Rismarknader utan mellanhänder öppnas i Thailand

[Guest Isan Lover]

Precis nyss, skrev leifen:

Visst är det en begränsning till 10 rai som kan få subvention? Då har man koll

Hej

Ännu ett bevis på att du inte sysslar med jordbruk.

På 10 rai kan man få allt ifrån nästan ingenting till många ton, vad hindrar ex.vis dom som får en liten skörd att ta med grannes ris i sitt stöd, vad hindrar dom som har mark i träda att lämna in ris åt grannarna, vad hindrar en familj ifrån att låta några av sönerna lämna in ris för 10 rai var också o.s.v.

Mvh isan lover

[leifen]

1 minut sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Ännu ett bevis på att du inte sysslar med jordbruk.

På 10 rai kan man få allt ifrån nästan ingenting till många ton, vad hindrar ex.vis dom som får en liten skörd att ta med grannes ris i sitt stöd, vad hindrar dom som har mark i träda att lämna in ris åt grannarna, vad hindrar en familj ifrån att låta några av sönerna lämna in ris för 10 rai var också o.s.v.

Mvh isan lover

Och jag kan inte som dig alla knep att lura staten.

 

Trots okunskap tror jag att det finns rätt mycket dokumenterat på landoffice om storleken på familjens ägor.

Normalt är väl 6-7 ton på 10 rai. Du tror på allvar att då kan man lämna in 25 ton utan risk?

 

Har sönerna 10 rai också är det helt ok, men är sönerna utan mark tror jag bli kärvare.

 

I Chaiyaphum, i en annan del av Isaan åker tjänstemän regelbundet och inspekterar, noterar vad som odlas på markerna, ger råd till bönderna.

Uppgifter som arkiveras.

[Guest Isan Lover]

7 minuter sedan, skrev leifen:

Och jag kan inte som dig alla knep att lura staten.

 

Trots okunskap tror jag att det finns rätt mycket dokumenterat på landoffice om storleken på familjens ägor.

Normalt är väl 6-7 ton på 10 rai. Du tror på allvar att då kan man lämna in 25 ton utan risk?

 

Har sönerna 10 rai också är det helt ok, men är sönerna utan mark tror jag bli kärvare.

 

I Chaiyaphum, i en annan del av Isaan åker tjänstemän regelbundet och inspekterar, noterar vad som odlas på markerna, ger råd till bönderna.

Uppgifter som arkiveras.

Hej

Mig veterligen finns det i princip ingen kontroll alls över risfälten, vad som odlas år till år, vem som odlar, hur mycket dom får i skörd o.s.v, man behöver aldrig rapportera till någon om man byter gröda, minskar eller ökar odlingen av en specifik gröda, låter 4 av barnen odla ris på 10 rai var o.s.v, man kan arrendera mark av andra, en far kan arrendera ut mark till barnen och någon registrering av detta krävs inte.

Det är helt klart juntans avsikt att begränsa mängden ris i risstödsprogrammet och det kommer naturligtvis att ha effekt även om en del helt säkert kommer att försöka lura systemet på olika sätt.

Någon som noterar vad folk odlar har jag aldrig hört talas om när det handlar om ris och grönsaker, men när det handlar om träd och speciellt då utrotningshotade sådana är staten intresserade och registrerar man inte det dom planteras får man inte fälla träden i framtiden.

Mvh isan lover

[leifen]

18 minuter sedan, skrev Isan Lover:

Mig veterligen

Säger väl det mesta om din okunskap...........

[Guest Isan Lover]

54 minuter sedan, skrev leifen:

Säger väl det mesta om din okunskap...........

Hej

Vore roligt stt höra om fler medlemmar än du har stött på myndighetspersoner ute bland risfälten som dokumenterar vad dom odlar, hur mycket dom odlar och vem som odlar?

Mvh isan lover

[måne]

Precis nyss, skrev Isan Lover:

Hej

Vore roligt stt höra om fler medlemmar än du har stött på myndighetspersoner ute bland risfälten som dokumenterar vad dom odlar, hur mycket dom odlar och vem som odlar?

Mvh isan lover

När frugan var nere förra året så kontrollmätte de hennes mark,då frågades oxå vad som odlades.

[Guest Isan Lover]

8 minuter sedan, skrev måne:

När frugan var nere förra året så kontrollmätte de hennes mark,då frågades oxå vad som odlades.

Hej

Ok om man begär kontrollmätning ex.vis för stt fastställa gränsen mot grannen, vill stycka upp mark eller liknande kommer personal ifrån Land Office ut och gör en förrättning precis som vårt svenska lantmäteri, dom kan naturligtvis fråga vad som odlas men Lantmäteriet har hand om kartorna och vem som står som ägare, inte själva odlandet.

Vi har också haft Lantmäteriet hos oss men dom har enbart ägnat sig åt att mäta upp mark och rita kartor. 

Mvh isan lover

Ändrades November 10, 2016 av Isan Lover

[frason]

3 timmar sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Vilket annat pris är det annars man ska påverka genom lagerhållning?

Thailändarna kan ju inte äta upp allt ris utan bara en bråkdel.

Mvh isan lover

Sluta ljug.

[Guest Isan Lover]

15 minuter sedan, skrev frason:

Sluta ljug.

Hej

Tillhör du också dom som tror att ökad inhemsk konsumtion ska kunna ersätta exporten.

Mvh isan lover

[Chan2014]

14 timmar sedan, skrev turisten:

 

Tja, som det tidigare skrivits om så har juntan naturligtvis insett det ohållbara i fortsatt risstöd. På längre sikt måste helt enkelt en massa risbönder börja ägna sig åt annat. Om detta innebär fortsatt jordbruk eller något helt annat återstår väl att se. Sannolikt finns det mängder av saker dessa enorma mängder pengar skulle kunna användas till som är bra mycket mer utvecklande för landet än att odla ris som man sedan låter ruttna bort i någon lagerlokal.

Beträffande rismarknader så är väl det något sorts psykologiskt inslag i stil med OTOP. Att sälja några hundra kilo ris eller ett tjugotal virkade grytlappar om året är väl av ungefär samma nationalekonomiska dignitet.

Att juntan har fortsatt med risstöd på kort sikt beror på att det finns ett enormt överskott på ris pga en ovanligt stor skörd, vikande efterfrågan samt enorma lager osålt ris sedan Yinglucks dagar som pressar ner priset. Man kan utan tvekan dra fram den gamla klassiska liknelsen med att pissa i byxorna på vintern... Det värmer gott en kort stund men sedan blir det bara värre och värre.

 

Long-term strategy aims to deal with the recurring problem of falling rice prices; more cash crops to be promoted.

THE government is pushing for a comprehensive set of long-term measures to reduce the rice acreage and promoting alternative crops to prevent a repeat of the current rice price slump.

 

http://www.nationmultimedia.com/news/national/30299326

Tydligen har du inte stake att debattera OTOP med mej, hade självklart räknat  med ett bemötande från din sida, OTOP är inte politiskt och det kanske du kom på så här i efterhand och då var det inte roligt länge i ditt lilla inskränkta tänkande, kan informera herrn om att den s.k juntan stöttar och promotar OTOP mer än någonsin, ex lilla vi hade turist ministern med följe på besök för ett par månader sedan, här finns inget för och imot utan en enad organisation oavsätt politisk färg, självklart får du tycka vad du vill men innan du uttalar dej i din politiska iver så ta reda på lite mer fakta, du är precis lika tokig som IL fast hans motpol.

 

Chan2014

 

[SatanG]

2 timmar sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Ännu ett bevis på att du inte sysslar med jordbruk.

På 10 rai kan man få allt ifrån nästan ingenting till många ton, vad hindrar ex.vis dom som får en liten skörd att ta med grannes ris i sitt stöd, vad hindrar dom som har mark i träda att lämna in ris åt grannarna, vad hindrar en familj ifrån att låta några av sönerna lämna in ris för 10 rai var också o.s.v.

Mvh isan lover

 

Om begränsningen är 10 rai så tolkar jag det som att stödet riktas till de som verkligen behöver stödet, de fattiga. Storodlarna lämnas därmed utanför. Det borde passa in i din agenda, du brukar ju säga dig vara på den lille bondens sida.

Strålande om du frågar mig, borde kunna få bort en hel del av myglarna!

 

/ SatanG

Ändrades November 10, 2016 av SatanG

[Chan2014]

7 timmar sedan, skrev ronoh:

Håller med om att det inte längre är hållbart att odla ris som sedan ingen vill köpa till vettigt pris. De andra grödor som finns kräver större kapital och långsiktig planering än ris för att kunna ersätta det befintliga ris jordbruket. Det skulle medföra att risbönderna inte har någon avkastning på sin mark under en visstid till följd av tex plantering av gummiträd eller jordmåns förbättring, den jordmån som idag används för ris har dålig kemisk retention och vatten absorption. Det krävs konstant svedjebränning och näringstillsatser för att odla en gröda som ris här uppe i Yasothon området. Ska man odla tex majs så måste man nog titta på "terra preta" konceptet som fungerat i sydamerika fattiga jordar. Tyvärr så sker det inga större satsningar på långsiktiga lösningar inom jordbruket här. Man vill ha pengarna i handen direkt inte om 2 år då marken har möjlighet att generera en större avkastning av det skälet att bönderna redan lever på marginalen.

 

Terra preta är lite off topic kanske kan vara värt att starta en egen tråd om det finns intresse. Jag håller själv på med ett småskaligt "terra preta"projekt här uppe i Issan, då jag fick upp intresset för marklära när jag pluggade mitt första år inom geovetenskap. 

 

 

Gummiträd kan du glömma, där gjorde man ett väldigt stort misstag från förra regeringen, man uppmanade att plantera, subventionerade, delade ut gratis träd, vad händer, världmarknads priset sjunker kraftigt, efterfrågan på naturgummi sjunker, man införde någon form av konstgjord andning genom att dela ut någon form av arial stöd, senare uppmanade man om att ställa om till annat, här nere hos mej har dom flesta gummiodlarna sågat ner och ställt om till durian, just nu är det stor efterfrågan på durian och höga priser, vad händer om 7-8 år, finns för mycket durian och priserna sjunker troligen, kan inte riktigt förstå hur dom tänker.

Chan2014

[frason]

43 minuter sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Tillhör du också dom som tror att ökad inhemsk konsumtion ska kunna ersätta exporten.

Mvh isan lover

Har jag inte påstått. Men du påstår att den inhemska konsumtionen står för en bråkdel av totala produktionen av ris.

[Guest Isan Lover]

4 minuter sedan, skrev frason:

Har jag inte påstått. Men du påstår att den inhemska konsumtionen står för en bråkdel av totala produktionen av ris.

Hej

Inte "produktion" utan konsumtion, är man världens största eller näst största risexportör har man nog problem att äta upp allt ris på hemmaplan.

Mvh isan lover

[Guest Isan Lover]

27 minuter sedan, skrev SatanG:

 

Om begränsningen är 10 rai så tolkar jag det som att stödet riktas till de som verkligen behöver stödet, de fattiga. Storodlarna lämnas därmed utanför. Det borde passa in i din agenda, du brukar ju säga dig vara på den lille bondens sida.

Strålande om du frågar mig, borde kunna få bort en hel del av myglarna!

 

/ SatanG

Hej

Visst är det bra att endast dom första 10 rai som odlas ska vara berättigade till stöd, det borde innebära att stödet hamnar i rätt fickor, men det innebär samtidigt att alla som odlar mer än 10 rai kommer att göra gigantiska förluster, många kommer att gå i konkurs och ruineras.

Jag tror inte att detta stöd kommer att räcka, juntan kommer säkert att tvingas utöka stödet på något sätt för att rädda miljoner bönder.

Mvh isan lover

[leifen]

44 minuter sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Visst är det bra att endast dom första 10 rai som odlas ska vara berättigade till stöd, det borde innebära att stödet hamnar i rätt fickor, men det innebär samtidigt att alla som odlar mer än 10 rai kommer att göra gigantiska förluster, många kommer att gå i konkurs och ruineras.

Jag tror inte att detta stöd kommer att räcka, juntan kommer säkert att tvingas utöka stödet på något sätt för att rädda miljoner bönder.

Mvh isan lover

Tar man bort subventionen helt och alla får marknadspris så går dom inte dom större odlarna i konkurs med gigantiska förluster???? 

Hur räknar du?

 

Lite som när jobbskatteavdraget infördes så steg skatten för pensionärerna trots den var oförändrad.

[Guest Isan Lover]

1 minut sedan, skrev leifen:

Tar man bort subventionen helt och alla får marknadspris så går dom inte dom större odlarna i konkurs med gigantiska förluster???? 

Hur räknar du?

 

Lite som när jobbskatteavdraget infördes så steg skatten för pensionärerna trots den var oförändrad.

Hej

Enligt mig går nog både många små och stora risodlare i konkurs utan stöd, dom priser som är nu täcker inte ens utgifterna för odlandet och någon vinst handlar det absolut inte om snarare förluster.

Även dom odlare som får stöd för 10 rai har nog svårt att få det att gå ihop, såg en kalkyl på nätet där man i bästa fall förutspådde ett nollresultat för små odlare.

Mvh isan lover

[leifen]

8 minuter sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Enligt mig går nog både många små och stora risodlare i konkurs utan stöd, dom priser som är nu täcker inte ens utgifterna för odlandet och någon vinst handlar det absolut inte om snarare förluster.

Även dom odlare som får stöd för 10 rai har nog svårt att få det att gå ihop, såg en kalkyl på nätet där man i bästa fall förutspådde ett nollresultat för små odlare.

Mvh isan lover

Alla får väl stöd upp till 10 rai?    Är priserna för låga ska man bara odla för egen konsumtion.

 

De större odlarna har garanterat lägre produktionskostnader och högre lönsamhet genom mekanisering och stordrift. Bra stora enheter kommer att överleva.

 

Sådana stöd som nu erbjuds för ris, förlänger bara böndernas fattigdom i evighet.

 

 

Ändrades November 10, 2016 av leifen

[Guest Isan Lover]

10 minuter sedan, skrev leifen:

Alla får väl stöd upp till 10 rai?    Är priserna för låga ska man bara odla för egen konsumtion.

 

De större odlarna har garanterat lägre produktionskostnader och högre lönsamhet genom mekanisering och stordrift. Bra stora enheter kommer att överleva.

 

Sådana stöd som nu erbjuds för ris, förlänger bara böndernas fattigdom i evighet.

 

 

Hej

Hade man haft för avsikt att säga till att odlarna att bara odla för egen konsumtion är man nog lite sent ute nu när riset ska skördas.

 

Det är som sagt bra eller åtminstone bättre än inget att ge dom små odlarna bidrag för 10 rai men huvudproblemet kvarstår, många kommer att drabbas hårt ekonomiskt ändå, ett plus minus noll resultat räcker inte för att försörja en familj och ha barnen i skolan.

 

Sen delar jag inte din uppfattning om att dom lite större odlarna än dom på 10 rai eller mindre kommer att klara sin lönsamhet genom mekanisering och stordrift, vet inte exakt var den gränsen går med dagens priser men det borde nog handla om odlingar på tusentalet rai.

Mvh isan lover

 

 

Ändrades November 10, 2016 av Isan Lover

[ronoh]

1 timme sedan, skrev Chan2014:

Gummiträd kan du glömma, där gjorde man ett väldigt stort misstag från förra regeringen, man uppmanade att plantera, subventionerade, delade ut gratis träd, vad händer, världmarknads priset sjunker kraftigt, efterfrågan på naturgummi sjunker, man införde någon form av konstgjord andning genom att dela ut någon form av arial stöd, senare uppmanade man om att ställa om till annat, här nere hos mej har dom flesta gummiodlarna sågat ner och ställt om till durian, just nu är det stor efterfrågan på durian och höga priser, vad händer om 7-8 år, finns för mycket durian och priserna sjunker troligen, kan inte riktigt förstå hur dom tänker.

Chan2014

 

Sprida riskerna kanske är ett alternativ. Har man 10 rai så kan man ju köra 5 rai med något nytt och lite oprövat medan man kör på med det gamla vanliga på de andra 5. Jordbruksreformer gånger lett till misär och fattigdom så det är verkligen ett surt äpple att bita i oavsett makthavare. Den föregående kungen såg ju behoven och satsade på förbättringar, det krävs kontinuerligt arbete och forskning inom området och jag skulle vilja säga att jordmånen behöver förbättras betydligt i många områden för att det skall vara långsiktigt lönsamt att bedriva jordbruk. Varför inte köra på med att "terra preta" projekt då man mixar ner träkol i jorden tillsammans med lite annat smått och gott. Jag räknar med att man binder ca 1 ton CO2 i tusentals år om man gräver ner ca 270kg träkol. Kostnad? 13 kg träkol kostar 100 baht här i byn så man skulle kunna sälja klimatkompensation för ca 2000 baht(dyrare än att plantera träd) 1ton/CO2 och skänka bort materialet till bönderna. Läste en UN-rapport där det nämns att avkastningen ökat med upp till 270% på försöksområden där jordarten tillhört oxisoler liknande de ferrosoler som man odlar på här upp i Issan.

 

Det finns långsiktiga lösningar till de flesta problemen här uppe tyvärr inte drivkraften. 

[Chan2014]

2 minuter sedan, skrev ronoh:

 

Sprida riskerna kanske är ett alternativ. Har man 10 rai så kan man ju köra 5 rai med något nytt och lite oprövat medan man kör på med det gamla vanliga på de andra 5. Jordbruksreformer gånger lett till misär och fattigdom så det är verkligen ett surt äpple att bita i oavsett makthavare. Den föregående kungen såg ju behoven och satsade på förbättringar, det krävs kontinuerligt arbete och forskning inom området och jag skulle vilja säga att jordmånen behöver förbättras betydligt i många områden för att det skall vara långsiktigt lönsamt att bedriva jordbruk. Varför inte köra på med att "terra preta" projekt då man mixar ner träkol i jorden tillsammans med lite annat smått och gott. Jag räknar med att man binder ca 1 ton CO2 i tusentals år om man gräver ner ca 270kg träkol. Kostnad? 13 kg träkol kostar 100 baht här i byn så man skulle kunna sälja klimatkompensation för ca 2000 baht(dyrare än att plantera träd) 1ton/CO2 och skänka bort materialet till bönderna. Läste en UN-rapport där det nämns att avkastningen ökat med upp till 270% på försöksområden där jordarten tillhört oxisoler liknande de ferrosoler som man odlar på här upp i Issan.

 

Det finns långsiktiga lösningar till de flesta problemen här uppe tyvärr inte drivkraften. 

Ja det där var väl lite överkurs för en enkel fruktbonde som mej, men en bra mix med olika grödor är man inte så känslig för prisfall, och framförallt tillföra värde på det du odlar, t.ex vidaförädla till en annan produkt istället för att sälja ut till skitpriser till uppköpare, nu känner jag inte till förhållanden i Isaan annat än svärmors lilla ris teg, nere hos oss är det betydligt bördiga samt tillräcklig årlig nederbörd för att odla frukt, årliga nederbörden ( 3000-4000mm) är nog mer avgörande än jordmånen.

Chan2014

[Guest Isan Lover]

Hej

Själv har redan frugan nästan slutat odla ris för försäljning och numera används bara 10 rai av hundra för ris till vår anställdes familj och oss själva, det beslutet tog vi redan för 2 år sedan.

Men hon sitter med 20 rai gummiträd som inom 1-1.5 år är färdiga att börja tappas, kommer inte att ge några större pengar men några till får åtminstone fast jobb och något blir det väl över till frugan också.

Sen har hon väl ca 30 rai eucalyptus som är både lättskötta och ger en del pengar.

Det odlas cassava också men det mesta blir nog mat till vildsvinen.

Lite oljepalmer på försöksbasis, några hundra bananplantor, lite olika fruktträd, lite teak o.s.v.

Sen är det ju vildsvin, höns, ankor och några kalkoner också förstås, ska bli spännande att se hur allt ser ut när vi kommer ned.

Mvh isan lover

Ändrades November 10, 2016 av Isan Lover

[evert 1]

Tyvärr är på sikt alla stöd mer eller mindre kortsiktiga och inte sällan blir effekten den rakt motsatt mot vad som åsyftades.  För eller senare kommer ändå marknadskrafterna att segra.

Bättre att låta strukturomvandling äga rum än dra ut på plågan.

Förespråka andra grödor, helt ok men då i måttlig omfattning, rena vansinnet att lägga alla ägg i samma korg.

Bara att inse att den lille risfarmaren/bondens tid är förbi.

I stället för att subventionera risodling ge i stället pengarna till utbildning eller stöd för någon helt annan näring.

Finns idag inte något välutvecklat land där där folk arbetar efter så gammalmodigt recept och att det ger lönsamhet.

Visst lite hobbyverksamhet eller odling för eget bruk kan vara något men producera för avsalu = bara inse hur ineffektivt/olönsamt jordbruket ändå är.

Ändrades November 10, 2016 av evert 1

[Guest Isan Lover]

11 minuter sedan, skrev evert 1:

Tyvärr är på sikt alla stöd mer eller mindre kortsiktiga och inte sällan blir effekten den rakt motsatt mot vad som åsyftades.  För eller senare kommer ändå marknadskrafterna att segra.

Bättre att låta strukturomvandling äga rum än dra ut på plågan.

Förespråka andra grödor, helt ok men då i måttlig omfattning, rena vansinnet att lägga alla ägg i samma korg.

Bara att inse att den lille risfarmaren/bondens tid är förbi.

I stället för att subventionera risodling ge i stället pengarna till utbildning eller stöd för någon helt annan näring.

Finns idag inte något välutvecklat land där där folk arbetar efter så gammalmodigt recept och att det ger lönsamhet.

Visst lite hobbyverksamhet eller odling för eget bruk kan vara något men producera för avsalu = bara inse hur ineffektivt/olönsamt jordbruket ändå är.

Hej

Håller med men för att detta ska kunna ske måste staten ta initiativet och ge dom fattiga förutsättningar för en omställning till andra grödor alternativt satsa på industriparker eller annat

som kan sysselsätta befolkningen ute på landet.

Dom fattiga bönderna har vare sig pengar eller utbildning att klara en omställning på egen hand.

Mvh isan lover

Ändrades November 10, 2016 av Isan Lover

[ronoh]

47 minuter sedan, skrev Chan2014:

Ja det där var väl lite överkurs för en enkel fruktbonde som mej, men en bra mix med olika grödor är man inte så känslig för prisfall, och framförallt tillföra värde på det du odlar, t.ex vidaförädla till en annan produkt istället för att sälja ut till skitpriser till uppköpare, nu känner jag inte till förhållanden i Isaan annat än svärmors lilla ris teg, nere hos oss är det betydligt bördiga samt tillräcklig årlig nederbörd för att odla frukt, årliga nederbörden ( 3000-4000mm) är nog mer avgörande än jordmånen.

Chan2014

 

Den årliga nederbörden är väldigt viktig, odlar du på en sandbädd så är dock vatten behållningen minimal då allt rinner rätt igenom, den super eroderade jordmånen i Thailand har bra vattenbehållning tyvärr är den inte tillräckligt kemiskt komplex för att kunna behålla några större volymer näring(Anoder som frigörs när växtrötter försurar marken genom att tillföra H+) och det kommer leda till att jorden blir utarmad ganska fort. Det går säkert bra att odla på fruktträd på marken i några årtionden, det blir nog värre för nästkommande generation då marken inte längre är fertil och man måste dumpa fruktansvärda mängder växtnäring för att få en vettig avkastning. Därav så vore det läge att ta rygg av den klimat debatt som pågår och de vanskliga risstödet att kanske se över vad man läger pengarna på och satsa på något långsiktigt lönsamt och klimatsmart.

 

Det finns som sagt inget intresse då långsiktigt tänkande saknas och den kompetens som krävs i ämnet inte existerar pga av att den här typen av vetenskap inte är äldre än 10-15 år. Den dog med indianerna för drygt 500 år sedan och har först nu blivit attraktiv igen. Kommer dock gå åt en hel del skog för att producera träkol för de enorma odlingsytor som man skulle behöva förbättra.