Archived
This topic is now archived and is closed to further replies.
Recommended Posts
-
Similar Content
-
By Cavemannen
Jag blir uppriktigt lessen när jag tänker på Clion, den där roliga killen som filmade garagefilmerna........
Mercan är såld, radhuset är sålt, gumman har dragit....tungt, visst....
Men Clion har ju sina ljusa stunder fortfarande,, t.ex när han fotar och lägger upp sina fina bilder här.
Men nu är kameran satt i pant......
Faan! kameran och foto var ju ett av få roliga saker han har kvar........
Är vi mänskliga? kan vi hjälpa Clion? visst vi kan köpa tillbaks kameran, men sen då?
Jag skiter i sen, jag vill att Clion får tillbaks sin kamera och fortsätter att lägga ut foton här!
Om @Herr Chang eller @Bibben tar tag i en insamling för att Clion får tillbaks sin Kamera så lovar jag att vara den första att skänka ett bidrag(första gången jag skänker på MPR)
ps. jag gillar en Clion med kamera mycket mer en en Clion utan kamera, särskilt de sista 5-6åren då han verkligen lärt sig att fota bra.
ps2. skulle det vara utanför MPRs regler för humanitet så sänd ett PM så sätter jag in en slant på hänvisat konto av Herr Chang/Bibben
-
By dtbkk
Då ska vi se. Ska försöka mig på en foto- och resetråd. Vi får se om det finns nått intresse. Blir text, bild och videos från Bangkok och övriga världen. Inläggen kan komma lite då och då.
Börjar med mitt första stopp i Bangkok!
Min första resa till Thailand.
Året är 1995. Jag har blivit bjuden på bröllop i Australien, dit en kompis flyttade några år tidigare. Han träffade en kanonbra tjej på en skidort i USA ett halvdussin år innan dess.
Det kändes långt bort, men samtidigt behövde jag ta ut semester. Har i stort sett inte varit ordentligt ledig på nästan tre år. Så jag gick in till chefen och bad om semester. Han godkände det direkt. Dessutom betalade firman min biljett som tack för gott arbete. För min position som manager inom serviceindustrin fanns ingen övertidersättning inbakad. Så var det och jag hade accepterat det. Dock var min chef juste som så klart visste att jag arbetat väldigt mycket.
Jag hade aldrig varit i Asien eller Australien och visste ingenting egentligen. Jag var aldrig orolig för Australien då min kompis skulle möta upp där. Frågade några kompisar om Thailand som varit på charterresa till Phuket, men det var inte mycket hjälp.
Efter att ha kollar runt lite efter biljetter så blev det flyg med Garuda Indonesia enligt följande resplan:
Stockholm – Frankfurt – Bangkok (1 natt) – Jakarta – Bali – Melbourne (tio dagar sammanlagt i Australien). Sen från Sydney till Jakarta – Bali (3 nätter) - Singapore (2 nätter) – Frankfurt – Stockholm.
Garuda var halskumt redan på den tiden, känner jag nu när jag tänker tillbaka på hur allt fungerade. Fick dock sitta i affärsklass på övervåningen i en 747:a mellan Frankfurt – Bangkok av okänd anledning. Det var ingen ren uppgradering, då jag frågade om det var så, men jag fick samtidigt inget svar på mina frågor om det.
Jag landar på Don Muang International Airport strax före gryningen en sen novemberdag och höstrusk, regn, korta dagar och vardagslivet hade lämnats bakom för tre veckor på varmare breddgrader.
Här väntade den klibbiga Bangkokluften och en vacker soluppgång. Efter den obligatoriska immigrationskontrollen och den klassiska väntan på väskan på Don Muang så kom jag ut välkomsthallen. Där tågade jag fram till hotellbokardisken som låg närmast mig. Jag ville ha ett hotell hyfsat när Siam Square. Jag hade gjort lite eftersökningar på Internet och det kändes som en bra start med det området.
Vid disken bokade snabbt ett hotell som kändes nära dit jag skulle. Sen hoppade jag in i en taxi och hotellet hittades av taxikillen (tyvärr kommer jag inte ihåg vad hotellet heter, det hade varit en kul detalj).
Efter en snabbdusch så var det dags att ta sig mot Siam Square med guidebok (Lonely Planet South-East Asia) och karta i handen. Jag gillar att gå i storstäder. Jag tycker man ser mer, och lär sig alltid något nytt. Men det var BETYDLIGT längre än vad jag trodde från hotellet till Siam Square. Det borde jag ha förstått, men efter drygt två timmar så var jag äntligen på Siam Square. Jag var genomsvettig efter den långa promenaden i den tropiska värmen. Jag drack vattenflaska efter vattenflaska längs vägen som var bullrig och avgasförorenad. Vattnet bara rann ner. På Siam Square blev det lunch, småshopping och en kall semesteröl.
Sen hade jag blivit rekommenderad att åka till Patpong från en kompis kompis. Det skulle det vara nakna tjejer som dansade runt pelare, pingpongshow och bra drag. Kände mig väldigt tveksam men åkte dit. Kom dit vid fyratiden på eftermiddagen och det var helt tomt. Det hände ingenting. Fattade väl rätt snabbt att jag var för tidigt ute. Samtidigt kom jetlagen krypandes under eftermiddagen. Dags att ta sig till hotellet för en siesta.
Då jag nu var långt från hotellet så blev det mc-taxi till hotellet. Mc-killen undrade om jag ville hänga med honom på kvällen. Utan att veta om hans intentioner, om han hade några, så tackade jag nej.
Efter några timmars ”power nap” så blev det avfärd mot Siam Square igen. Middag på Hard Rock Cafe fick det bli. Baren fylldes upp sakta men säkert, och efter ett tag var det bra tryck. Mycket tjejer i baren kommer jag ihåg att jag tänkte på under middagen. Efter att ha ätit en god burgare med tillbehör så fick det blir lite barhäng till det filippinska coverbandet. Deep Purple, ACDC, Beatles, Elvis blandades friskt. Tyckte väl att nån enstaka tjej var snygg, men kände samtidigt mig inte redo att prata men någon lokal tjej. Misstänkte väl var det var frågan om i baren och höll mig undan. Det var bra drag i baren, och vid midnatt gick några servitriser och även gäster (främst tjejer) upp på bardisken och dansade till YMCA.
Jag höll hela tiden igen med alkoholen. Jag skulle upp tidigt nästa morgon och åka till Australien.
Några meter längre in baren står nu en ensam blond tjej bland alla mörkhåriga thaitjejer. Jag tänkte att nån måste man prata med, och hon kan säkert engelska. Jag tog mod till mig och gick över och började prata. Japp, hon kunde engelska. Hon var från England och var engelskalärare. Vi pratade lite och hon vill åka till livestället Saxophone inte alltför långt bort från Hard Rock och Siam Square. Det gjorde vi då det ändå var på vägen till mitt hotell. Så en öl till där ska jag väl kunna ta tänkte jag.
På Saxophone var det bra drag också. Kommer ihåg att jag verkligen gillade båda ställena direkt. Där hängde jag med engelskaläraren innan jag drog hem. Det vare en mycket trevlig tjej som var juste och tog med mig på stan. Dock kände jag redan här att det nog blivit för många öl för min smak dagen innan nästa långresa.
Hade knappt somnat kändes det som när receptionen ringer tidigt på morgonen för att väcka mig enligt önskemål. Det smakar gammal bira i munnen, tinningarna dunkar och jag mår verkligen pyton. Jag känner inte igen mig när jag får upp ögonlocken.
Var är jag? Kommer dock snabbt till rätta med tankarna. Tankarna försöker återhämta gårdagens kvällsaktiviteter: Burgare, svettattack, Hard Rock, engelsk tjej, Saxophone, och för många öl….Bangkok…ska till flygplatsen.
Efter en snabbdusch sprang jag ut till den väntande taxi som tog mig till Don Muang och en väldigt lång och seg resa till Melbourne. Väl framme ”Down Under” har jag hunnit fattat beslutet att jag ska tillbaka till Thailand. Snart!
(bilden är tagen betydligt senare då jag för tillfället inte hittar de från den resan).
-
By Kötthandlarn
Ja, vad är nu historien om Lamai64?
Han nådde nyligen det magiska 100 000 karma och strax därefter byttes hans namn till L64 och karma gick tillbaka till noll....
Är det hans eget val att starta om från början eller är det en hemlig MPR-regel som följer den svenska jantelagen ?
Typ du skall inte tro ngt för att du nått 100 000....
Eller....
Så har jag missuppfattat allt som vanligt...
Nåväl, han är ändå en av mina MPR-kungar och Biltema saknar honom när han är ute och gör omvärlden osäker....
-
By Minne00
Nä, jag vägrar sitta hemma och bara bli slö, på med löparskor och leta upp Slottsskogen..
Tar med kameran, läckra skuggor nu och om ett par timmar kommer ljuset vara kanon!
Någon som vill göra mig sällskap så är ni välkomna att höra av er på 0722-333060.
SNÄLLA moderatorer. kan mitt telefonnummer få ligga kvar? Jag vet hur man blockar och jag vet hur man stänger av telefonen om det skulle behövas...
// Minne00
Lovar att bjuda på bilder senare.
-
By Myran
Fick idag för mig att jag skulle börja pyssla med "timelapse", alltså att ta en mängd bilder under flera timmar/dagar som man sedan sätter ihop till ett kortare klipp. Efter att ha experimenterat lite så har jag nu mitt första klipp. Det består av 175 bilder tagna med 20 sekunders mellanrum under cirka en timme, och klippet ligger på 18 sekunder. Jag har vanligtvis riktigt grymt rött och gult ljus under solnedgången vid min balkong i Bangkok, men idag var det ingen höjdare.
Hur som helst, ska försöka igen imorgon med lite ändrade inställningar i kameran, men här har ni det första klippet. Om det är någon fler som sysslar med timelapse så får ni gärna dela med er. Tips på kamerainställningar välkomnas; använder en Eos 450D.
Jag rekommenderar att ni ser på videon i minst 720p.
-