Vilka politiska förändringar skulle vara bra i Thailand?

[mamma bäng fan pappa käng]

Eftersom många tydligen inte känner till, eller har fått förhållandena på thailands landsbygd om bakfoten så skulle jag vilja nämna att 90% av all risodling i Isaan sker enbart för eget bruk. Dom allra flesta säljer inget eller bara mindre delar av sin produktion. Tidigare var det så, och även nu för en del, att bara man fick sitt årsbehov av ris så överlevde man. Proteinkällor och grönsaker/ätliga växter kan hämtas i omgivningarna. T ex så fiskas det väldigt mycket på dom vattendränkta fälten/bäckarna under regnperioden, man samlar musslor ur dammar, gräver fram krabbor och sniglar ur fälten, plockar grodor efter regnväder, fångar insekter i ljusfällor och snarar risråttor under viss tid av året mm mm. Ätliga växter/svamp mm finns det en hel del vilt att hämta. Man odlar egna egna grönsaker, frukter och kryddor. Till det har man ett antal höns, några kor, bufflar eller gris.

Så hade man bara årsbehovet av ris så klarade man sig förr. Och en del fåtaliga gamlingar lever fortfarande så enkelt.

Nu, med det moderna samhällets krav så räcker det dessvärre inte med enbart mat på bordet utan man ska ha råd med en massa annat också. Och för att kunna ha moped, bil och fint hus samt låta sina barn få en bättre utbildning krävs tusentals rai fält att odla grödor på. Dom kanske 10-50 rai en vanlig familj har att bruka räcker i princip ingenstans. Därför har dom allra flesta, även i byarna, andra huvudsakliga inkomstkällor i dagsläget. Ingen lever enbart, eller ens till stor del av jordbruket, det ger fortfarande bara årsbehovet av basmaten riset till familjerna.

Och visst är utvecklingen Sverige såg på 50-70 talet, då dom tidigare småjordbrukande människorna flyttade in till städerna för jobb redan i full gång sedan länge. I våran Isaanby blir nästan inga unga vuxna kvar efter skolan, och dom som blir det har helt andra huvudsakliga inkomstkällor än jordbruk. Jordbruket är bara en bisyssla för dom allra flesta, en bisyssla som inte går att leva på med dagens moderna krav.

Utvecklingen har rusat och jordbruket kommer med all sannolikhet att förändras oerhört fort framöver. Mekanisering, effektivisering och storskalighet är ledorden. Bönderna kommer att bli färre och färre dom närmaste 10-20 åren och några få kvarvarande kommer bruka all jord i byn medan dom allra flesta unga ställer sig i en fabrik inne i stan istället.

Kvar i byn blir bara gamlingarna och fabriksarbetarnas barn (som tas om hand av mor- farföräldrar mot lite fabrikspengar i utbyte).

En höjning av rispriserna blir egentligen bara konstgjord andning eftersom dom flesta ändå inte har nog med areal för att kunna leva modernt på avkastningen. Själv tror jag snarare rispriserna kommer att sjunka naturligt i takt med industrialiseringen av jordbruket för att till slut vara på en så låg nivå att det för dom flesta inte är någon idé att odla för eget bruk längre. Istället säljer eller arrenderar man ut sin mark till dom få som har dom maskinella musklerna att bedriva ett effektivt industriellt jordbruk och köper sitt ris för fabrikspengarna man tjänar.

Men som sagt, den utvecklingen har redan kommit en bit på väg, i vår Isaanby finns inga unga vuxna kvar som lever på jordbruk och det är numer vanligare med skördemaskiner på fälten än en hop människor med skäror. Tror själv att jag kanske för sista ggn fick vara med om att svärfar skördade för hand i höstas. Ca 20% av hans fält fick han ragga ihop arbetare till att skörda och jag tog dit sonen och var med och tog lite bilder. Dom övriga 80% tog han ned maskinellt.

Tusan, nu måste jag springa till dagis med grabben, hinner inte skriva ner fler tankar.

Tyvärr har jag upnått max positiv karma idag, men du får en metavirtuell karma av mig för att du tar dig tid att skriva informativt i dina inlägg / mvh

[Kim]

Tyvärr har jag upnått max positiv karma idag, men du får en metavirtuell karma av mig för att du tar dig tid att skriva informativt i dina inlägg / mvh

maipenrai, och tack i alla fall!

[Guest Isan Lover]

Även jag drar hela tiden paralleller mellan mina barndomsminnen från norra Sveriges småjordbrukarsamhälle med det jag upplever i Isaan idag. Och jag tycker det är en stor ynnest att jag, och framförallt mina barn, får återuppleva det bondesamhället med allt vad det innebär igen. Står man bara med en fot i det och den andra i det moderna samhället så upplevs det naturligtvis som ganska romantiskt och själsuppbyggande. Det finns så otroligt mycket som är precis likadant som i min egen barndoms Norrland.

Och Ja, visst skulle dom flesta unga i byarna nog stanna om dom bara kunde. Dagens ekonomiska verklighet tvingar dock bort dom allra flesta av praktiska skäl.

Hej igen

Visst är det en förmån som du säger att få ta del av detta sätt att leva, och som förmodligen kommer att försvinna även i

Thailand inom en inte allt för lång framtid.

Har eller hade din fru svårt att förstå hur du kunde klara av och även uppskatta ett enkelt liv på landet i Thailand?

Det hade min fru i början men numera förstår hon mig, och saknar själv det "enkla okomplicerade" livet i byn ibland.

Vi bor ju på landet här i Sverige sågar och hugger vår egen ved och eldar i vedspis, fiskar och äter vilt, plockar svamp

och bär och trivs i naturen, ingen av oss är speciellt bortskämd och trivs med en ganska enkel tillvaro i båda länderna.

Mvh Isan Lover

[MaiChai]

IL och Kim,

jag kan förstå att ni trivs på landet och även jag känner mig tillfreds på landsbygden med det avslappnade tempo som finns där. Brukar själv besöka "min" by i Prachin Buri någon gång i månaden och får då upp samma känsla som jag fick i min bardoms somrar på småländska höglandet, enda skillnaden är att på höglandet födde man upp kor men i Prachin Buri föder man upp krokodiler..

Men nostalgi för inte Thailand och dess landsbygd framåt, visst är det charmigt med en grusväg igenom byn men nog fasen skulle de flesta bybor vilja har en asfalterad väg? Det är mest vi "turister" som ser charmen i att behålla det gamla och vi behöver ju inte bo där året om.

Det är oundvikligt att jordbruken i Thailand är på utdöende och för att landet och befolkningen skall utvecklas så måste det traditionella bondesamhället tyvärr försvinna. man måste odla det som är lönsamt, man måste effektivisera jordbruken och man måste framförallt odla på större arealer.

[Guest Isan Lover]

IL och Kim,

jag kan förstå att ni trivs på landet och även jag känner mig tillfreds på landsbygden med det avslappnade tempo som finns där. Brukar själv besöka "min" by i Prachin Buri någon gång i månaden och får då upp samma känsla som jag fick i min bardoms somrar på småländska höglandet, enda skillnaden är att på höglandet födde man upp kor men i Prachin Buri föder man upp krokodiler..

Men nostalgi för inte Thailand och dess landsbygd framåt, visst är det charmigt med en grusväg igenom byn men nog fasen skulle de flesta bybor vilja har en asfalterad väg? Det är mest vi "turister" som ser charmen i att behålla det gamla och vi behöver ju inte bo där året om.

Det är oundvikligt att jordbruken i Thailand är på utdöende och för att landet och befolkningen skall utvecklas så måste det traditionella bondesamhället tyvärr försvinna. man måste odla det som är lönsamt, man måste effektivisera jordbruken och man måste framförallt odla på större arealer.

Hej

Roligt att höra att även du uppskattar lite lantligt lugn ibland, men som vi kan konstatera så går utvecklingen framåt även

där både på gott och ont.

Detta ämne är ju lite off topic i den här tråden så vi får väl avsluta landsbyds romantiken nu.

Mvh Isan Lover

[Kim]

IL och Kim,

jag kan förstå att ni trivs på landet och även jag känner mig tillfreds på landsbygden med det avslappnade tempo som finns där. Brukar själv besöka "min" by i Prachin Buri någon gång i månaden och får då upp samma känsla som jag fick i min bardoms somrar på småländska höglandet, enda skillnaden är att på höglandet födde man upp kor men i Prachin Buri föder man upp krokodiler..

Men nostalgi för inte Thailand och dess landsbygd framåt, visst är det charmigt med en grusväg igenom byn men nog fasen skulle de flesta bybor vilja har en asfalterad väg? Det är mest vi "turister" som ser charmen i att behålla det gamla och vi behöver ju inte bo där året om.

Det är oundvikligt att jordbruken i Thailand är på utdöende och för att landet och befolkningen skall utvecklas så måste det traditionella bondesamhället tyvärr försvinna. man måste odla det som är lönsamt, man måste effektivisera jordbruken och man måste framförallt odla på större arealer.

Givetvis går det inte att dra någon klocka tillbaka och bondesamhället i Thailand har redan påbörjat sina dödsryckningar. Jag har ingen som helst önskan att bevara det, vet inte var du läser in det i min text? Däremot är jag tacksam att jag, och mina barn, hinner uppleva bondesamhället en gång till, innan det försvinner helt precis som det gjorde i gamla Sverige.

Som jag skrev ovanför i tråden så är det lycka att få leva i bondesamhället med ena benet. För dom som inte har sett något annat liv är nog drömmarna om tillvaron ganska annorlunda.

[Kim]

Har eller hade din fru svårt att förstå hur du kunde klara av och även uppskatta ett enkelt liv på landet i Thailand?

Ja när vi träffades för 9 år sedan så trodde nog frugan att vi faranger alla var vana med en massa bekvämligheter som vi inte klarade oss utan. Men hennes illusioner om att jag som farang behövde t ex aircon och varmvatten föll redan när jag skulle hälsa på henne i stan Surin för första ggn (där hon gick i skola på den tiden). Hon ville boka det finaste hotellet i stan åt mig och hade varit där och frågat inför min ankomst. Men jag övertygade henne att jag inte var intresserad av dyra hotell och bad istället henne leta upp det billigaste. Blev ett rum för 150 baht natten, totalt utan alla bekvämligheter istället.

Så hade hon några illusioner om mina bekvämlighetskrav (och eventuella rikedom) så spräckte jag dom direkt, innan vi ens träffats irl.

Med tiden har det ju visat sig att hon har betydligt större bekvämlighetskrav än mig och vi bor numer alltid på dom dyraste hotellen, i alla fall när vi reser runt i dom icketuristiska provinserna.

Kommer också ihåg från den första tiden efter att vi träffats, när jag reste runt i Isaan på diverse sightseeingäventyr med henne och hennes förklän (dvs tjejkompisar) och då vi ofta övernattade hemma hos någon av hennes klasskompisars familjer, ofta direkt på golvet med bara en flätad matta under och ett litet klädknytte till kudde. Så som sagt, hade hon några illusioner så dödade jag dom direkt.