare, fläktrem och vattenpump. Verkstadschefen. Inga vidare arbetsskor, många blånaglar där. Inte gott om utrymme och får hoppas på att bilmeken inte var irriterad på mitt fotograferande men jag stoppade ner lite dricks i hans bröstficka. Då var det som ska bytas ut demonterat. Den läckande vattenpumpen. Och nu ska de friska delarna monteras. Det finns lite grejor på hyllorna. Räkningen står jag också ut med, drygt 2000 kronor.

Startar upp en ny tråd redan idag, även om det fortfarande är tre veckor innan vi åker. Känns som lång tid :(, även om det fortfarande är en hel del som måste ordnas innan vi åker. Vi fick idag besked att svärfar blivit inlagd på sjukhus, ingen vet vad som är fel än så länge. Jag hoppas verkligen att det inte är något allvarligt. Fick lite bilder hemskickade, och han ser verkligen mager och utmärglad ut. Tror han äter för lite när inte vi är där. Hoppas vi får besked inom kort vad som är felet. Är det så att han är riktigt dålig (men inte dör) är det inte helt otroligt att det inte blir någon hemresa i vår. Blir ju tyvärr sen avresa i år, delvis beroende på att vi flyttat igen. Har nu i september flyttat till en etta, mitt i stan. Tyvärr så var resorna med Norwegian PE ca 4500 kr dyrare för oss två i oktober än i september och november, så därför bestämde vi oss för att åka först i november. Trivs med att åka Norwegian PE, bra med utrymme för mina långa ben. Dessutom passar vi på att ta med en massa grejer när vi får ha så mycket bagage Förra året hade vi 78 kg incheckat bagage, och det lär bli samma i år. Ska bli spännande att se hur det ser ut på tomten när vi kommer ner. Vi planterade ju ett antal träd innan vi åkte hem, en del fruktträd, men även snabbväxande träd som förhoppningsvis ska ge lite skugga. Har ju även uppe i byn regnat ovanligt mycket i år, men såvitt jag förstår har det inte orsakat någon skada hos oss. I vilket fall, kommer det som vanligt från mig, att huvudsakligen bli "live-and-direct", har lite svårt att sätta mig i efterhand och lägga in bilder. Är ni intresserade av att följa mitt liv i Ban Don Yai, med diverse utflykter, så ses vi i denna tråd det närmaste halvåret (åtminstone).

Jag knatade upp till det runda bordet där tjejerna satt och förtärde sin mat. De verkar mycket nöjda och glada Nu kanske någon undrar varför vi är så elaka så att vi låter tjejerna sitta på undantag och inte vid vårt bord. Njae, det beror nog inte på elakhet utan mer på att vårt bord hade blivit fyllt och sedan så tror jag nog att töserna tycker att det är roligare att sitta och språka sinsemellan än att lyssna till gubbarnas tjöt. Japp, vi blev fulltaliga vid vårt långbord Vi lyckades fullboka ett bord för 22 personer och ett litet runt bord för en kvartett tjejer men det räckte ändå inte till så vi fick lägga beslag på ytterligare ett bord. Tjejbord nummer två eller kanske nummer ett, vem vet Bland gästerna kunde man bland annat skymta Gusings och Gorocco Det framkom önskemål om att ta en vända på soi 80 och nu blev det lite bekymmer. Det är svårt nog att samordna en transport då man är fyra personer för det blir oftast att man haltar lite då det gäller öl kvar i glaset och toalettbesök och så vidare. Betänk dig då att försöka få närmare 30 personer att bli redo samtidigt ! Jag skall bara försöka få i mig mina drinkar och sedan kan vi åka Snart är vi redo att åka så var beredd ! Forts...

Klockan började närma sig stängningsdags men nog sjutton skulle man väl hinna med minst en bar till innan jalusierna drogs ner. Vi var ett par tappra som gick ner längs gatan och då vi kom till Gordons place så ropade han in oss för han tyckte vi såg törstiga ut och behövde en varsin öl. Hur det nu var med den saken kan kanske diskuteras men vi gick in i alla fall. Oh boy ! Där har vi ju chiefen, en glad fyr från Skottland Självklart kan jag posera med personalen Om jag minns rätt så har den här tjejen jobbat i baren sedan Gordon köpte den för ett eller kanske två år sedan Det slank nog ner ett par öl där också innan vi vi gick tillbaka uppför gatan och hittade några av kisarna i en annan bar. Timmen var sen och det var hög tid att ta sig hemåt igen och eftersom det var några som var, hmmmm, något mjuka i knäna så ordnade vi fram en tuk-tuk till dem. Så kan en helt vanlig kväll se ut i Hua Hin // Luke the Drifter

Vi behövde inte vänta så länge innan det dök upp några mer eller mindre kända MPR-medlemmar. Allas vår vän Gerry som vägrar MPR och de allra flesta sociala medier, han vill leva i verkligheten och inte i cyberrymden Här har vi en mycket empatisk och social kis, jobbar för övrigt som kyrkomusiker och kommer från göteborgstrakten Denna afton så bjöds det på hallonshot och de slank ner vill jag lova Vi hade ju ordnat ett långbord för 22 personer men det blev fullt och vi fick lov att ta ett annat bord i anspråk och där huserade tjejerna. Om jag skall vara ärlig så tror jag nog att de tycker att det är skönt att slippa höra på gubbarnas tjöt Då jag var på väg till sanitetsinrättningen så mötte jag kisen som äger BKP, och för övrigt hela kvarteret med hotell och guesthouse och allt därtill. Enligt ryktena så är han hyfsat tät och ser det här projektet mest som en hobby och han brukar strosa runt lite inkognito. - Mr Drifter, nice to see you again ! Forts...

Några gamla foton från Sverige, 16-17 år sedan. Färsblandning 50/50 på rådjur och gris blir mumma de. Sonen skötte köttkvarnen.

1 mars Klockan 07:00 var det uppstigning denna morgon, i alla fall för mig. Tuk kom på benen senare… Frukost och morgonrutiner avklarade vid 08:15. 08:30 avgick Airport Link tåget som tog oss till Hua Mak Station. Tuk skulle hämta sitt nya pass. 10:40 var vi tillbaka vid Hua Mak Station för återfärd till Ratchaparop Station. Efter den korta promenaden till hotellet startade packning av väskor. Vi checkade ut 11:38. Nu sitter vi inne på ”Starbucks Café” på gatuplanet och sippar på en Americano samt biter i en ”Soft Raisins Cockie”… vi väntar alltså på vår transport till Hua Hin. Transporten kom på utsatt tid, ganska fantastiskt i Bangkok att man kan ge en så exakt tid med den trafik som det är. Väskorna fick bra rum i skuffen och så for vi så iväg från Bangkok för denna gång, i en Camry med några år på nacken men helt ok… Ett typiskt surrande från bakaxeln vittnade om att en renovering är nödvändig om det sjungande/surrandet skall försvinna… föraren tuffade på i sina stadiga hundra kilometer i timmen. Cirka 2,5 timmar senare var vi så framme i Hua Hin. Vi hade gjort ett kort stopp, en toa paus, cirka fyrtio minuter tidigare. Ett ganska nybyggt hotell ”Royal Pavilion”, ligger utefter genomfartsleden, cirka 7-8 minuters promenad norr om ”Klockstapeln”. Efter att vi installerat oss tog vi just den promenaden för att där korsa genomfartsleden och promenera på ”havssidan” om leden, in på en smal soi där folk var i full färd med att sätta upp sina ”stånd” inför den förestående kvällen… Tuk och jag kände oss något hungriga så vid nästa korsning låg det en restaurang som visade Thai mat, där gick vi in. Stekt ris för mig och chilistarka räkor för Tuk. Stället hade även ”Laundry Service”. Efter detta lilla mellanmål promenerade vi vidare tillbaka till hotellet via de små gatorna som finns på den sidan ner mot havet. Tuk fyllde på sin telefon, sitt betalkort, utanför en 7/11 butik, i en liten automat på en stolpe. Tillbaka på hotellet kollade vi igenom vår smutstvätt och sedan ut igen för att lämna till nyss nämnda restaurang. 3 kilo skulle kosta 240 Bath… På tillbaka vägen blev det inköp av tre klockbeställningar som jag hade med mig från Sverige. Ungefär 19:45 ringde Peepais dotter, Ae, nu var de här och väntade på oss utanför hotellet. Ae hade träffat en Engelsman, Martin, sedan ett halvår tillbaka och nu bodde de i Hua Hin sedan två månader tillbaka. Ae var tidigare tillsammans med en Fransman, men det höll inte speciellt länge. Det var alltså bestämt att vi skulle äta middag tillsammans. Vi åkte i en ombyggd pickup, typ Songtaew, till en restaurang inte så långt söderut från Klocktornet. Maten var helt ok, jag valde Australiensk biff och Tuk valde ris och chilistark räksoppa. Martin åt samma som mig och Ae hade valt ”Salmon Steak”. Martin hade levt och verkat i Thailand i femton år, livnärde sig på att utbilda, skapa event, teamblida, för företags och hotellpersonal. Kvällen slutade vid 22:40 tiden då jag och Tuk betalade ”kalaset” 3010 Bath… En Tuktuk tillbaka, sedan gick vi upp till takbaren på hotellet och emottog våra ”Free Welcome Drinks”, en alkoholfri issörja som var blå, nästan självlysande till färgen… Jag ville avsluta med en Irish Coffee, men se det gick inte, ”No whipped cream” svarade den uttråkade bartendern… Det blev en vodka med cola istället Vi träffade kudden vid 00:30. God natt!! Forts följer…

Kräftskiva idag

Jag ber att få tacka och buga för detta initiativ Kötthandlaren ! Tyvärr så är det nog så att även om jag skulle ha ett kamerabatteri med en styrka som en smärre atom-ubåts batterier så skulle nog kraften sina då dagen övergår till kväll och det börjar gå livat till. Igår var det en sådan kväll men efter att ha lirkat lite med kameran så fick jag fram några bilder i alla fall Quattro stagione ? Walk of life Det blev lite barhopping igår och eftersom vi var några gubbar så brukade vi spela lagspel i biljard och här har vi en bild på mig och min tillfälliga partner. It takes two for a tango Det var ingen brist på biljardspelare som gärna ställde upp som medspelare och på just denna bar så var det flera riktigt bra kulstöterskor Men så var det ju det här med batteriet ! Då det började bli riktigt livat så blev det batteritorsk och det här var den sista bilden för kvällen. Tack och godnatt // Luke the Drifter

Har nu varit och färdigställt huset, blev nästan som jag tänkt mig. Vissa saker över förväntan, andra fick dom backjobb på när vi va nere. Så nu ser jag fram emot att åka ner i dec eller januari för att få ordning på tomten.

Hoppas jag får lägga på några bilder Efter en liten promenad skiljs vi åt utanför legendariska PP. God mat och mycket trevligt sällskap. / SatanG

På nästa nöjesinrättning så var det både dans, stoj och galej och glädjen och gamman stod högt i tak. Puttin' on the Ritz - Eeeh, ursäkta fröken men har möjligen Musse Pigg varit här efter att han hade målat väggarna vita hemma i rummet ? Gorocco träffade en gammal fotbollshuligan från England och ville gärna förklara vilken enastående taktik Bajen har då de spelar Så här glad är Lillkrabban då hon får följa med gubbarna på barrunda Det droppade av folk vartefter men vi var fortfarande några partyglada festprissar som ville fortsätta till nästa bar. Må batteriet hålla ännu en stund ! Forts...

Vi kom inte särskilt många meter innan vi blev inlurade i nästa bar. - Welcome Luke ! Oopsa Daisy ! Vi bestämde oss för att spela lite biljard och en av tjejerna i baren var behjälplig med att racka upp biljardkulorna Det gjorde hon så gärna för belöningen kom ganska omgående i form av en drink Nu jäklar måste jag bara vinna över den där luffargubben som tror att han är något ! - Thank you for choosing my bar ! Alla ser ju nöjda och glada ut tycker jag och det är ju precis så det skall vara på en barhopping Fantastiskt, än så länge hänger kamerabatteriet med Forts...

Den här gången så löste vi det ganska smidigt. Det var ju fullkomligt omöjligt uppdrag att få alla att få slut i glaset samtidigt så vi tog oss till genvägen i olika konstellationer och det fanns alltid minst en i varje grupp som hittar vägen. Vi bestämde att vi inte skulle bestämma vilken bar vi skulle till utan improvisera då vi väl var framme på åttian. Vi som var först på plats valde en bar ganska högt upp på gatan för då skulle de andra hitta oss enkelt tyckte vi. - Welcome ! Två MPR-medlemmar i förtroligt samtal Två av servitriserna smiter iväg för att köpa lite godis På de flesta barerna på soi 80 så står det en laptop lättillgängligt där man själv får vara sin egen DJ och önska sina egna låtar och det tycker jag är super. Jag tror jag vet vem som har önskat en låt med Elvis Det var dans på Brännö brygga soi åttio Visst var det kul i baren men vi tyckte att vi skulle ge fler barer chans så det blev lite barhopping på åttian. Häng med !

Det var ett band som spelade denna kväll och jag tyckte att den kvinnliga vokalisten hade så fin stämma så jag bestämde mig för att knata bort och se om hon var lika vacker som hon lät. Ja, det tycker jag ! Oj ! Man kunde nästan tro att hon följer mig med blicken Jag tog en promenad på plattan och eftersom jag hade kameran med mig så passade jag på att knäppa av några bilder här och där. - Giv mig styrka för nu är den där hopplösa paparazzin här igen med sin kamera ! Jag bestämde mig till slut för att beställa in lite Hat Yai-kyckling ifrån ett matstånd. Mycket gott med grillad kyckling tillsammans med currykryddat ris och chilisås samt rostad vitlök Forts...

Så vart det fredagskväll och en promenad till Paulaner am Thielenplatz. Trevligt ställe med bra mat och god öl. Det blev Gulaschsoppa och wienersnitzel samt Paulaner "Oktoberfest bier" Efter maten beställdes det en 50% snaps för matsmältningens bästa och för att orka med promenaden tillbaka till hotellet.

Vägen mellan Takuapa och Surrathanni

Idag så tog jag en moppetur bortåt Burma till och det var som alltid en mycket angenäm upplevelse. Tänk att man aldrig tröttnar på att harva runt på en moped. Här har jag kommit till det första depåstoppet på min utflykt och man skulle aldrig kunna tro att man är bara ett par mil från turistkvarteren Färden gick vidare ut på landsbygden Jag har några ställen runt Hua Hin som jag återkommer till gång på gång och en av dem är Pranburi Dam som är som en oas för mig. Så nära men ändå som en helt annan plats. Där bortanför bergen ligger Burma Nu fanns det faktiskt en anledning till varför jag åkte upp hit och det var för att se om vattennivån i dammen har stigit något sedan jag var här senast för drygt två månader sedan. Vi får ju en stor del av vårt vatten från denna reservoar och det har varit kritiskt låg vattennivå efter ett par torra monsunperioder men nu har det kommit en hel del regn den sista tiden. Det är inte utav bara godo att Prachuap-provinsen är en av de solsäkraste i Thailand ! Ett par meter högre vattennivå än då jag var här senast i juli månad På väg hem från dammen träffade jag några offroadkompisar som var ute på grusbus och jag snackade några ord med dem men det var lite språkförbistringar då ingen av dem kunde prata mer än några ord engelska och det var ungefär lika många ord jag kan på thailändska. Här har vi de glada sladdbarnen och en av kisarna har haft den goda smaken att kosta på sig en Honda CRF 250 Rally // Luke the Drifter

Gorocco visar vilken hejare han är på att dansa mor lam Personalen ser till att ingen behöver sitta med tomma glas eller flaskor Dags för en ny match igen. Här går det undan Gerry ser koncentrerad ut. Det där slaget är ju lätt men hur ska han komma åt nästa boll ? Jäklar vad de ser allvarliga ut då de spelar. Slappna av, det är bara på skoj ! Visst var det skoj på den här baren också men nu var det trots allt barhopping på schemat och det var dags att lätta vidare till nästa ställe. Let's go !

27 februari Inget går upp mot en skön natts sömn 07:00 var det dags att stiga upp och ta sig ner till våning fem för att ta för sig av frukostbuffén som var helt ok tycker jag. Där fanns mycket att välja på, ganska mycket folk som, precis som vi, ville utnyttja dagen till fullo och börja tidigt. Vid 10-tiden gick vi så de cirka 250 metrarna till Ratchaparop Airport Link Station för att låta oss bli transporterade till Hua mak Station. Gott om plats på tåget nu. Väl framme vid Hua Mak stationen gick vi ner till gatuplanet för att fixa en taxi till Tanja Park. Passförnyelse stod på programmet och Tanja Park var stället att fixa nytt Thaipass på till Tuk. Timmen senare var vi på gång till Hua Mak igen. Passet skulle hämtas på onsdag 1 mars. Om vi ville ha det ännu tidigare skulle det kosta 3000 Bath, nu betalades det 1000 Bath. Skulle passet ha skickats med post till hemadressen kostar det 60 Bath plus avgiften för REK brev och ta cirka sju dagar. Hua Mak Airport Link Station, där stod nog 80 – 87 personer och väntade på transport… Tåget kom in… fullt… det blev således ännu mer packat efter att vi också stigit på… Stående som staplade sillar på högkant åkte vi tillbaka till Ratchaparop Station. Vid promenaden tillbaka till hotellet passerade vi en ”Goldshop”, vi vände tillbaka och gick in i guldaffären. Tuk hade tagit med sig hemifrån en del av det Thaiguld vi förvarat i Sverige från vårt bröllop som vi ville sälja. Sagt och gjort… det blev cirka 40´000 Bath kvar till oss efter att Tuk även köpt ett nytt armband istället för det guld vi sålt. En liten episod inifrån guldaffären… Då Tuk stod och valde bland armbanden kom det in fem stycken indier och ställde sig vid disken och bokstavligt motade bort Tuk, de skulle ha ögonblicklig uppmärksamhet!!! Som tur var hade personalen skinn på näsan och snäste av dem omgående så att de troppade av och Tuk kunde fortsätta sitt väljande. Efter uträttat förvärv kunde vi så fortsätta till hotellet och vårt rum som nu var städat, städerskan var utanför och höll på med rummet bredvid. Alla de mynten vi fick i retur då vi köpte biljett till Airport Link vid Suvarnabhumi hade jag, innan vi gick ut tidigare, lagt på skrivbordet. De var fortfarande orörda. Jag rafsade ihop dem och gav dem till städerskan med förklaring av Tuk varför det var en massa mynt… Nu var det lunchdags! Tuk hade koll på att vi passerat en ”hål i väggen” restaurang på vägen till Airport Link stationen tidigare, så det blev där vi intog vår enkla och goda lunch, hel ok… Bredvid låg det en massage salong som vi efter lunchen gick in till och kollade vad de hade att erbjuda. Kanske blir det ett besök senare då maten behandlats färdigt i våra magar. Det är en dålig idé att få massage direkt efter en måltid. En shoppingrunda tog sin början och vi passerade nog tretton olika massagesalonger på den korta sträckan vi gick, vilken skall vi senare välja?? Tuk fann en väska att inhandla, jag själv nöjde mig med en kringla och en kopp kaffe ”Americano”. Tillbaka på rummet ringdes några samtal, bland annat till ”Mr T” som svarade att han inte kör till Hua Hin… Vi gick så ut igen för nu var maten processad i våra magar och vi kände oss redo att ge kroppen en omgång. Vi valde nu inte det första stället vid lunchrestaurangen utan det blev det stället vi passerat som nummer tre. Tre timmars behandling för 1500 Bath och en kropp som efter dessa tre timmar kändes pånyttfödd :-)))… nåja… inte riktigt så kanske, men i alla fall kändes det mycket bra att få en omgång på mina stela muskler. Nu var vi naturligtvis hungriga igen och innan vi kommit fram till hotellets entré började en Thai man tilltala oss… ”Restaurang mister?” ( Vi hade under vårt samtal med varandra pekat på en liten soi på andra sidan gatan där det låg små mysiga restauranger) ”Dit skall ni inte gå, bara Indier där” sade mannen. ”Jag vet en bra restaurang, endast 20 Bath med Tuktuk”. Innan jag viste ordet av hade Tuk redan hoppat in i Tuktuken, så gjorde även jag och så for vi iväg… Vi kom in på en tom och dåligt upplyst gata som gick under Airport Link banan… Nu reagerade Tuk. ”Vi skulle inte tagit TukTuken” sade hon… Vi får väl se sade jag… Tuk sade något till föraren som pekade framåt och till höger. Mycket riktigt så kom vi fram till en restaurang, en ”Seafood” restaurang med cirka tjugo bord varav tre var upptagna av sex personer… ödsligt!! Våra spekulationer gick som att mannen hade intresse av att få kunder till denna avsides liggande restaurang… det kom fler Tuktuks med par och sällskap till restaurangen, några gick av, några vägrade och de åkte så vidare… De som gick av gjorde som vi… gick och satte sig lite till synes motvilligt in och beställde mat. Vi var ju hungriga så vi gav det hela en chans att få visa vad de hade att bjuda på. Tuk valde vårrullar, jag valde kyckling med ris och en Chang… En erfarenhet rikare hade vi så blivit om hur det kan gå till i Bangkok. Tuktuken tillbaka till hotellet kostade 80 Bath. Då vi stegade uppför trappan till hotellet stannade vi till vid en disk som sålde resor… ”Hua Hin 3’500 Bath”… Det dök omedelbart upp en herre och ville veta allt… ”Ohh you have Thaiwife” - då blir priset endast 3’000 Bath men då måste ni betala 500 Bath i bokningsavgift… det kom fram en herre till och de blev mer och mer påstridiga. Jag blev sur och gick därifrån efter att ha sagt att jag inte förstod detta med bokningsavgiften och varför det blir billigare för en Farrang om han har thai fru. Tuk följde efter … I hotellbaren senare blev det en ”Irish coffee” som togs med upp på rummet. Datorn åkte fram för att leta taxi till Hua Hin. Ockrarna nere vid hotelltrappan visade sig vara just det… Jag hittade flera taxi firmor som var billigare. Den billigaste började på 1’800 Bath, sedan fanns det taxiresor på upp till över 3’000 Bath beroende på vilket fordon man önskade. Vi bokade via nätet en resa för 1’900 Bath den 1 mars. Dusch och kvällsrutiner, sedan skriva och surfa, träffade kudden 00:45, god natt! Forts följer…

Atombomben här. IQ, portlås, snutar och Lennart Alfredsson. Låter som början på en hårdkokt kriminalnovell, där Lennart givetvis är den gode snuten som står ensam, med sin trofasta fru Abbis, mot världens avskum. Lennart slåss mot Asiens alla pengakåta kvinnor som lurar Västerlandets män på pengar och förstånd medans han heroiskt gör jungfru Abbis gravid. Men så händer det. Det som inte fick hända. Abbis mamma attackeras och bits av den lömska Ghanesiska Malariaflugan (Latin: Ghanius Lurius). Mamma Abbis faller i koma och Abbis förlorar barnet men Mamma räddas genom den karma som bröderna och pappan skickar till Den Gode Lennart och som Den Gode Lennart förvandlar till medicin och läkarvård. De onda thailändskorna har ju ingen tradition av att hjälpa sin familj samt nära och kära och detta vet Lennart. Lennart vet allt och trots att han är hård mot de hårda så har han ett hjärta av guld för de fattiga och svaga bland Ghanas utsatta internetbaserade kvinnor.

Hade ett liv som rörmokare i 29 år. Sedan har jag väl fuskat det mesta inom byggbranschen, gjutit, snickrat, målat och el men inte inkopplingar i säkringsskåp, byggde till ett rum på en stuga jag hade i några år. Men inte fuskat så mycket att huset lutar som det ser ut att göra på bilderna, var nog lutning på den som höll i kameran

När det regnat några dagar i sträck i Bangkok och man innan dess har två veckor av regn och smogg i Kina så kan man inte annat än att sakna Sverige och Europa. Ska dock tillbaka till Sverige nästa månad och då är det nog lite svårare att älska Sverige. Slumpvisa bilder från sommarens resa i Tyskland, Österrike, Slovakien, Tjeckien och Sverige.

Här skall det nog gå bra att bo några dagar Uppgradera till en svit dessutom på topfloor Tronen ser välplacerad ut. Får prova senare. Först lite roomservice

Tillbaka på hotellet så gick jag för att inspektera poolen. Visst är den fin. Men eftersom det regnat å allt runtomkring är blött så fick jag ingen feeling för att bada. Jag har bott på Samed. Alla hotell under denna resan har haft pool. Badbyxorna har alltid varit med. Har jag badad... nä! Vilken badkruka jag är! Tillbaka på rummet så hade prinsessan redan slocknat på sängen. Det tar på krafterna att promenera i värmen och solen. När dessutom den dumma falangen inte är helt sanningsenlig om de avstånd som skall avverkas... 555

Beger mig ut i Bangkoknatten. Regnet hsr precis upphört. Ny jävlar skall det ätas burgare

En helt ordinär afton på BKP Kvällarna brukar ju allt som oftast börja på plattan och så gjorde även denna kväll. På väg till "vårt" bord så passerade jag scenen och där var kvällens band på väg att göra sista soundcheck. Då jag kom till vårt bord så hade det blivit ändrade planer. Vårt bord var för litet så vi fick byta till ett annat bord som vi kunde möblera om inför kvällens anstormning av goda vänner. Här har vi plats för 18 personer och det skall förhoppningsvis räcka om vi har tur Undrar om vår bar har förberett sig för anstormningen av the crazy swedes ? Jag gick upp och pratade med chiefen i baren och han försäkrade att han hade under kontroll och var helt säker på att vi skulle få allt vi önskade i dryckesväg. - Dont worry, be happy ! Chiefens fru lovade att tjejerna som inte dricker alkohol skulle få precis vilken fruktjuice eler shake de önskade ! Då jag hade pratat klart med den trevliga personalen i vår bar så vände jag mig åter mot vårt bord och nu hade visst bordet utökats med några platser till. Kan vi verkligen fylla cirkeln ? Som utav en ren tillfällighet så skymtar vi en kyrka bortanför järnvägsspåret Jag undrar om vi verkligen kan fylla bordets alla sittplatser ? 22 platser ! // Luke the Drifter

ja ehum...jag slänger upp lite foton här då...rumsrena... TG264? Framme i Manila Hyfsat rörig trafik här med. Checkar in på Central Park. Walking street i Angeles. "kante ja få en margarita åsså?" Tobbe myser på Swiss resturangen Jag gillar såna här ost o kött brädor. På till Subic bay. Bodde på Harleys pub en natt. 4 På kvälle körde vi rockstjärnestuket...3 timmar turboknuff...ring the bell och bollar o takilas o groggar o brudar och en jävla urladdninag! plus lite extra "take away" på den notan hehe. Va ett tag sen nån lira minigolf här. Adobo, nationalrätten. lite som kalops. jättegott! Skön meny. En till ost o skinkplanka. ADC hotel....kanonhäftigt! Vart kompis med 2 bröder från San Diego, fd armefolk som bosatt sej här. Danny och Pedro. Tequila reef, toppen dricka/mat. Höll på att missa flyget för att dom här idi*terna bara ställde sina betongbilar sådär och tog middag....idi*ter finns det överallt. När vi väl kom fram var datasystemet utslaget, det hoppade igång efter en 20 minuter så vi höll tiden. Var ju utslaget i delar av världen då, i Paris bla minns jag, många förseningar runt om i världen...

Testade resan mellan Hua hin och Pattaya med Royal Passenger Lines båt, Royal 1, ett par veckor sedan, och det var förvånansvärt trevlig och smidig tur. Båten på väg in till kajen i Hua Hin Khao Takiab beach, och, faktiskt, precis enligt tidtabell. Nästan framme i kaj. Business class salongen, gott om plats för långa ben och breda ändor. Kostade 1550 baht, 350 baht mer än en resa i turistklassen: Betydligt mindre plats, men fortfarande ganska trivsamt och fräscht. Mitt säte, närmast till fönstret. Obligatoriska bilden på flygplansm... nej fan, båtmaten. Det serverades kex, vatten, röd läsk & kaffe. Söt och trevlig båtvärdinna. Nästan framme, och återigen, precis enligt tidtabell. Två likadana båtar till, undrar vad rederiet har för planer om nya rutter. Allt som allt, en trevlig upplevelse men att beställa biljett från den mobila hemsidan var lite krångligt, t.ex. mitt Visa debit från Bangkok Bank accepterades inte, fick betala med SCB internet bank i stället. Bra kundservice i telefon, hjälpsamt dam som var bra på engelska. Var också uppmärksamma med sjövädret, kan nog gunga ganska ordentligt om det blåser upp, så har ni benägenhet för sjösjuka var beredda. https://www.royalferrygroup.com Och som avslutning, en bild till från kajen i Pattis:

Ingen Khao Pad på menyn men väldigt trevligt sällskap, de bästa ribs jag någonsin ätit i Thailand och världens bästa öl få fat; blir inte så mycket bättre utan att få ligga som någon filosof en gång kanske sade. Att lyxa till det och frångå sin lördags Khao Pad två dagar innan löning får dock sina konsekvenser så idag blev det hämtnudlar till lunch. I morgon får man dock lite lön, förhoppningsvis, så då ska jag beställa in en Khao Pad med extra allt och svulla ifatt.

Stilsam dag idag Slappat på soffan med TV och lite tvättning Blev en tur runt ön och får se vad som är i görningen. Ny restaurang på gång Bygget på Kompisens landbit som jag visade för några veckor sedan har nu kommit igång Ett "illegalt" hotell rivs. Men byggs nog snart upp igen större och finare med nya papper och korrekt ägare Öns gamla sågverk och planklager har bytt skepnad och är nu restaurang istället Får prova den framigenom. Det har skeppats över 5st 20" containrar till ön. Kapade i 3 delar för stt kunna hanteras. Misstänker att de skall ställas upp på denna stålställningen. Har blivit ruskigt populärt med dessa containerlösningarna i Thailand

Här avslutas denna resa...

Lite försenad. Fanns inte riktigt tid igår p blev sent i säng. Ny tur med skytrain, fullsatt med folk påväg från jobbet Massor av pendlare skall vidare med bussar Lite marknad står på schemat ikväll Kom en schyssy HD Mustvätt? Väldigt upptagna unga damer... kansle planerades kvällen

Strulade naturligtvis till det. Väntade på ett försenat ICE tåg och upptäckte försent att det blivit ett spårbyte. Bara att knalla upp till DB disken för ombokning till ett senare tåg. Äntligen i Hannover. Bokat Mercure Hotel Hannover City. Bra läge direkt vid en park som kommer att användas flitigt för 1 timmes motion innan frukosten. Efter John Blund timmarna var det dags för välkomstdrinken (ölen) och en promenad i mörkret. Imorgon blir det EMO mässan hela dagen.

Helgen 16-17 september var det träff för tändkulebåtar och andra fordon vid Wasavarvet på Djurgården i Sthlm. Självklart skulle vi åka dit med vår lilla tändkulebåt. Vädret var fint och vi tog vägen genom Djurgårdskanalen dit. Här ligger båten förtöjd på utsidan av Tyra. Vår båt är från 1958 och motorn från 1920 och är en Säffle på 7hk. Här är några andra båtar som fanns på plats. Här är Balder och framför den ligger Tyra och Finngrundet. Alla med maskinerna igång. Ljuv musik för en motornörd. Även den K-märkta båten Fritz var på plats- Här håller man på att starta Finngrundets maskin. 400hk Bolinder. Alla som deltog med fordon bjöds på lunch ombord på St. Erik. Stockholms fulaste flytetyg passerade ibland. På kajen fanns en lustig hembyggd traktor med 15hk Säfflemotor. Sedan tuffade vi hemåt innan vädret blev sämre. Vår lilla motor går som en klocka. Synd att det inte går att lägga in video på forumet så ni fick höra den. Mr N-N.

Precis hemkommen efter en t&r resa till byn för att kolla till om- och tillbyggnationen på huset. Nästan 4 timmar bilkörande i konstant ösregn, kryssande mellan tunga lastbilar, är rätt tröttande. Tur man ska ut och äta lite mat med nya MPR-bekantskaper om ett par timmar.

Lite middag om kvällen med vänner och Xante Sparkeling

Tack för all positiv respons på tråden/bygget! Tidigare i tråden visade jag div färgalternativ på båten. Den blir röd och färgen heter Ral 3000. Färgen på överbyggnaden heter Ral 1014. Detta är en 2 komponents polyuretanfärg framtagen för konstruktioner utomhus. Den är mkt slitstark. Dom passar bra ihop och det bör stämma med den kombination jag gjort på ritningen. Senast så började vi även bygga koj för kompisen i fram. Den blir 80/200cm. Här ser man när vi passade in stora takluckan före plastningen. Framför luckan syns ett rektangulärt hål. Det är upp i lådan på taket, där vi ska ha sjökort mm. Senare kommer det ännu en låda under detta. Vi har även köpt in div saker att montera senare. Bogprop. Solpanel med regulator. Nya hydraulslangar till styrningen. Värme/ defrosterfläktar. Div slang till avgaser,toalett, mm. Knopmätare med GPS som visar kursen. Och en mängd elkabel. Vi hade lite tur senast då vi fick hämta glas gratis till alla fönster på ett bygge på söder i Sthlm. Det var 5 och 6 mm glas. MR N-N

Skytrain tillbaka mot Nana... nu är det inte så många som åker... Promenad på gatan å se på spektaklet Lite nattamat på en platspall i en gränd. Fick i alla fall riktig skål istället för frigolitskålen jag förväntat mig... såg väl skötsam ut

Prinsessan har flyttat hit nu bra för Miss On så hon får lite hjälp

En uppsamlingsplats i byn där de har gummiauktion, det luktar jäkligt illa ska ni veta om gummit.

Fick promenerat vidare till mitt favorittransportmedel i Bangkok Hoppade av för att titta lite på Central. Men här någonstans tog orken slut för resesällskapet. Jag hade redan lurats om den långa promenaden. Så nu skall det hemåt!

Middag i ett vardagsrum På riktigt i ett vardagsrum Romantisk middag? Kycklingfile med pommes och currysås

På plats vid Funland Paradise cirka 10 minuter med bil från där jag bor, bra att vara i tid då det är Lördag för det kanske blir mycket folk. Som sagt tidigt och egen nyckel är bra. Lägger pengar för 2 dagar/simningar i den danska kakburken. Inte en krusning på vattenytan eller folk som är i vägen när jag ska simma. Avslutad simtur. Precis när jag skulle åka hem så kom ägaren engelsmannen Tony (som jag blivit riktigt god vän med och jag har då förbättrat min engelska avsevärt) med sin fru Mai . Simningen är ju mycket bra motion sägs det och det är även bra mot min diabetes. Rätt så lågt blodsockervärde trots att jag inte åt någon frukost innan simningen.

Ja tack. Skulle gärna åka tillbaka till Bangla. Vore kul att se om en sån här tjej och hennes mamma står kvar i området till exempel. Dock ligger det inte på topp tio just nu. Men dyker det upp nått bra läge så åker jag gärna. Har inga problem med att Esspe och andra lägger bilder i min tråd. Det håller den levande. Dock helst som "kontring" på nån bild jag lägger in, t.ex. som Esspe gjorde med hotellet i Hua Hin. Drog till Frankrike med thaidam på lite semester, och lite research för eventuellt projekt nästa år. Har precis börjat gräva i bilderna. Återkommer med mera när jag fått lite struktur på bilder. Men Paris och Nice med omnejd blev det. Viktigaste för damen var att fota sig framför Eiffeltornet och så blev det. Vid två besök. Återkommer om det! Börjar med några bilder från Nice.

Row row row your boat gently down the stream Är det @Soengsang som extraknäcker tro

Ytterligare ett gäng papperskopior som fotograferats av och redigerats. Dem här är från Lamai. Året är gissningsvis 2003 och bilderna plockades fram efter att jag sett Stickan figurera i Thailandsdrömmar. Möjligen känns några av de medverkande på bilderna igen