Minnesstudier.....

[Nemo]

Hos oss 1bht

 

Telegraferat från byhåla med tapatalk

 

 

50 satang här.      Men hon kanske också ska ha den på fil, då blir det några Baht extra.

[Minne00]

Dröm kalkyl, på vilket sätt.

Det man får i studiemedel är ju ett fakto.

Sen ang kvalitén på studierna och vad de är värda internationellt, har jag ingen aning om.

Men ibland får man skita i hängslen o svångrem, släppa sargen o pröva, för annars vet man inte!

 

Det enda jag är bekymrad över är trådnamnet/rubriken, som bör vara särskrivet.

 

Telegraferat från byhåla med tapatalk

 

 

Särskrivningar eller inte så tycker jag att trådnamnet/rubriken har mer än en betydelse så som den är nu

Man bör nog även tänka på att studielånen ska betalas tillbaka i framtiden

Japp det ska de och det kommer inte att bli gratis men jag vill BLI NÅGOT och då får det kosta!

Kul att du satsar på nåt du brinner för och jag hoppas allt går bra. Det kommer nog bli ett sjuj*kla äventyr.

Bränn dock inte alla broar hemma. Försök behåll bostad och nån typ av livlina, men det verkar du ju redan tänka på.

Lycka till!

Har ganska bra koll på hur vi skall få hyra ut lägenheten på ett tryggt och bra sätt, den vill vi ju för allt i världen inte bli av med igen förrän vi vet vad som händer sedan....

Lycka till med era planer Minne,hoppas du har koll på alla kostnader avseende terminsavgifter,boende och dyligt och du brukar ju ha full koll så det är bara att köra. 

Ha! Jag är grym på fakta sökning... eller i alla fall på att komma på frågor som jag ser till att få svar på. Ekonomen Minne är dock bra på budget och bra på att sköta andras pengar men  men..... Micke kommer att få ta över ekonomin, jag har hål i alla mina fickor!!!! Och ingen självdisciplin alls när det gäller mina pengar....  

 

Kram Kram

[HuaHindinnge]

50 satang här.      Men hon kanske också ska ha den på fil, då blir det några Baht extra.

Som jag förstår det ska Minne scanna i Sverige så då blir det något dyrare men mycket billigare än att köpa en ny scanner. 

[Soengsang]

Särskrivningar eller inte så tycker jag att trådnamnet/rubriken har mer än en betydelse så som den är nu

 

Kram Kram

Det var inte allvarligt menat, men med min lilla släng av dyslexi så så läser jag rubriken "minnesstund" vid första anblick

Men ang topic, så tycker jag ni gör helt rätt, man måste våga hoppa ur ekorrhjulet! 

[Drivern]

Min falanggranne har en dotter som har 2 terminer kvar på Stanford och terminerna löper på tre månader med en månads ledigt mellan varje har jag förstått,under den ledigheten kan ju en del turistande hinnas med.

[Oregistrerad]

Tjena Minne,

Jag tycker ni gör rätt; om jag förstått rätt så har ni inga barn och då kan ett uppbrott från en stagnerad vardag egentligen aldrig vara fel. Skulle det visa sig att det inte funkar så blir ingen lidande och ni är åtminstone en erfarenhet rikare. Många vill bryta upp men få vågar och jag förstår det. De 5 åren mellan 21 och 26 gjorde jag FN-tjänst, ex-arbete i Afrika, flyttade till Stockholm, började jobba i Asien och flyttade till Thailand men nu när jag skulle vilja byta bana, kanske flytta till Sverige, är det betydligt svårare att ta språnget ut i det okända; man har det rätt bra samt en familj med rätt höga rörliga kostnader att försörja. .

Ni kommer förmodligen gå plus på livskvalitet men ska man vara lite trist så kommer ni, krasst ekonomiskt, med all säkerhet gå back på äventyret. Jag antar att ni är 40+ så ni kommer vara 45-50 när ni är klara med utbildningen och det är givetvis lite gammalt för en nyutexaminerad. Äventyret kostar 5 år av intjänade besparingar och pensionsavsättningar och det lär ni inte tjäna in på de år som återstår; oavsett om ni väljer att vara kvar i Thailand eller flyttar hem. De välbetalda expatsjobben är vikta för de som flyttar med sina företag till Thailand och för bra jobb inom thailändska företag krävs mångårig chefs/specialisterfarenhet från utlandet och framförallt en bra utbildning från väst och där väger inte Bangkok University särskilt tungt. Möjligheterna ligger i mindre utlandsägda thaibaserade företag eller att starta eget och då är det en gigantisk fördel att vara på plats och spendera tid i Thailand; vad, och ens om, ni pluggar, spelar då mindre roll. Det viktiga är personlighet, att synas och vara beredd på några hundår.   

[amja]

Wow! Ett STORT steg!

Ett par saker tänkte jag på.

Dels katterna, försök hitta adoptivföräldrar, många ställen som man inte får ha husdjur på.

Boendet därnere har du inte pratat så mycket om, jag har bekanta som både varit lärare och studenter, inte där ni ska gå, men på Ramkhahaeng och Thammasat. Dom säger gemensamt att bo utanför campus ä både billigare och bättre. Minst en beggad moppe kommer ni säkert att behöva, så lägg till kostnad för det + thaikörkort. Inget av det senare är ju jätteinvesteringar, men kanske bra att tänka på.

LYCKA TILL!

Håller tummarna för att allt går vägen

Mvh

Amja

[Boa52]

Särskrivningar eller inte så tycker jag att trådnamnet/rubriken har mer än en betydelse så som den är nu

Japp det ska de och det kommer inte att bli gratis men jag vill BLI NÅGOT och då får det kosta!

Har ganska bra koll på hur vi skall få hyra ut lägenheten på ett tryggt och bra sätt, den vill vi ju för allt i världen inte bli av med igen förrän vi vet vad som händer sedan....

Ha! Jag är grym på fakta sökning... eller i alla fall på att komma på frågor som jag ser till att få svar på. Ekonomen Minne är dock bra på budget och bra på att sköta andras pengar men  men..... Micke kommer att få ta över ekonomin, jag har hål i alla mina fickor!!!! Och ingen självdisciplin alls när det gäller mina pengar....  

 

Kram Kra

Jag håller med dej kör hårt, men visst bet Sverige en del av din utbillding, eller mycke, som du skriver tror jag du bara leker. Och då är det frågan ska vi betala det. Hoppas inte det

[Minne00]

Wow! Ett STORT steg!

Ett par saker tänkte jag på.

Dels katterna, försök hitta adoptivföräldrar, många ställen som man inte får ha husdjur på.

Boendet därnere har du inte pratat så mycket om, jag har bekanta som både varit lärare och studenter, inte där ni ska gå, men på Ramkhahaeng och Thammasat. Dom säger gemensamt att bo utanför campus ä både billigare och bättre. Minst en beggad moppe kommer ni säkert att behöva, så lägg till kostnad för det + thaikörkort. Inget av det senare är ju jätteinvesteringar, men kanske bra att tänka på.

LYCKA TILL!

Håller tummarna för att allt går vägen

Mvh

Amja

Hej och tack!

På stamford finns ingen campus att bo på utan allt boende är utanför skolan men med hjälp av skolan tills man ev väljer att hitta något annat. ca 1/3 av de boenden som skolan har kontakt med tillåter husdjur. De boenden som skolan har kontakter med har de också speciella skolbussar till så moppe får vänta men det är väl lika bra att skaffa körkortet, någon som vet hur man gör? (är medlem i MM och vet att jag "köper" mitt internationella av dem)

De har skickat massa information om boenden och jag tror att vi har hittat ett boende som skulle passa oss väldigt bra, ingen lyx men vad man behöver och till en rimlig kostnad, dessutom verkar det ligga i ett mysigt område och bara några hundra meter från där de vanliga bussarna går in till stan   och inte långt från IKEA

Katterna kommer inte att följa med, ett tufft beslut men ett måste, kan vi inte hitta ett gemensamt hem åt dem så måste vi enligt avtal lämna tillbaka dem till djurensvänner där vi hämtade dem och jag hoppas att de kan utföra mirakel!

Jag håller med dej kör hårt, men visst bet Sverige en del av din utbillding, eller mycke, som du skriver tror jag du bara leker. Och då är det frågan ska vi betala det. Hoppas inte det

Den del Sverige betalar är inte större än om jag hade valt att studera i Sverige dvs studiebidragsdelen som alla studerande får), rent krasst är kostnaden till och med lägre eftersom den inte kräver att Sverige över huvud taget lägger ett enda öre på att ha egna universitet och högskolor... vi kommer ha att rejäla studieskulder som betalas tillbaka med ränta (oj en INKOMST till Sverige) Vi har arbetat och betalat skatt i Sverige i många år och hoppas givetvis att vi skall ha många år kvar till att göra det när vi är färdigutbildade, vi har under inga perioder varit till belastning för samhället utan tillgångar och med tanke på hur överbefolkat Sverige håller på att bli så är ju frågan om "kostnaden" för våra studier inte redan är något samhället är skyldiga oss eller skall vi betala skatt bara för att försörja andra...

Jag vet inte vad det är i mitt sätt att skriva som göra att du tror att jag bara leker, för oss är detta en ytterst allvarlig situation med både framsidor och baksidor, inte på något sätt räknar vi med att studier på universitet är att jämföra med förskolan, vi kommer att få jobba på som tokiga. Stamford är inget "låssas universitet" utan ett universitet med gott renommé som finns i många delar av världen. Visst ser jag på detta som ett äventyr men vad är nackdelen med det? Att få leva och studera i en annan kultur, lära sig nya språk och kunskaper. Det finns många olika äventyr, klättra på K2, segla jorden runt, plugga i ett annat land. Möjligheterna är oändliga, frågan är bara hur mycket man är villig att offra för att få uppleva sitt äventyr....

 

 

[Enis]

Hehe varje gång jag läser TS trådrubrik så får jag det till "minnesstunder"

 

Kör hår med dina studier Minne, ett stort och varmt lycka till i från

 

Ordblinde Enis

[Boa52]

Hej och tack!

På stamford finns ingen campus att bo på utan allt boende är utanför skolan men med hjälp av skolan tills man ev väljer att hitta något annat. ca 1/3 av de boenden som skolan har kontakt med tillåter husdjur. De boenden som skolan har kontakter med har de också speciella skolbussar till så moppe får vänta men det är väl lika bra att skaffa körkortet, någon som vet hur man gör? (är medlem i MM och vet att jag "köper" mitt internationella av dem)

De har skickat massa information om boenden och jag tror att vi har hittat ett boende som skulle passa oss väldigt bra, ingen lyx men vad man behöver och till en rimlig kostnad, dessutom verkar det ligga i ett mysigt område och bara några hundra meter från där de vanliga bussarna går in till stan   och inte långt från IKEA

Katterna kommer inte att följa med, ett tufft beslut men ett måste, kan vi inte hitta ett gemensamt hem åt dem så måste vi enligt avtal lämna tillbaka dem till djurensvänner där vi hämtade dem och jag hoppas att de kan utföra mirakel!

Den del Sverige betalar är inte större än om jag hade valt att studera i Sverige dvs studiebidragsdelen som alla studerande får), rent krasst är kostnaden till och med lägre eftersom den inte kräver att Sverige över huvud taget lägger ett enda öre på att ha egna universitet och högskolor... vi kommer ha att rejäla studieskulder som betalas tillbaka med ränta (oj en INKOMST till Sverige) Vi har arbetat och betalat skatt i Sverige i många år och hoppas givetvis att vi skall ha många år kvar till att göra det när vi är färdigutbildade, vi har under inga perioder varit till belastning för samhället utan tillgångar och med tanke på hur överbefolkat Sverige håller på att bli så är ju frågan om "kostnaden" för våra studier inte redan är något samhället är skyldiga oss eller skall vi betala skatt bara för att försörja andra...

Jag vet inte vad det är i mitt sätt att skriva som göra att du tror att jag bara leker, för oss är detta en ytterst allvarlig situation med både framsidor och baksidor, inte på något sätt räknar vi med att studier på universitet är att jämföra med förskolan, vi kommer att få jobba på som tokiga. Stamford är inget "låssas universitet" utan ett universitet med gott renommé som finns i många delar av världen. Visst ser jag på detta som ett äventyr men vad är nackdelen med det? Att få leva och studera i en annan kultur, lära sig nya språk och kunskaper. Det finns många olika äventyr, klättra på K2, segla jorden runt, plugga i ett annat land. Möjligheterna är oändliga, frågan är bara hur mycket man är villig att offra för att få uppleva sitt äventyr....

 

 

Var kanske lite på gasen igår kväll, ber om ursäkt, hittar inte det jag menade, förstår inte. Hoppas det går bra med dina studier och än en gång, sorry

[sakaeo]

Var kanske lite på gasen igår kväll, ber om ursäkt, hittar inte det jag menade, förstår inte. Hoppas det går bra med dina studier och än en gång, sorry

Det var nog inte första gången du var i gasen när du skriver här på Forumet.

Sakaeo

[leifen]

Jag tänkte att det var dags för mig att avsluta mina trådar om livs äventyr och irrfärder och påbörja en ny eftersom vi beslutat att livet skall gå in i en helt ny fas.

I Juni är tanken att jag skall börja studera vid Stamford International University i BKK, självförtroendet har sjunkit så lågt att jag insett att jag måste sikta högt!

Jag skall ta en Bachelor of Business Administration in Business Administration med inriktning på Human Resources.... och dessutom lägga på lite extra internationella kurser som kan vara bra att ha. Thailändska ingår i undervisningen (tack och lov) så på 4 och ett halvt år tänker jag baske mig vara något vettigt! Och förhoppningen är givetvis att bli kvar i Thailand!

Micke får snällt följa med  Han börjar med att läsa upp sin engelska under ett år sedan skall vi nog hitta något annat som passar när han väl är trygg med sin engelska och lärt sig lite Thai.

CSN är jättesnälla och ser till att så länge skolan och utbildningen är godkända så får vi belåna oss över öronen..... men å andra sidan, här i Sverige hade jag aldrig haft en chans att ha råd att plugga.

Studerar man i Thailand så får man låna till Tuitions, två t&r resor per år (kommer vi inte utnyttja, vi åker för att stanna!) Dessutom får man ca 12000 SEK/månad om man läser minst 15 timmar i veckan och det kommer man långt på även om man fortfarande har kvar en del utgifter i Sverige. Försäkringen får man också låna till... det man behöver betala själv är papper & penna (en dator till mig....), ev studiematerial, boende och mat. Får man studiemedel för 39 v på ett år så får man ca 120 000 SEK/per person att leva på och eftersom vi är två om boende mm så skall vi nog inte svälta men inte heller leva i lyx... boende och internet ligger på ca 11000 i månaden, inklusive tvättavgifter *ler* och obligatorisk städning varannan vecka.

Hyr vi ut lägenheten i andrahand möblerad så kanske utgifter och inkomster här hemma går på ett ut  Skall bara övertyga min hyresvärd om att fyra och ett halvt års studier är en bra anledning att hyra ut och att vi tänker komma tillbaka...(inte...)

Ärligt talat så var ju BKK ett av de sista valen men eftersom det vi vill studera bara finns där så får det vara okay, gissa om vi kommer pendla mellan Jomtien och Hua Hin!

 

Det här kommer att bli en långdragen tråd men vi kanske kan stötta någon annan!

Nu har vi bara ett STORT problem! Vad skall vi göra med våra älskade katter? De två små kunde vi väl ta med en den stora är ju döv och får inte lov att vara ute.....

Helst hade vi sett att de fått stanna tillsammans men huvudsaken är att vi hittar bra hem åt dem innan vi åker. Intresserad eller känner någon annan som vill ha tre tonåriga kastrerade och vaccinerade hankatter? Bibben;)?

 

Just nu är vi i akut behov av en scanner och två personer som inte får skrivkramp i första taget för att  kunna skicka betyg och passkopior till skolan... inget vi tänker köpa när vi skall ge oss av! Snarare skall väl så mycket som möjligt säljas av!

Ja, så här får det bli och ni får  hänga med på hela resan från beslut till examen

 

Kram kram

 

 

Reagerar på att ni har planer på att stanna sen studierna är över. Ni är under 50 år då och vad jag förstått är det inte lätt att lösa visumfrågan då.

Hitta ett jobb är en lösning men kanske inte lätt att få både jobb och WP.

Hittar ni bra jobb och klarar av skulderna?

Sen vet jag ingenting om vuxenstudier ger någon pensionsinbetalning överhuvudtaget.

Vad händer den dag ni blir pensionärer i Sverige och vill föra över pensionen till Thailand om det finns studieskulder kvar?

Hur är er pensionsprognos enl. orange kuverten? Normalt räknar man numera med 35 yrkesverksamma helår för att få "full" pension i Sverige.

Kanske jag är negativ, men knappast inte så roligt att leva på minimun i Sverige och Thailand ger inte visa och förlängningar till "fattiga"

Mitt inlägg i debatten.

[Boa52]

Det var nog inte första gången du var i gasen när du skriver här på Forumet.

Sakaeo

Jag erkänner ju det men ni alla som hänvisar till citat, tidningar och gud vet allt dagligen ni verkar vara påverkad eller fan vet. En fredags kväll så tror jag att 110% har tagit sej en liten eller stor rackare

[Nemo]

Reagerar på att ni har planer på att stanna sen studierna är över. Ni är under 50 år då och vad jag förstått är det inte lätt att lösa visumfrågan då.

 

Mitt inlägg i debatten.

Vad jag reagerar på är att de har mer eller mindre bestämt sig att stanna här i 4,5 år. Vad jag har förstått (kan ha fel) så har de inte vistats i Thailand mer än under semesterresor och som alla bofasta här vet, så kan man inte räkna med att känslan att vara i Thailand på heltid är samma som under semesterresan.

Men det är ju klart, det går ju alltid att avbryta studierna och åka tillbaks om det skulle visa sig att man inte trivs i landet nåt mer.  

Får väl önska dem lycka till.  

[spooncreek]

Stort lycka till, det känns som ni fattat rätt beslut för er.

Jag  fattade beslutet att flytta till Thailand för drygt 6 år sedan, och har inte ångrat det en dag. Min situation kanske något olik er, eftersom jag kunde ta med mig en del av de uppdrag jag redan hade som avsåg jobb i närliggande länder.  Mycket resande således, men med Thailand som bas. Kalkylen dock ungefär samma från början, jag hade tillräckligt att leva på men inget överdåd. Ni kommer att fixa det bra. Och, om man får komma med ett råd, lyssna inte så mycket på de som försöker få er att tänka på framtiden (pensionsavsättningar etc) , fokusera på att leva i nuet. Det är så mycket trevligare. För övrigt något som jag upplever att thailändare är väsentligt bättre på än svenskar.. Återigen, lycka till!

Ändrades November 7, 2015 av spooncreek

[Minne00]

Reagerar på att ni har planer på att stanna sen studierna är över. Ni är under 50 år då och vad jag förstått är det inte lätt att lösa visumfrågan då.

Hitta ett jobb är en lösning men kanske inte lätt att få både jobb och WP.

Hittar ni bra jobb och klarar av skulderna?

Sen vet jag ingenting om vuxenstudier ger någon pensionsinbetalning överhuvudtaget.

Vad händer den dag ni blir pensionärer i Sverige och vill föra över pensionen till Thailand om det finns studieskulder kvar?

Hur är er pensionsprognos enl. orange kuverten? Normalt räknar man numera med 35 yrkesverksamma helår för att få "full" pension i Sverige.

Kanske jag är negativ, men knappast inte så roligt att leva på minimun i Sverige och Thailand ger inte visa och förlängningar till "fattiga"

Mitt inlägg i debatten.

Farsgubben min!

Det är klart att det inte finns några garantier och att det finns frågetecken men man måste våga kasta sig utför stupet nån gång....typ....

Tanken är att man har hela studietiden på sig att hitta en arbetsgivare, för vår del helst då en svensk arbetsgivare som vill att vi stannat i Thailand men egentligen fungerar det nog med vilken västerländsk arbetsgivare som helst. I studierna som är pensionsberättigade ingår en en mängd olika mässor för att knyta kontakter och även 4 månaders praktik på internationellt företag. Studierna är internationella och har bra renommé här hemma i Sverige också.

Det finns inte en möjlighet att stå med lån kvar när man går i pension, de skall vara avbetalade då! En annan får nog dessutom räkna med att arbeta till 75 och av den anledningen känns det viktigt att skaffa en utbildning som har en framtid och som en 75-åring orkar med.

Känner att detta är något jag måste få försöka mig på.... vem katten vet, jag kanske dör innan skolan börjar det  vet man ju inte.... måste våga, måste chansa kanske är allt jag får med mig hem minnen för livet men det är mer än vad jag får om jag inte gör en förändring i mitt liv!

Var kanske lite på gasen igår kväll, ber om ursäkt, hittar inte det jag menade, förstår inte. Hoppas det går bra med dina studier och än en gång, sorry

*lol* och här kämpade jag med att skriva ett bra svar

[leifen]

Stort lycka till, det känns som ni fattat rätt beslut för er.

Jag  fattade beslutet att flytta till Thailand för drygt 6 år sedan, och har inte ångrat det en dag. Min situation kanske något olik er, eftersom jag kunde ta med mig en del av de uppdrag jag redan hade som avsåg jobb i närliggande länder.  Mycket resande således, men med Thailand som bas. Kalkylen dock ungefär samma från början, jag hade tillräckligt att leva på men inget överdåd. Ni kommer att fixa det bra. Och, om man får komma med ett råd, lyssna inte så mycket på de som försöker få er att tänka på framtiden (pensionsavsättningar etc) , fokusera på att leva i nuet. Det är så mycket trevligare. För övrigt något som jag upplever att thailändare är väsentligt bättre på än svenskar.. Återigen, lycka till!

Tycker att man tänka till lite om man är under 40 år och har en plan att gå all in. 

Jag har inte avrått dom, men en reservplan är inte fel (pensionsavsättningar).

Inte alla som kan flytta och ha kvar både jobba och lön kvar.

Allt skall vägas in in skål på en balansvåg inför beslutet.

Det är väl därför "dotra" startat tråden? Tips, råd, fallgropar och hjälp.

"Onga könn va håpplös iblann" 

[frogfish]

Lyssna gärna på goda råd, men slösa inte tid på att försvara ert beslut här på mpr.

Ni verkar ju ha gjort en hel del informationsgrävande, så titta framåt och satsa på att lösa ev problem om de uppstår.

Men, se till att ha en plan b (boende och kontakter hemma), sen är det bara att köra på.

Återigen, lycka till

 

[Minne00]

Tycker att man tänka till lite om man är under 40 år och har en plan att gå all in. 

Jag har inte avrått dom, men en reservplan är inte fel (pensionsavsättningar).

Inte alla som kan flytta och ha kvar både jobba och lön kvar.

Allt skall vägas in in skål på en balansvåg inför beslutet.

Det är väl därför "dotra" startat tråden? Tips, råd, fallgropar och hjälp.

"Onga könn va håpplös iblann" 

*lol* under 40  men du har rätt, jag vill gärna veta om alla fallgropar så att jag kan sätta mig in så mycket som möjligt i att undvika dem!

Lyssna gärna på goda råd, men slösa inte tid på att försvara ert beslut här på mpr.

Ni verkar ju ha gjort en hel del informationsgrävande, så titta framåt och satsa på att lösa ev problem om de uppstår.

Men, se till att ha en plan b (boende och kontakter hemma), sen är det bara att köra på.

Återigen, lycka till

 

Tack! Fördelen med att försvara sina beslut är att någon kan upptäcka faktafel och det är absolut inte fel!

Boende och kontakt här hemma är A&O för att vi skall kunna vara trygga i Thailand!

[Micke031]

Vad jag reagerar på är att de har mer eller mindre bestämt sig att stanna här i 4,5 år. Vad jag har förstått (kan ha fel) så har de inte vistats i Thailand mer än under semesterresor och som alla bofasta här vet, så kan man inte räkna med att känslan att vara i Thailand på heltid är samma som under semesterresan.

Men det är ju klart, det går ju alltid att avbryta studierna och åka tillbaks om det skulle visa sig att man inte trivs i landet nåt mer.  

Får väl önska dem lycka till.  

Nu har vi ju inte tänkt oss en 4,5 års semesterresa heller, men det tror jag du fattar om du tänker till lite.Semester kan man ha på loven eller under någon helg.

I övrigt är vi där för att studera inte för att ha roligt i Thailand. För min egen del så har jag totalt sett vistats i Thailand i över ett år fördelat på cirka tio resor så känner mig redan

tillräckligt erfaren av det thailändska samhället både till vardags och till fest.

[Nemo]

Nu har vi ju inte tänkt oss en 4,5 års semesterresa heller, men det tror jag du fattar om du tänker till lite.Semester kan man ha på loven eller under någon helg.

I övrigt är vi där för att studera inte för att ha roligt i Thailand. För min egen del så har jag totalt sett vistats i Thailand i över ett år fördelat på cirka tio resor så känner mig redan

tillräckligt erfaren av det thailändska samhället både till vardags och till fest.

Nej, du missuppfattade vad jag menade. Jag tror inte att ni skall ha en semesterresa, utan jag sa ju att det är skillnad på att bo här gämfört med era erfarenheter av semesterresor i Thailand.

Och med det menar jag att det är inte säkert att ni kommer att trivas med ett fast boende här. Sånt märker man inte förrän efter nåt/några år stadigvarande vistelse.

[Oregistrerad]

Farsgubben min!

Det är klart att det inte finns några garantier och att det finns frågetecken men man måste våga kasta sig utför stupet nån gång....typ....

Tanken är att man har hela studietiden på sig att hitta en arbetsgivare, för vår del helst då en svensk arbetsgivare som vill att vi stannat i Thailand men egentligen fungerar det nog med vilken västerländsk arbetsgivare som helst. I studierna som är pensionsberättigade ingår en en mängd olika mässor för att knyta kontakter och även 4 månaders praktik på internationellt företag. Studierna är internationella och har bra renommé här hemma i Sverige också.

Det finns inte en möjlighet att stå med lån kvar när man går i pension, de skall vara avbetalade då! En annan får nog dessutom räkna med att arbeta till 75 och av den anledningen känns det viktigt att skaffa en utbildning som har en framtid och som en 75-åring orkar med.

Känner att detta är något jag måste få försöka mig på.... vem katten vet, jag kanske dör innan skolan börjar det  vet man ju inte.... måste våga, måste chansa kanske är allt jag får med mig hem minnen för livet men det är mer än vad jag får om jag inte gör en förändring i mitt liv!

*lol* och här kämpade jag med att skriva ett bra svar

Som jag skrev igår så tycker jag ni gör helt rätt då ni inte har någon annan än er själva att ta ansvar för. Jag skrev också att er utbildning inte kommer räcka till de välbetalda expatsjobben i Thailand eller till några särskilt bra jobb i Sverige men att ni kan ha goda chanser med utlandsägda företag i Thailand; då snarare genom personliga kontakter ni skapar här än den egentliga utbildningen. Jag är ingen expert på universitet men ärligt talat så har Stamford ett ganska tveksamt rykte och deras världsrankning på 7,000-någonting säger väl det mesta om den rent akademiska kvaliteten, mer som en svensk folkhögskola rent krasst. Allt handlar dock inte om papperskvalifikationer, är man framåt och har hög social kompetens ordnar sig det mesta.

Kör på! 

[Minne00]

Nej, du missuppfattade vad jag menade. Jag tror inte att ni skall ha en semesterresa, utan jag sa ju att det är skillnad på att bo här gämfört med era erfarenheter av semesterresor i Thailand.

Och med det menar jag att det är inte säkert att ni kommer att trivas med ett fast boende här. Sånt märker man inte förrän efter nåt/några år stadigvarande vistelse.

Jag tror att jag kanske har ett litet hum om vad du menar, vi är ganska bortskämda här i Sverige inte minst med sociala kontaktnät och kunskap om hur samhället fungerar.

När jag ser mig omkring här hemma så ser jag saker över allt! Jag ser tusentals små bekvämligheter jag kommer få vara utan men jag ser också en väldig massa vardags saker som antagligen kommer att vara jobbiga att släppa för det är ingen snack om saken, vi kommer att behöva leva ett väldigt spartanskt liv!

Å andra sidan så ser jag mig omkring och inser att vi lever i ett överflöd av prylar som vi egentligen inte alls behöver utan har mest för att det är roligt...ärligt talat så ser jag fram emot ett liv där man har det man behöver och inte mycket mer men där man har varandra och oändliga möjligheter att lära sig både på universitet och i livets skola.

 

Vem vet, vi kanske kommer hem utbildade och aldrig vill se Thailand igen eller bestämmer oss för att hoppa av redan efter 6 månader för att vi inte trivs ..... men vi måste chansa och våga.

Jag hoppas då innerligt att det inte kommer att påminna om några av mina semesterresor till Thailand för då kommer jag dö av hjärtsvikt inom 3 månader! En semester är så intensiv och det är så mycket man vill göra..... nu hoppas jag att vi får chansen att göra en del av allt detta utan den tidspress som en semesterresa sätter..... ibland undrar jag varför det kallas semesterresa ..... jag brukar behöva semester när jag kommer hem

[Benriach]

 Vi har arbetat och betalat skatt i Sverige i många år och hoppas givetvis att vi skall ha många år kvar till att göra det när vi är färdigutbildade, vi har under inga perioder varit till belastning för samhället 

 

 

Rätta mig om jag har fel, men var inte din anställning baserad på nån slags bidrag och dessutom tillgång till färdtjänst?

Nåja, lycka till med det nya äventyret, om du lyckas fokusera på en grej under de närmsta 4 åren i ett främmande land istället för att som i Sverige hoppa från det ena intresset till det andra.

 

Och förresten, var en riktig djurvän och avliva den döva/blinda katten innan ni åker så att den slipper lida mer...