Topplistan
Populärt innehåll
Visar innehåll med mest karma den 2026-01-26 i alla områden
-
9 poäng
-
5 poäng
-
5 poäng
-
5 poäng
-
En del av den thailändska eliten tjänade också bra på de kambodjanska scam centralerna - eliten som verkar i de gränsliggande provinserna. Hun Sen borde kunnat räkna ut med hjälp av arschlet och en krita att läcker han samtalet med Paetongtarn Shinawatra så ryker hon all världens väg och därmed allt förtroende för Shinawatras som ändå var hans direkta linje in i thailands politik. Tror det kommer pyra i Kambodja, Hun Sen börjar bli gammal och senil och sonen är inte heller den skarpaste kniven i lådan så hans drag blir kanske dödsstöten för på hans familjs inflytande och även Shinawatras inflytande? Men som vanligt är det ju de fattiga på båda sidor gränsen som får betala det högsta priset för elitens tuppfäktning.4 poäng
-
4 poäng
-
3 poäng
-
3 poäng
-
3 poäng
-
3 poäng
-
Ikväll bjöd Cajsa och Timothy oss till Pinchos... Jag får väl erkänna att jag var emot hela deras koncept med att man ska beställa i en app och och gå och hämta mat och dryck.. Restaurangbesök för mig är att sitta ner och bli "uppassad".. fast ikväll blev jag ju uppassad av mitt bords sällskap. Alla smårätter som vi beställt smakade utmärkt och jättetrevlig personal var det så Stort Tack Cajsa och Timothy för en underbar kväll 💕🙏3 poäng
-
2 poäng
-
2 poäng
-
2 poäng
-
2 poäng
-
2 poäng
-
2 poäng
-
2 poäng
-
Jag fick ett PM från vår forumvän @soi covboy och han frågade om jag kunde tipsa om ett hyfsat boende i Bonkai. Inget lyx men inte heller något lopphotell var vad jag läste mellan raderna. Detta är uppdrag som jag gillar för jag tycker att det är kul att få något att göra. Hmmm, egentligen så har jag mer än tillräckligt att göra men det går alltid att kombinera fritid, nöje och jobb. Som just vid det här tillfället. Jag brukar dagligdags ta en morgonpromenad eller cykelrunda och då kan man ju passa på att kolla upp boenden i närområdet. Det kostar inte mycket tid egentligen så det är ju att kombinera fritid med jobb. Då kommer tipsen på boenden i Bonkai! No. 1 Baan Khun Por Hotel. Ligger mycket centralt i Bonkai och jag skulle vilja påstå att det är ett mycket bra boende och en av fördelarna är att det ligger precis bredvid BKP där det finns en mycket stor foodcourt och en scen där det är uppträdande varje kväll. Ett rum kostar endast 600-700 per natt. Mycket prisvärt. No. 2 La-Or Resort. Ligger ungefär trehundra meter från BKP och det är något så ovanligt som en inhägnad resort med fristående bungalows. Mycket trevligt ställe som ofta brukar husera återkommande gäster. Jag har för övrigt en vän som hyr en bungalow året runt då han trivs så jäkla bra där. Stark rekommendation! Kostar ungefär 1000 per natt. Det kommer så småningom fler tips men det får vänta för nu måste jag iväg och spela bordtennis med några vänner. Full fart hela tiden!1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
Häromdagen blev det hemmamekad pizza.. och till pålägg blev det långragrad prästost, kronärtskocka, bacon, musslor i vitlök, grillad paprika och svarta oliver oliver....så jäkla gott och proppmätt! 💕 Och idag blev det hel och halvfabrikat, fish and crisp från Findus med kokt potatis och köpt mangoraja...överraskande gott!😋1 poäng
-
1 poäng
-
1 poäng
-
Skulle åka från huset i satuek till Nonki och stannade till hos Ptt för lite bensin och käk .funderade en stund och vände mot Jomtien istället skönt att inte planera så mycket.blir 2 dagar här sen hem till Buriram igen. Träffade PD och hans morbror en snabbis också1 poäng
-
Här en analys som jag anser ligga väldigt nära sanningen... By Shawn Blake per Facebook How a Failed Casino Deal and a Leaked Phone Call Lit the Fuse of the Thailand–Cambodia Crisis The recent flare-up between Thailand and Cambodia has been widely framed online as a nationalist dispute or a border quarrel between two rival states. That narrative is wrong. What actually detonated this crisis was far more mundane—and far more embarrassing: collapsed financial expectations, botched elite maneuvering, and a spectacular act of diplomatic self-sabotage. This was never about the Thai or Cambodian people. It was about money, power, and a deal that died. Thailand’s Longstanding Wall Against Gambling Thailand has some of the strictest gambling laws in Asia, rooted in legislation dating back to 1935 and reinforced by Buddhist moral teachings that classify gambling as a pathway to ruin, addiction, and debt. Legal betting is limited to horse racing and the state lottery. Even private possession of more than 120 playing cards is technically illegal without government approval. That cultural and legal resistance matters, because it sets the stage for what came next. Behind the scenes, political elites—both Thai and Cambodian—were quietly pushing a plan that ran directly against public sentiment: a massive “integrated entertainment” casino complex near the Cambodian border. The project was marketed as a tourism booster modeled loosely on Singapore and Macau, with casino floors capped at a small percentage of total space and heavy restrictions on Thai citizens, including a 50-million-baht deposit requirement and steep entry fees to discourage local gambling. In January 2025, Thailand’s Cabinet approved a draft Integrated Entertainment Business Act to make this possible. But approval on paper did not mean approval in public. The Casino Deal Collapses Public opposition was immediate and overwhelming. A 2025 poll by the National Institute of Development Administration showed that 59% of Thais opposed the casino project outright, and nearly 70% rejected legalizing online gambling altogether. Protests followed. Corruption allegations surfaced. Political pressure intensified. As Thailand’s internal political landscape shifted—and its prime minister was suspended—the bill became radioactive. On July 8, 2025, the government officially withdrew the legislation. The casino dream was dead. But the money had already moved. Bribes, consulting fees, speculative investments, and political favors had been exchanged in anticipation of the project. Cambodian elites, in particular, had positioned themselves to profit enormously from the border development. When Thailand pulled the plug, those elites were left holding massive losses. Resentment set in fast. Cutting the Power to “Scam City” Then Thailand made a second move—one that struck directly at Cambodia’s shadow economy. Thai authorities cut power and internet access to a Cambodian border industrial zone widely known as “Scam City,” a hub for illegal call centers, online gambling operations, and cyber-fraud networks that generate billions annually. These operations are not a secret. They are deeply intertwined with elite patronage networks and constitute a critical revenue stream for powerful Cambodian interests. Thailand’s action didn’t just disrupt criminal enterprises—it choked cash flow. At this point, tensions were already simmering. What followed turned a bad situation into a full-scale strategic disaster. The Phone Call That Blew Everything Up In June 2025, Hun Sen made what may go down as one of the most self-destructive decisions in modern Southeast Asian diplomacy: he leaked a private phone call with then–Thai Prime Minister Paetongtarn Shinawatra. The apparent goal was to embarrass Bangkok or gain leverage. Instead, it detonated Cambodia’s entire strategy. Paetongtarn was one of the few Thai leaders genuinely favorable to Phnom Penh—a conciliatory figure with personal and political ties to Cambodian elites. The leak didn’t weaken her quietly; it obliterated her publicly. She was pushed out almost immediately . After a brief caretaker period, Thailand installed Anutin Charnvirakul as prime minister in September 2025—a far more nationalist, military-aligned leader with little patience for Cambodian theatrics and none of Paetongtarn’s personal goodwill. In a single move, Hun Sen managed to eliminate his best counterpart and replace her with his worst. From Restraint to Retaliation The shift in Thai posture was swift and predictable. Backed by a military long frustrated with perceived softness toward Cambodia, Bangkok moved from restraint to resolve. By early December 2025, border clashes reignited. The Royal Thai Air Force launched F-16 precision strikes into Cambodian territory. Thai forces expanded control along contested border zones. And compounds linked—“coincidentally”—to scam operations began exploding. These were not symbolic targets. Weapons depots were hit. Drone facilities destroyed. Scam compounds flattened. Illicit funding networks disrupted. Thousands were displaced. Revenue streams vanished. Cambodia didn’t just lose face—it lost leverage. A Completely Asymmetric Contest None of this should have surprised anyone. Thailand has overwhelming air superiority, a larger and better-equipped army, deeper financial reserves, and near-total leverage over Cambodia’s border-dependent gray economy. This has always been an asymmetric relationship. Hun Sen chose to ignore that reality. Worse still was the reputational damage. In modern diplomacy—authoritarian or democratic—leaders do not publicly dump private conversations with counterparts. Not because they’re virtuous, but because they understand how power works. Backchannels exist so negotiations can happen without destroying future trust. By leaking the call, Hun Sen signaled to the world that Cambodia cannot be trusted with confidential diplomacy. Every future negotiation just became colder, narrower, and more transactional. That damage is permanent. Who Pays the Price? Not the elites who gambled and lost. Ordinary Cambodians do. They didn’t ask for border clashes. They didn’t benefit from scam compounds. They don’t gain from airstrikes or economic isolation. But they are the ones who will live with the consequences—reduced trade, heightened instability, and fewer opportunities. The crisis serves one narrow purpose: allowing Cambodia’s ruling circle to posture as eternal defenders of sovereignty, using external conflict to justify tighter control and extended rule amid growing domestic pressure. Hun Sen’s gamble didn’t fail quietly. It accelerated Cambodia’s strategic exposure, weakened its bargaining position, and turned a salvageable political setback into a national liability. This wasn’t bold leadership. It was incompetence—wrapped in a flag.1 poäng
-
0 poäng
-
0 poäng
Denna tabell är inställd till Stockholm/GMT+01:00
