Jump to content
IGNORERAD

Självmord i Jomtien, min vän är död : del 3


Vaxet
 Dela

Recommended Posts

Här komer del 3.

Läs helst del 1 och 2 innan ni hoppar på denna del.

Katt och råttaleken

Nu inleddes en period på ca 1 månad som är det mest absurda jag någonsin hört talats om i mitt liv. Jag skall beskriva en del av vad som hände men att berätta allt skulle ta alldeles för lång tid.

Fon kontaktade omgående polisen och berättade att Larsa nu drev resebyråverksamhet utan att ha ett bolag. Hon var ju den rättmätiga ägaren av bolaget, och hon och 6 av hennes väninnor ägde nu 100 % av aktierna.

Således besökte polisen Larsa samma dag och meddelade honom att utan bolag var det bara att klappa igen, vilket han fick göra just denna dag.

Eftersom Larsa hade många gäster i Thailand var det inte läge att sätta sig ned och gråta utan han startade omgående med hjälp av sin advokat Amporn ett nytt bolag.

Nu skulle väl allt vara ok igen trodde vi alla, men nej så fel vi hade.

För att driva denna typ av företag i Thailand måste man ha en s.k. TAT licens.

Detta är insättning av minst 100 000 baht och uppåt beroende på hur stor omsättning man har. Pengarna funkar som en sorts resegaranti och betalas in till Thailands turistmyndighet.

Att få en sådan licens tar normalt minst en månad i handläggningstid.

Fon fick på något sätt veta att Larsa startat ett nytt bolag samma dag som polisen kom.

Hon fattade självklart också att han på inga vis redan kunde ha fixat en TAT licens och så gick hon till polisen igen.

Nästa dag dök polisen återigen upp på kontoret och talade om för Larsa att utan TAT licens fick han inte förmedla resor eller hotell utanför närområdet.

Sedan fick han helt sonika avlägsna alla broschyrer från Koh Chang, Koh Samet osv.

Endast golf arrangemang och lokalt boende fick nu förmedlas via Larsa bolag.

Detta var dock ingen större vinst för Fon då Larsa ändå denna säsong nästan bara hade gäster som bodde i närområdet.

I Thailand är det nu så att företagsstämplar är en nödvändighet att ha och dessa används och måste vara med vid alla typer av viktigare transaktioner.

Dessa försvann från kontoret den natt Fon och Larsa bröt upp och det var ju inte svårt att fatta vem som hade dem i sin ägo.

På Larsas gamla företags bankkonto fanns det ca 2,8 miljoner baht. Dessa pengar var i stort sett uteslutande förbetalda hotell och golfarrangemangs pengar från gäster som skulle komma ner senare under säsongen.

Dessa pengar skulle således slussas vidare till hotell etc. några dagar innan gästerna kom ner. Om detta inte hände, skulle det inte bli några rum och ingen golf.

Nu satt Fon på både bolaget och vad värre var på företagsstämplarna.

Skulle hon ta ut alla pengar så skulle varenda kommande gäst från Sverige stå utan både golftider och änvärre, hotell. Deras förståelse för Larsas och Fons krig skulle antagligen vara minimal då de ju redan förutbetalt för allt i Thailand till Larsa.

Via kontakter i de lite mer skumma delarna av Thailands företagsvärd lyckades Larsas advokat fixa 2 nya förfalskade företagsstämplar.

Fon hade inte vågat röra pengarna och Larsa tömde på några dagar kontot på hela beloppet. Pengarna tog han ut i kontanter och förvarade hemma i ”Fons” hus där han fortfarande bodde.

Stackars KNIFETOWN fick jobba dygnet runt då Larsa var helt upptagen med att parera Fons tacklingar, dessutom var Larsa så låg så han knappt orkade träffa gästerna.

Och värre skulle det bli för KNIFETOWN.

Hans arbetstillstånd var inte riktigt i sin ordning då detta tog längre tid än förväntat.

Fon kände ju till detta och vipps så hade imigrationoffice fått ett litet tips om detta.

De började omgående att jaga både Larsa och KNIFETOWN som dock lyckades undvika dessa imigrationspoliser i någon vecka.

Självklart sprack det till slut och en morgon greps både Larsa och KNIFETOWN och togs till imigrationoffice för förhör.

Utvisning, fängelse, svartlistning och enorma böter var saker som nu skulle drabba dem då KNIFETOWN ju var i Thailand på fel visa (turistvisa) och ändå jobbade.

Men med 50 000 baht så skulle nog detta ärende kunna avskrivas rätt så fort och utan några som helst komplikationer. Sagt och gjort, Larsa betalade 50 000 baht och nu skulle de alltså bli fria.

Näpp, de fraktades nu ner till polisstationen på Jomtien beachroad där de burades in i lilla finkan.

Det visade sig att de bara löst problem 1, d.v.s. att KNIFETOWN befann sig i Thailand på fel typ av visum. Detta ansvar hade fallit på immigration att ta hand om.

Nu var det nästa problem och det var att KNIFETOWN jobbat i landet utan fullgott arbetstillstånd och detta var ett lagbrott, således ett polisärende.

Fängelse, enorma böter och annat elände kunde nu alltså drabba både Larsa och KNIFETOWN.

Efter några timmar i finkan presenterades en lösning, lösningen var 20 000 baht.

Sagt och gjort Larsa sände efter 20 000 baht och betalade. Nu var de väl fria.

Nä inte alls?

Eftersom ärendet hade fått ett diarienummer så måste detta upp i rätten.

Ingen vet vad poliserna skrev på sin rapport, men KNIFETOWN togs till Courthouse och där dömdes han någon timma senare till 2 500 baht i böter.

Ingen frågad för vad han blev dömd, det var inte läge för det, betala och bli fri.

Och javisst nu blev de båda frisläppta.

2 dagar senare dök Fon upp på kontoret tillsammans med polisen för att hämta den nya företagsbil som hade skrivets över på henne. Så blev det också.

Nu fick Larsa hyra och låna bilar av vänner för att kunna frakta alla gäster dit de skulle.

Det var mycket mer små händelser som hände under denna januarimånad 2007, och hela denna månad var självklart ett rent helvete för Larsa.

Man kunde också se hur han sjönk mer och mer in i en depression.

Att han överhuvudtaget stod upp var för att han brydde sig så mycket om gästerna och inte på något sätt ville att de skulle bli drabbade.

Men vi som kände Larsa såg hur illa det var ställt med honom.

En lite udda händelse som inte har så mycket med Fon att göra men ändå hände den här Januarimånaden var när Larsa skulle betala in sin nya TAT lisens.

Amporn, Larsas advokat skötte detta och hon meddelade Larsa att hans omsättning nu var så stor så att det behövdes en inbetalning på 200 000 baht.

Dessa pengar överlämnades till Amporn som sedan fixade licensen åt Larsa.

Oturligt nog för Amporn så kollade Fon upp Larsas TAT lisens och såg då att det bara var registrerat 100 000 baht på det nya bolaget. Fon visste att detta var för lite och kontaktade återigen polisen.

Polisen kom till kontoret och Larsa kunde då visa upp ett kvitto till Amporn på 200 000 baht där det också framgick att detta var för TAT licensen.

Larsa ringde till Amporn som bröt ihop och på telefon erkände att hon behållet 100 000 själv.

Amporns man var polis och ärendet löstes samma dag då Amporn kom till kontoret med pengarna och Larsa fick samtidigt lova att inte berätta detta för hennes man.

Nu bytte Larsa advokat.

Pengarna och middagen

Larsa bodde fortfarande i mitten på januari kvar i huset. Han hade redan den första dagen efter Fon stack, bytt lås samt köpt en rejäl kedja som han snodde runt porten och låste igen med ett enormt hänglås.

Några dagar senare när Larsa arbetade hade Fon och några vänner försökt ta sig in i huset men misslyckats. Hon hade då varit och köpt en ännu större kedja än den Larsa hade satt upp. Denna enorma kedja hade hon nu också snott runt porten och sedan med ett gigantiskt hänglås låst igen.

Nu kom således ingen in i huset, men Larsa avlägsnade gallren för sovrumsfönstret och kunde på detta sätt ta sig. Han bodde alltså nu i huset och tog sig in via sovrummet.

I huset förvarade Larsa 2,8 miljoner baht i kontanter och han började nu tycka att denna plats inte var så säker.

Han ringde mig en kväll vid 9 tiden och bad att jag skulle komma över.

Eftersom herr Vax just denna kväll varit och tittat i några olika men goda buteljer så fick jag förklara att jag inte var helt nykter och hade svårt att ta mig till honom.

- ta motobiken sa fru vax.

Och så blev det.

När jag kom hem till honom satt han på altan och drack konjak. Eftersom jag själv har en sådan enorm karaktär så sa ja självklart ja när han bjöd mig.

Hade jag kört dit lite full så kunde jag väl köra hem ännu mera full, ja ni vet det där med spriten går in och vettet går ut, typ.

Han inledde direkt med att tala om att han inte ville leva mer och att han planerade att göra något åt den saken.

Jag satt där som ett fån och visste inte vad jag skulle säga.

Under denna kväll försökte jag tala med honom så gott jag kunde och försökte på alla sätt att övertyga honom om att detta beslut var det minst lyckade.

På slutet av kvällen och av konjaksflaskan så lovade han mig att inte ta detta drastiska steg den närmaste tiden i alla fall.

Han gick sedan in i huset och kom ut med en plastpåse från BigC.

-här ta hand om denna är du snäll sa han.

Jag tittade ner i plastpåsen och där låg det sedlar, en massa sedlar, ja närmare bestämt 1,2 miljoner baht.

Jag sa att jag inte ville ta emot dessa pengar och i alla fall inte den kvällen.

Men han vägrade lyssna och bad mig förvara dessa pengar åt honom tillsvidare.

Den kvällen körde jag hem på fyllan, från Larsas hus som låg söder om Jomtien med en plastpåse full av sedlar hängande på styret. Jag tänkte för mig själv att det här är inte klokt och blir jag rånad nu så får nog rånarna en chock över hur riktigt korkade faranger det finns.

Och stoppar Polisen mig så tror de att de har fångat ett rätt så berusad rånare.

Jag kom dock hem helskinnad och låste in pengarna.

Morgonen efter ringde jag till mr Ben, Larsas barndomsvän som också bor i Jomtien sedan många år.

Jag berättade vad som hade sagts och vad som hade hänt och han berättade då att han emottagit en likadan plastpåse innehållande 1 miljoner baht som han nu förvarade under sängen i sin condor.

Han hade försökt vägra att ta emot pengarna han också men Larsa bad om att han skulle ta hand om dessa pengar ett tag så att inte Fon kunde få tag i dem.

Mr.Ben trodde inte att Larsa var kapabel till att göra det han sa sig vilja och jag skall erkänna att jag verkligen försökte att tro honom.

2 dagar senare ringde Larsa till mig och sa att han ville bjuda mig och mr.Ben på middag den kommande kvällen.

Vi skulle vara på Brunos (lyxkrog nr:1 i Pattaya/Jomtien) vid 20 00.

Detta blev den mest bisarra middag jag förhoppningsvis kommer att få vara med om i mitt liv.

Redan vid beställning av fördrinken gjorde Larsa klart att ikväll var det bara det bästa som var gott nog, för detta var hans avskedsmiddag till sina två bästa vänner.

Han hade bestämt sig för att göra slut på det hela och ville tacka oss för att vi fortfarande var hans vänner trots att han gjort så mycket dumt som han sa.

Vi åt det bästa och drack det bästa, var tionde minut försökte jag eller mr. Ben att tala Larsa tillrätta men han sa bara att ikväll har vi det trevligt och talar minnen, var snäll  att respektera detta.

Det var absurt att sitta där och tala gamla minnen, försöka njuta av det bästa Brunos hade att bjuda och samtidigt veta att detta är en avskedsmiddag, Larsa tänker ha ihjäl sig själv.

Fulla blev vi och Larsa var som på gamla goda tiden en riktig underhållare.

Den natten sov jag inte en enda sekund, dels för att jag tänkte på Larsa hela tiden och dels för att mr.Ben ringde rätt många gånger.

Hjälpen fans inte att finna

På morgonen åkte både Ben och jag till Larsa och han var i full gång med att arbeta.

Lugn sa han, inte nu, senare när det inte finns några gäster att ta hand om.

Jag kontaktade Svenska ambassaden och fick rätt snabb klart för mig att här fanns inga råd eller hjälp att få. Det enda jag fick var telefonnumret till Svenska sjömanskyrkans präst i Bangkok.

Jag ringde honom, han ringde Larsa och Larsa talade om att han inte var intresserad och la på luren

2 veckor gick och varje dag träffade vi Larsa och försökte tala med honom.

Ha verkade må bättre och bättre och vi började så smått hoppas på att han inte skulle genomföra detta han talat om.

En morgon i början av februari 2007 ringde KNIFETOWN till mig.

-nu har han försökt, men han lever fortfarande och de tror han kommer att överleva.

Och överlevde det gjorde han!

Fortsättning Kommer

 

VAXET-som tycker mycket om det mesta-men kan lika lite som de flesta

Link to comment
Dela på andra sajter

  • Svar 27
  • Skapad
  • Senaste svaret

Mest aktiva i denna tråd

  • ban99arne

    2

  • måne

    2

  • Vaxet

    2

  • Mekong:)

    2

Mest aktiva i denna tråd

Hej Vaxet!

Jag blir mållöst av dina berättelser. Jag vet inte riktigt hur jag skulle kunna svara. Jag kan i alla fall konstatera att du, Knifetown och Mr. Ben var föredömliga vänner.

Jag får själv lite dåligt samvete då jag tänker på en tjej i min närhet som tog sitt liv efter ett fruktansvärt tidigare självmordsförsök. Hon tog sitt liv i ensamhet då vännerna hade svårt att hantera hennes depressioner som varade i åratal.

Det värmer mig när jag läser om er vänskap. Larsa hade säkert mått ännu sämre utan er.

Hälsning

Svarten

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Verkligen en gripande story, bra skrivet. Men kommer det en fortsättning ?

Det finns mycket kvar att berätta, så fortsättning kommer.

VAXET-som tycker mycket om det mesta-men kan lika lite som de flesta

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest Siam-Nilsson

Tack för del tre av din berättelse.

Intressant och nyttig läsning med en massa sensmoral att ta till sig.

Hoppas att många tar till sig informationen så att de inte hamnar i samma jäkla sitts som din vän.

Jag hade själv ett litet aktiebolag i Bangkok i början av 1990-talet.

När det av olika orsaker började småstrula med en del personer i min omgivning, så tog jag det säkra före det osäkra direkt. Jag tog både företagsstämpeln och alla företagspappren med mig och hyrde ett bankfack i källaren på Thai Farmers Banks huvudkontor i Bkk. Det kostade bara några tusen bath per år, och ingen annan än jag (inte ens min fru) hade tillgång till facket.

Det var tryggt och säkert att ha det så.

Jag berättade äldrig för någon var dokumenten förvarades - bara att de var i säkerhet och att kunde tas fram samma dag om det behövdes.

Mitt tipps - förvara aldrig dokument, guld och stålar i er bostad i Thailand.

Förr eller senare så händer det något helt otroligt, var så säker...

Link to comment
Dela på andra sajter

Herregud.. jag bara ryser här på kontoret. Helt fruktansvärt. Stackars karl!!

Norrländsk 08, hör hemma i Jomtien och Buriram.

Link to comment
Dela på andra sajter

Verkligen gripande läsning,väntar med spänning på fortsättningen på detta otroligt tragiska öde.Mvh Måne

Måne

Link to comment
Dela på andra sajter

Gripande story!

Väntar på fortsättning på detta intressant story!!

Mvh

Kimmo

You take the blue pill – the story ends, you wake up in your bed and believe whatever you want to believe.

You take the red pill – you stay in Wonderland and I show you how deep the rabbit-hole goes.

Link to comment
Dela på andra sajter

Mycket, mycket stark och gripande berättelse och otroligt

starkt av dig Vaxet att kunna återge allt.

Värt mycket karma, till dig!

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest larbejo

En verklig rysare, men jag har några frågor: De miljoner bath som deponerades hos er,vad var det ,svarta pengar eller vad, och hur fördelades de efter dödsfallet. Vad gör denna dam Fon idag?

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest larbejo

Mekong! Jag tycker det har stor betydelse i detta fall om det bara är Fon som är boven,hur mycket hade han hade lagt undan från sitt företag,ej beskattade och redovisade.Historien är förskräcklig,men vi har trots allt hört enbart ena parten.Obs,jag tar inte Fon i försvar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest larbejo

Jocko 53! Nu är jag kanske osympatisk,vad vet vi om detta,vi har allt från en källa. Har vi tillgång till allt i denna firma?Redovisningar,årsrapporter mm. Obs,jag tar fortfarande Fon i försvar.Hon verkar vara en superstar i företagsekonomi!

Link to comment
Dela på andra sajter

Larbejo

Jag vet inta mer,du frågade, vilka pengar? svarta eller?

Jag svarade,läs del 3, jag kan eller vill inte spekulera i andras olycka.

M.V.H

Jocko

Link to comment
Dela på andra sajter

Väldigt gripande och tragisk berättelse..

Måste ha varit helt sjukt jobbigt läge när ni var ut och åt "farväl" middagen och sen veta vad ens bästa vän planerar och inte kunna göra

så mycket åt saken..  :y8:

Mvh Tomas

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Jocko 53! Nu är jag kanske osympatisk,vad vet vi om detta,vi har allt från en källa. Har vi tillgång till allt i denna firma?Redovisningar,årsrapporter mm. Obs,jag tar fortfarande Fon i försvar.Hon verkar vara en superstar i företagsekonomi!

:49:

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag måste säga att denna historia är bland det ruskigaste jag läst under mina år på diverse olika Thailands-forum! Hur kan en kvinna vara så totalt skrupelfri? Det är när man läser sådana här historier som man undrar om  det ändå inte är säkrast att hålla sig till shorttime...

Mvh,

Kaj

Link to comment
Dela på andra sajter

Bäste Herr Kaja, prioriterar Ni säkerhet så är det till att utföra arbetet själv, sk säker sex.

Osäkrade Arne

Link to comment
Dela på andra sajter

Visst Arne, men jag är lat, och vill inte ha valkar i händerna. Och dessutom är jag för ovig för att ge mig själv samma service som på Soi Post Office!

Sedan kan man väl diskutera om det är passande att skämta i denna tråd, men du har ju aldrig hyst några hämningar i det avseendet.

Mvh,

Kaj

Link to comment
Dela på andra sajter

Det finns vargar bland alla nationalliteter men detta tar nog priset,men är jag förvånad?NEJ,har upplevt några damer som kan göra vad som helst för några bath.Mvh Måne  :wai:

Måne

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Det finns vargar bland alla nationalliteter men detta tar nog priset,men är jag förvånad?NEJ,har upplevt några damer som kan göra vad som helst för några bath.Mvh Måne  :wai:

Jo, så är det nog...finns också damer som kan göra vad

som helst för några SEK, USD, Euro osv.

Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
 Dela

×
×
×
  • Skapa ny...