Jump to content
IGNORERAD

Hur har era barn lyckats med att tala flera språk?


svarten
 Dela

Recommended Posts

Hej!

Snart födds vårt barn och stackars lillen kommer att få höra många språk. Magrood kommer att tala thailändska, jag mitt modersmål, min dotter svenska och Magroods familj laotiska. Det lär inte vara så annorlunda för en stor del av forumets barn som ofta har även laotiskan och/eller khmer från sin mor och som tidigt lär sig engelska.

Det kommer säkerligen att gå bra. Det är dock viktigt att föräldrarna är konsekventa och alltid tala samma språk och helst det språket som behärskas bäst. Mor och far får gärna tala ett annat språk med varandra men bör även då vara konsekvent inför barnet. Annars får barnet problemet med att blanda ihop språken.

Jag blir dock nyfiken på hur barnet kommer att börja tala de olika språken. Jag tror knappast att barnets först ord kommer att vara "mamma", "pappa" och "hej hej" på fyra olika språk. Det lär dröja ett tag innan barnet förstår att hon eller han måste prata olika språk med olika människor.

Ni som har barn flerspråkiga barn hur utvecklades deras tal under de första åren? Talar de någon blandning av språk eller enbart svenska om de växer upp i Sverige alt. enbart thailändska om de växer upp i Thailand?

Kul att höra om era erfarenheter!

Hälsning

Svarten

Link to comment
Dela på andra sajter

  • Svar 25
  • Skapad
  • Senaste svaret

Mest aktiva i denna tråd

  • svarten

    6

  • Kim

    2

  • Juan

    1

  • jolin

    1

Mest aktiva i denna tråd

Hej.

Vi bor i sverige jag och min fru och 2 barn 4 och 5 år gamla.

Min fru har alltid prata thai med barnen och jag svenska.

ungarna förstår thai men snackar svenska.

Juan

Att märka ord är den dummes sätt att verka vis.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hej,

Vi har inga barn men jag svarar ändå :crazy:

Jag växte upp med en massa olika naionaliteter och språk och om jag kommer ihåg rätt så var det så här. När föräldrarna tilltalade sina barn gjorde de det på sina språk men barnen svarade oftast på svenska. Så var det iallafall oftast hos mina vänner.

Jag gissar att eftersom det är ditt och Magrods barn du undrar om kommer han/hon att även prata arabiska, kinesiska och möjligtvis ryska.   :yes:

lite offtopic, jag har förstått att ditt modersmål är engelska men var kommer du ifrån?

undrar Joints

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest Isan Lover

Hej Svarten

Vi är just nu i samma situation, våran pojk är nu 8 månader och han ska lära sig svenska och lao till att börja med.

Nuts syster i Danmark har en dotter som är född där ( hon är 8 år nu), hon lärde sig danska och lao samtidigt.

Det gick bra men det tog längre tid innan hon kunde tala, jämfört med danska barn, men nu märks ingen skillnad.

Så vi hoppas på en liknande utveckling.

Mvh Isan Lover

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest wUThai

Varför lära barnet Lao? Måste väl vara bättre och behärska det thailändska språket än Lao?

Jag vet att det pratas mycket Lao och Khmer i Isan. Men thai pratas ju i hela Thailand, så rent praktiskt sett så måste ju thai vara att föredra.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hej alla!

Tack för svaren! Det var som jag misstänkte. Det verkar vara landets språk som blir det språk som är mest intressant för barnet att tala oavsett vilket språk föräldrarna talar. Jag har också hört om flerspråkiga barn som Isaanlover nämner som börjar tala lite senare. Men i längden ska det anses bara positiv för barn att utveckla flerspråkighet så tidigt som möjligt.

Hej Joints!

Vad kul att frågar var jag kommer ifrån! Svaret är inte så enkelt. Mina föräldrar kommer från olika länder och jag har växt upp i ytterligare några andra länder. Min kombination är ganska unik och troligen identitetsröjande. Därför avstår jag att skriva om dessa länder på Internet. Men vi kommer säkerligen att träffas någon gång snart och kan diskutera min spännande bakgrund!

Hej wUThai!

Du ställer en mycket befogad fråga. Visst är thailändska det officiella språket som är skolspråket från och med årskurs 1. Varför ska man fylla upp ett barns skalle med ett "onödigt" språk när barnet måste ändå dessutom lära sig svenska och engelska. Det är också mycket tänkbart att barnet kommer att behöva lära ytterligare något språk under sina kommande 90 levnadsår.

Jag har också stått inför valet att lära mig thailändska, laotiska eller båda språk. Jag har valt att enbart lära mig thailändska av de skäl som du nämner.

Att vi räknar med att vårt barn kommer att lära sig laotiska beror på att Isaans 25 miljoner invånare fortfarande till stor del använder laotiskan i vardagslivet. Även de som talar Khmer brukar lära sig laotiska (förrutom thailändska). Det är förhållandevis nyligen att Isaanbor har möjlighet att höra thailändska ofta. Många av de äldre har svårt att kommunicera på språket. Man kan visserligen få de flesta att prata med sig men de talar alltid laotiska med varandra. Vill man vara "med" får man väl lära laotiska.

I övrigt tror jag inte att vi har något val. Om vårt barn tillbringar mycket tid i Isaan kommer hon/han att bara vara intresserade av språket som folk omkring talar. På samma vis som iranska barn som växer upp i Sverige ofta pratar svenska med sina föräldrar.

Hälsning

Svarten

Link to comment
Dela på andra sajter

Njaaaa,vår son pratar tre språk(thai,engelska och svenska)och vi har tillbringat mycket tid i Issan(samma plats som Kim och Oa)så då borde han prata kmer oxå men icke barnen där pratar thai med varandra(är ju skolspråk oxå) Mvh Måne :lol:   :wai:

Måne

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Njaaaa,vår son pratar tre språk(thai,engelska och svenska)och vi har tillbringat mycket tid i Issan(samma plats som Kim och Oa)så då borde han prata kmer oxå men icke barnen där pratar thai med varandra(är ju skolspråk oxå) Mvh Måne :lol:   :wai:

Hej Måne!

Det kanske är annorlunda med den nya generationen med barn. Det kanske beror på TV, film och musik. I Sverige lär ungarna sig engelska väldigt tidigt genom att rabbla filmrepliker och sångtexter. I sådant fall låter det bekvämare för våra barn att slippa läre ytterligare ett eller två språk.

Det verkar vara annorlunda beroende på var man är någonstans. I Magroods pappas by får hon tjata på släktingarna att prata thailändska med mig så att jag kan förstå. Min kompis hasip dotter har lärt sig flytande laotiska även fast hennes mor talar thailändska med henne.

I staden Roi Et finns dock det tydligen ganska många som använder thailändska i första hand. Magrood gick i skolan i staden några år och där pratade de flesta thai. Thailändska ger högre status. Då återstår att se hur det blir för vårt barn!

Hälsning

Svarten

Link to comment
Dela på andra sajter

Mycket intressant amne. Jag talar svenska med var dotter (snart 3 ar) och min fru samt alla andra talar thailandska med henne.

Alla barnsanger, bocker och tecknade filmer hon far lyssna/titta pa ar dock pa engelska. Jag och frugan anvander thailandska nar

andra slaktingar eller vanner ar narvarande men engelska nar vi ar sjalva. Nar jag, frugan och dottern ar ensamma kor vi "fritt sprak"

och blandar de tre spraken hej vilt. Da jag oftast jobbar utomlands ar thailandska hennes forsta sprak men jag marker nu nar jag

varit hemma i tva veckor hur snabbt det skiftar. Hon har nu natt ett stadie da hon ofta sager "mamma sager hmaa, pappa sager hund"

osv samt att hon bara pratar thailandska med grannbarnen men svenska/engelska med mig. Vi tycker oss ha markt att dottern verkar

foredra engelska nar vi kor "fritt sprak", om det beror pa att hon hort oss prata engelska med varandra eller om det ar hennes alskade

engelska barnsanger och Barney later jag vara osagt. Efter nyar borjar hon engelsk forskola sa vi far se vad som hander da.

Link to comment
Dela på andra sajter

Eftersom min lilla tjej fortfarande ar for liten for att jag skall kunna saga nagot om hennes sprakutveckling sa baseras min uppfattning pa ganska omfattande efterforskning pa omradet.

Att barnen inledningsvis blir lite forvirrade och far en nagot forsenad sprakutveckling rader det konsensus kring. Dock sa kommer de ikapp, och ofta forbi, ensprakiga barn mellan 5-8 ars alder. Flersprakiga barn har sedan lattare att ta till sig ytterliggare sprak eftersom de redan har omkodningsrutin.

Det som pa sikt kan bli mkt svart ar den skriftliga och grammatiska biten av spraken. Att vara helt talfor ar ju knappast nagon garanti for att man kan gora sig forstadd skriftligt. Aven om man ofta kan ifragasatta skolans varde sa rader det knappast nagon tvivel om betydelsen for las- och skrivinlarning. Att som foralder ha orken att traggla hemma med ungarna ar kanske svart men nog sa viktigt om man verkligen vill att barnet skall vara obehindrat i framtiden.

Generellt ar jag valdigt skeptisk till att satta barn i undervisning som inte sker pa modersmalet. Forskningen ar glasklar i att dessa barn hamnar rejalt efter inledningsvis och generellt far det tungt att komma ikapp. De som lyckas ar dock mkt val rustade for framtiden. Ett enkelt satt att se detta ar att kika pa Thailands inhemska statistik for kunskapsnivaer. De omraden i Thailand dar annat sprak an central-Thai ar modersmal har vasentligt samre resultat osv. Man blir bara literat en gang i livet dvs man lar sig bara omkoda och tolka bokstaver en gang. Denna process bor i min uppfattning ske pa det sprak som barnet ar mest bekvam med. Att sedan oversatta denna process till andra sprak och andra alfabet ar betydligt mindre komplicerat.

Jag kan rekommendera:

Growing Up with Three Languages

av Xiao-Lei Wang

for den nyfikne

Link to comment
Dela på andra sajter

Tjena wille,

Jag ska kolla upp boken du rekade, vet du om den finns att kopa i Thailand?

I vart, ditt och manga andra pa forumets fall ar det inte helt uppenbart vad som ar modersmalet, hur ser du da pa inlarningsformagan

som i vart barns fall blir pa ett sprak som varken ar mitt eller min frus modersmal?

Kan inte de samre studieresultaten i de delar av Thailand dar inte central-thai ar modersmal ocksa, atminstonde till viss del, bero pa

att dessa omraden ocksa ar de fattigaste omradena men allt vad det innebar i form av samre skolor, foraldrar med lagre utbildning osv?

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Tjena wille,

Jag ska kolla upp boken du rekade, vet du om den finns att kopa i Thailand?

I vart, ditt och manga andra pa forumets fall ar det inte helt uppenbart vad som ar modersmalet, hur ser du da pa inlarningsformagan

som i vart barns fall blir pa ett sprak som varken ar mitt eller min frus modersmal?

Kan inte de samre studieresultaten i de delar av Thailand dar inte central-thai ar modersmal ocksa, atminstonde till viss del, bero pa

att dessa omraden ocksa ar de fattigaste omradena men allt vad det innebar i form av samre skolor, foraldrar med lagre utbildning osv?

Sarkeligen ar det beroende pa det ocksa. Dock sa ar den initiala inlarningen av sprak fundamental for den fortsatta utvecklingen att det har en direkt avgorande betydelse. I ditt och mitt fall sa handlar det om att lata vara dottrar lara sig pa engelska nar svenska/thai ar deras modersmal och hur det kommer paverka deras inlarning. Man brukar prata om "first language" snarare an modersmal och da for vi forutsatta att det ar Thai i din dotters fall skulle jag val tippa.

Ytterliggare ett lastips for dig  ;)

Bilingualism in International Schools

Author: Maurice Carder

Om inte annat kan du googla min arbetsgivare som har producerat ganska mkt gallande modersmals/multi-lingual education.

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest Isan Lover

Hej

Anledningen att lära barnet lao för våran del är att vi bor bara 30 minuter från gränsen, och att det inte finns några som pratar thai i byn eller i hela området runt omkring (bara en del som andra språk).

I Udon Thani och Nong Khai provins är lao det överlägset mest använda språket, och vi vill ju att han ska kunna tala med sina släktingar.

Hade vi bott söder hade det säkert blivit thai istället.

Mvh Isan Lover

Link to comment
Dela på andra sajter

Kul med flera inlägg i diskussionen!

Det kan visserligen i vissa fall vara svårt att avgöra vilket/vilka språk som är modermål. Men borde man inte kunna betrakta alla språk som en person behärskar sedan tidig ålder som modersmål? Jag tänker på engelskan i thai-svenska hushåll under förutsättningen att barnet får tillgång till vidareexponering till språket under de första åren.

Det blev en intressant diskussion om utbildningsmöjligheter i Isaan. Det är klart att möjligheterna begränsas av både den låga inkomstnivå samt av undervisning i annat språk än modersmålet. Även i Sverige kommer fortfarande hälften av högskolestuderanden från höga tjänstemannafamiljer. Men jag tror att undervisning i ett annat språk än modersmål utgör en särskilt stort hinder. Jag har själv upplevt individer från Isaan som har stora läs- och skrivsvårigheter. Jag tror att den största anledningen är att det var svårt som barn att enbart skriva och läsa med andra ord än de som användes i det vanliga vardagslivet.

Men nu börjar thailändskan tränger sig på i Isaan ordentligt och barnen hör språket varje dag. Inlärningen av skriv- och läskonsten har säkert förbättrats avsevärt jämfört med den tiden då Isaan var enspråkigt. Jag tycker dock att det är tragiskt att det inte finns undervisning i laotiska som andra språk i Isaans skolor. Språket hör faktiskt till världens största språk - tre gånger så många talare som svenska. Lingvistisk forskning har visat att barn som behärskar sitt första språk lär sig i regel bättre än de som inte gör det. Det har västerlandet upplevt med att försöka undervisa invandrarnas barn i europeiska utan att de behärskade sina föräldrars språk. Därav det stora behovet av hemspråk i Sverige och andra invandringsländer.

Hälsning

Svarten

Link to comment
Dela på andra sajter

Många läsvärda inlägg i tråden speciellt Willes om multi-lingual education ur vetenskaplig synvinkel.  :great:

Vi har ju själva en son som idag är 2 år och 2 månader och allt tyder på att han just nu är på väg att explodera språkmässigt. Det har gått lite trögt i starten och jag ser barn yngre än honom på dagis som redan talar betydligt mer och bättre men förmodligen så beror det på vår tvåspråkigheten där hemma.

Mamma och hennes thaikompisar talar thai med honom och jag samt övrig omgivning svenska.

Ordförrådet är inte så jättestort ännu men det kommer nya ord nästan varje dag nu. En del thai och en del svenska. - Nej nej nej nej, är nog det populäraste uttrycket just nu och uttalas förstås varje gång han tvingas göra något som han inte alls har lust till.

Kul är att höra honom sjunga på thai med mamma även om han inte riktigt hänger med i svängarna samt t ex Bää bää vita lamm med mig på svenska. :) Hörde faktiskt också nyss honom ganska tydligt säga "are you ready" när jag satte på disneyfilmen Cars på engelska och inledningsrepliken - Lightning Mcqueen, are you ready, hördes. Inte för att han förstår vad det betyder men jag tror nog att hans språkålderskänsliga öron tar till sig ljudet av hur engelskan låter ganska väl och därför kör jag oftast dom tecknade filmer han ser på just engelska. För han själv bryr sig förstås inte ännu ett dugg om vilket språk dom roliga figurerna språkar på.

På DVD har man ju som tur är optionen språkval eftersom ljudet/rösterna oftast är aningen vassare på orginalspråket.

Just nu är det ju svenska som grabben mest möter (på dagis, hos farmor, med kompisar, sin svenska släkt osv) och därför kommer det ju betydligt fler nya svenska ord än thailändska för tillfället. Men eftersom vi räknar med att vara i Thailand redan om ca en månad och där sedan tillbringa runt 3 mån så gissar jag att hans språkutveckling kommer att hämmas något igen när en totalförändrad språkmiljö plötsligt inträder. Kvar som talar svenska blir bara jag och resten blir thai. Dessutom kommer nog mormor och morfar antagligen tala en hel del khmer med honom. Så om han just nu kan påstås ha svenskan som förstaspråk så gissar jag att det kommer att ha förändrats till förstaspråk thai om bara 4 månader. För att sedan måsta återgå till svenska när vi väl är hemma igen.. För att antagligen övergå till thai igen nästa sommar då vi eventuellt också spenderar ytterligare några månader i Thailand.

Och det kan man ju räkna ut med lillfingret att det flitiga bytet av språkmiljöer måste innebära lite nackdelar för snabbheten av att tillgodogöra sig ett språk överhuvudtaget.

Som det varit hitills så har vi tillbringat 9 av hans 26 levnadsmånader i Thailand och det ser ut att hålla ungefär samma kvot det närmsta året också. Så att en del av dom svenska dagiskompisarna har utvecklats snabbare språkmässigt i dagsläget är det bara att ta med ro. Hans tid kommer nog.

Vad gäller den inledande diskussionen om lao vs thai så skulle jag vilja tillägga att laotiska inte skiljer sig så hemskt mycket från thai och kan väl närmast jämföras med t ex norska och svenska. Jag har aldrig lärt mig lao (mer än några få ord) men kunde med min thailändska (till min förvåning) förstå nästan allt i ett laotiskt barnprogram som visades på svensk tv för något år sedan.

Khmer däremot tillhör en helt annan språkgrupp och är väl mer att jämföra med svenskan och finskan. Fast bland dom thai som talar khmer så har förstås alla nyare ord förthaiats och t ex min thaikhmerspråkiga fru hade en del problem när vi befann oss djupt inne i riktiga Kambodja just för att många ord fattades även om hon klarade vardagsspråket utan några större problem.

I vår by talas khmer mest av dom äldre generationerna numer och när yngre generationer talar med varandra så sker det mest på thai som är det enda språket där dom har hela ordförrådet samt skriftspråket. Och när barnen talar med dom äldre så talar oftast dom äldre khmer medan barnen svarar på thai. Min 29-åriga fru talar dock nästan utslutande khmer med sina föräldrar, sina morföräldrar, sina två äldsta bröder och dom flesta jämnåriga kompisar i trakten, men däremot alltid thai med sin yngste bror och dom flesta yngre kusiner etc. Och på skolgården i byn är det nästan enbart thai som gäller som språk barnen emellan.

Så khmer är så sakteliga på väg bort i takt med att dom äldre generationerna dör bort. Och jag gissar att samma utveckling gäller i dom mer utpräglat laospråkiga trakterna. Det barnen talar i skolan, med diverse myndighetspersoner, ser på teven osv är enbart thai och det påverkar givetvis framtiden.

Vi har för övrigt exakt samma utveckling här uppe i norra Sverige där dom ursprungliga språken tornedalsfinska och samiska är på väg bort eftersom alla yngre generationer hellre använder sig av svenskan än sina föräldrars, och far- morföräldrars, modersmål. Och då har ju vi ändå en mycket mer liberal inställning till minoritetsspråks bevarande än vad thailändarna har.

Laotiskan, khmer, suay, malaj och alla andra flertalet minoritetsspråk som finns i Thailand är definitivt med stormsteg på väg bort eftersom barnen inte kan/får utöva dom språken i skolan samt i samhället i övrigt. Gissar personligen att Thailand är i princip enspråkigt om endast 30-40 år. På gott och ont.

Ps  I vår by är för övrigt inte alla innevånare khmerspråkiga utan det finns gott om laospråkiga innevånare också. Och min egen frus farfar var lao från Sisaket men kom till byn som chef över vägbygget in över gränsen till Kambodja för länge sedan. Och i den vevan så träffade han min frus farmor som var en riktig khmer från en by ca 50 km in på den kambodjanska sidan av gränsen.

Så min svärfar, som blev ett av deras barn, talar faktiskt helt felfri och flytande lao, helt felfri och flytande khmer samt helt felfri och flytande thai. Inte dåligt av en 51 årig risbonde som i det närmaste är analfabet i övrigt och bevisar väl att multi-lingual environment inte är något nytt påfund.

Ge dem du älskar vingar att flyga, rötter att komma tillbaka till och anledningar att stanna. "Dalai Lama"

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Generellt ar jag valdigt skeptisk till att satta barn i undervisning som inte sker pa modersmalet. Forskningen ar glasklar i att dessa barn hamnar rejalt efter inledningsvis och generellt far det tungt att komma ikapp.

Tack för ditt intressanta inlägg Wille. Det mesta du skriver stämmer även med min uppfattning.

Vad gäller undervisning på modersmål så skulle jag nog vilja vara lite försiktig med någon generell skepsis.

Huruvida barnet hamnar efter eller inte beror på i vilken ålder barnet är och vilket språk som är det dominanta i barnets omgivning.

Om barnet är litet och med ett modersmål som inte är dominant eller används av barnets kamrater, så är barnet

mer betjänt av undervisning i det dominerande språket i det samhälle där barnet lever.

Modersmål tenderar i sådana fall att inte utvecklas i samma utsträckning. Bl.a pga bristande intresse från

barnets sida då diskussionsämnen i hemmet ofta inte är lika "rika" som de som diskuteras med kamrater och i skola etc.

Tror också att utfallet hänger på språkets (modersmålets) mognad i barnet, barnets språkliga inlärningsförmåga, sociala nyfikenhet och ålder.

Men man kan kanske säga att ju äldre barnet är destu mer försiktig ska man vara med inlärning i annat språk.

EDIT. Med undervisning och inlärning i det här fallet menar jag alltså litterär inskolning. /EDIT

Link to comment
Dela på andra sajter

Våran dotter är 4 år och pratar Thai och Svenska som många andra barn.

Sa tidigt att mamman inte skulle försöka öva sin svenska på barnet utan bara tala Thai.

Det har blivit lite si och så med det men dottern kan dock förstå och tala Thai i viss mån.

Uppfattar det som det normala i våran umgängeskrets att barnet förstår modersmålet  (mammans språk)

Vet föräldrar där mamman inte lärt sitt modersmål Thai till barnet och det känns beklagligt.

Mitt modersmål är det ingen ide och lära ut då jag nästan alldrig pratar det :no:

Galten af Bubbelspruuth

Link to comment
Dela på andra sajter

Aktuell artikel som delvis tar upp vardet av initial inlarning pa "forsta sprak" dvs dominant modersmal. Publicerad i BP igar.

learningpost

Language acquisition

PURICH TRIVITAYAKHUN

1407 words

7 October 2008

Bangkok Post

English

© 2008

Dr Stephen Krashen expounds on his powerful tools for improving second-language learning

On Sept 20, Dr Stephen Krashen, the speaker at the Concordian International School's Education Seminar on Linguistics and Language Acquisition, presented impressive concepts and methods on second-language acquisition, bilingual education and reading.

Dr Krashen, emeritus professor of education at the University of Southern California, is a famous linguist who has published approximately 100 books and 300 articles on these subjects.

He is recognised for his language acquisition theories, as well as his revolutionary "sheltered subject matter teaching" and Free Voluntary Reading (FVR) approaches.

What is language acquisition?

To people who are not linguists, the term "language acquisition" may convey a complex process clouded in academic linguistic terminology.

According to Krashen, however, the process is this simple: You are acquiring language while reading this article. People acquire language subconsciously, when they are reading books, watching movies, listening to the radio, etc. This is a natural process.

"Language acquisition does not require extensive use of conscious grammatical rules, and does not require tedious drills," says Krashen. "It is effortless and involuntary."

This process is opposite to "learning", where the learner becomes immersed in language consciously.

"Learning is knowing about the language," says Krashen. This process, however, is less important than acquisition, which bestows fluency and accuracy to the acquirer.

Read, read and read

One of the easiest ways to acquire language is by reading.

When asked what's the best way to learn English, Krashen replies, "Read, read and read."

For Krashen, reading is the most powerful tool in language acquisition. The benefits that people get out of reading are innumerable. Acquisition of writing styles, an understanding of complex grammar structures, the ability to spell words correctly and an expansion of vocabulary - these are some of the gains from reading.

His most famous method is FVR, by which learners can choose to read any materials they like.

Krashen recommends a core research exercise to demonstrate the effectiveness of FVR that can be carried out easily in schools. It is known as the Sustained Silence Reading programme.

In this exercise, a group of children take a few minutes out of their school time to read whatever they agree as a group they want to read, be they comics, mangas, children's books or adolescent literature. The teachers read along with the students.

There are no tests or book reports to complete. Another group follows traditional instruction for second language studies. This drill is performed between five to 15 minutes a day for a couple of months.

According to Krashen, at the end of the period, the comparative results will show that the worst-case scenario is that the group that followed the FVR method has gained no improvement in reading comprehension. On the other hand, it is more likely that FVR has assisted the FVR students in enhancing their language competency and fluency by a visible, considerable percentage.

In addition to improving readers' language skills, FVR has other pluses. For example, FVR readers gain a higher level of knowledge of the subject that they are interested in.

"Free voluntary reading is necessary, but not sufficient. Free voluntary reading is a bridge between the lower levels of language and the high levels of language," says Krashen. "Someone who has done a lot of free voluntary reading is likely to be able to handle academic work better."

Getting children to read

Reading is important, but how we encourage children to read is vital.

One way of getting them to read is to give rewards. However, Krashen does not seem to support this notion. "If you give someone a reward for doing something already pleasant, you are telling them that it is not pleasant," says Krashen.

When asked what's the most important factor to get students to read, Krashen comments: "It is not giving them prizes. It is not giving them pizzas. The most important factor, without question, is making sure books are available. And [those books] should not just be interesting; they must be compelling and, therefore, exciting.

"That is why I recommend comic books, mangas, or Japanese comics translated into English or other languages. Graphic novels are absolutely wonderful."

The best place for children to get access to books is the school library. "The school library is the cornerstone of a school," says Krashen. "The better the school library, the higher the reading achievement."

Krashen adds that an ideal school library needs to have three components: books, degree-certified librarians and sufficient staff who are present to assist the librarians.

It has been shown that half of what school librarians do can be done by casual staff: Cataloguing books, checking books out, re-shelving books, etc. By having sufficient support staff, librarians can perform their principal task - assisting readers - efficiently and effectively.

Writing helps thinking

People do not improve their writing style or grammatical structure by writing. Krashen says, "More writing won't make you a better writer." However, "writing helps thinking, and writing helps you become smarter".

He discusses his six composition processes that make good writers.

First, good writers have a "plan". The plan should be flexible and can be changed as new ideas come up.

Next, good writers love "revision". "To a good writer, revision is rewarding; to a bad writer, it is a sign of weakness," comments Krashen. Bad writers seem to get everything perfect in his or her first draft, while good writers improve their work through multiple drafts.

The next process is "delay editing". It is a good idea to keep writing without worrying about grammar and spelling, since the flow of ideas might get lost along the way. Anyhow, these two essentials will be taken care of eventually.

And fourth, good writers "reread" their work.

The above four components make up the classic composing processes. Krashen has added two more: "incubation" and "regular daily writing".

Krashen writes in his article, "Competence in Foreign Language Writing: Progress and Lacunae", that incubation means "new ideas and solutions to problems that emerge when writers leave their writing and give their minds a rest". He suggests that a writer take a break between writing and do something else - like watching television or walking in a park.

His other component is "regular daily writing". Good writers write daily, bit by bit. By doing this, such writers keep their writing skills close at hand.

"Inspiration is the result of writing," says Krashen. "Sit down and write, then the ideas will come."

Primary language helps secondary language learning

Krashen believes a primary language gives tremendous benefit to second language learning.

"If you give a child a good education in a primary language, you give the child two things. The first benefit is knowledge. The knowledge that you get in the first language makes second language input more comprehensible."

He raises the example of two Grade 4 (Prathom 4) students who were taking a maths class in English. Their command of English was weak. However, one of the students had a solid background in maths in her primary language, while the other did not.

The result was that the former student performed better in the English maths class than her classmate. This was because the strength of her maths knowledge in her primary language helped to make the maths lessons conducted in English comprehensible.

The second benefit is that the first language helps to accelerate literacy development in a second language.

"The first language is a very fast means of developing literacy in a second language. It is a shortcut. It makes [second language development] faster," said Krashen.

Become a better acquirer

Finally, Krashen recommends two methods to improve the acquisition of a new language.

First, select a book in the second or third language that you are not good at but want to be proficient in.

The book should be easy and fun to read; it need not be intellectually inclined. Then keep reading it again and again.

Krashen read Star Trek in French and German over five years.

Second, carry a book with you all the time, regardless of whether you would have time to read it or not.

"The world will conspire to give you time to read," he says.

To read Dr Stephen Krashen's books and articles, visit http://www.sdkrashen.com . More information about Concordian International School is available at http://www.concordian.ac.th .

Document BKPOST0020081006e4a70000m

Link to comment
Dela på andra sajter

Hej Svarten,

Min brorson föddes under dessa förhållanden som du beskriver och för honom har det fungerat utmärkt.

Han talar flytande svenska och thai, och har aldrig haft problem med att skilja de båda språken åt.

Lycka till att förstå vad din fru säger till ditt barn, när de båda vänder sig mot dig och skrattar.  ;)

:wai:

Never forget Sadako Sasaki.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hej Galten, Kim och Kharess!

Tack för att ni också berättade om era erfarenheter! Det känns bra att vara förberedd för vad som kommer att hända. Kharess hade en rolig kommentar som jag faktiskt tänkte på lite grann när jag startade denna tråd. Jag undrade nämligen om barnet kanske enbart talar thailändska i början så att barn och mor kunde ha massor med fiffens bakom ryggen på mig.  :D   :D Det blir ett bra tillfälle för mig i alla fall att lära mig bättre thailändska.

Tack Wille för artikeln om barnets behov att bemästra sitt eget språk för att kunna prestera i undervisning på ett annat språk. Den var mycket intressant och bekräftar det som jag har anat tidigare. Jag tycker dock att det är lite märkligt att en språkprofessor talar om läsning som ett universalt sätt att lära sig ett nytt språk.

Inlärningsprocessen är högst individuellt. Jag känner en del européer som behärskar thailändska ganska väl utan att kunna skriva eller läsa språket. Bara för att nämna två exempel finns Isaan Lover och Kim som bara suger i sig språk vart de än kommer. IL har t.o.m. lärt sig indonesiska. Kim uppfattar laotiska även fast hans fru inte har så mycket Isaan lao bakgrund samt även att ingen Bangkokare som jag har frågat förstår laotiska. Jag hör dock som de som är helt beroende av det skrivna språket för att kunna uppfatta nya ord. Olika personer är olika helt enkelt och behöver individualiserade lösningar för att lära sig nya saker!

Hälsning

Svarten

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest Falang

För oss har det fallit sig naturligt, då jag p.g.a. mitt jobb varit

bosatt i Sverige, Filippinerna och Thailand.

Genom skola och kompisar har dessa tre språk kommit av sig själv.

Har förutom när vi bodde i Sverige alltid låtit vår dotter gå på en

internationell skola med engelska som huvudspråk.

Detta huvudsakligen av utbildningsmässiga skäl - finns i mitt tycke

inga skolor av tillräckligt hög kvalitet, varken i Thailand eller Filippinerna

som utbildar på det egna språket.

Vi har dock som föräldrar varit mycket noga med att prata våra hemspråk

vid samtal i hemmet.

Mamma pratar Filippinska(Tagalog) med dottern, jag pratar Svenska.

När vi är tillsammans allihop så blir det Engelska.

På eget initiativ så pluggar vår dotter även Kinesiska(Mandarin) sedan några

månader tillbaka.

Har aldrig upplevt att hon haft några problem att hålla språken isär, även om

det ibland händer att hon inte kan vissa ord.

När det händer så använder hon Engelska och vi korrigerar sedan på Svenska/Tagalog.

Har hittills funkat mycket bra.  :great:

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Kim uppfattar laotiska även fast hans fru inte har så mycket Isaan lao bakgrund samt även att ingen Bangkokare som jag har frågat förstår laotiska.

Hälsning

Svarten

Att jag förstått laotiska är för att den är väldigt snarlik thailändskan, som jag skrev tidigare antagligen jämförbar med norska, danska och svenska. Jag har faktiskt även varit inne i riktiga Laos och kunde kommunicera med lokalbefolkningen riktigt hyggligt med hjälp av min thai, dom förstod mig och jag förstod dom, i alla fall till den grad att jag inte behövde testa någon engelska på dom.

Att t ex Bangkokbor säger att dom inte förstår Isaanlao är säkert riktigt men till vilken grad är dom egentligen oförstående?

Skulle gissa att dom förstår mycket mer än hälften av orden och sedan precis som jag kan lägga ihop 1 + 1 om dom vill. Ungefär som en svensk klarar sig i danmark eller norge fast man inte förstår precis allt som sägs.

Själv talar jag t ex helst engelska med danskar eftersom jag ofta missar sammanhanget annars. Och det förstås eftersom för många danska ord fattas mig som bor så långt från den gränsen. Visst förstår jag det mesta danskarna säger men när man i vissa situationer missar precis hela sammanhanget så känns det onekligen lite pinsamt och då brukar jag övergå till engelska för att förmå även dom att göra det. Och detta gäller nog i hög grad även för Bangkokbor och Isaanlao, dom förstår nog det mesta som sägs men inte allt och kan missa hela sammanhang i värsta fall.

För övrigt så hade jag vid ett besök hos vänner i provinsen Nakhon si thammarat betydligt svårare att förstå sydthailändarna med sin väldigt tunga accent. När sydthailändarna talar med mig så tar dom förstås fram sin riksthai (dvs centralthai) precis som Isaanborna gör, och då är det inga problem. Men när sydthailändarna talat med varandra och jag suttit intill och lyssnat så har jag till min förvåning knappt förstått ett endaste ord. Och enligt min fru så förstod hon lika lite vad dom talade om när dom språkade sinsemellan och inte med oss. Och då talar personerna ändå thai, fast med sin väldigt speciella accent som skiljer mycket från riksthai.

Då förstår jag faktiskt den lao som talas i Isaan lättare.

Khmer är dock ett riktigt tungvrickarspråk och där klarar jag inte uttalet av orden även om det börjar bli en hel del ord jag förstår betydelsen av. Fast det vore väl konstigt om man inte snappade upp något enda när man som jag levt med en khmerspråkig tjej i 7 år.

När frugan ringer hem så börjar hon t ex alltid med frasen - Tu oi nå. När man hört det ungefär 1000 ggr och det sitter i minnet så börjar man ju undra vad det betyder och frågar lite försynt även om man anat betydelsen redan innan. Betyder förstås ungefär - Vad gör ni? :)

Vad gäller artikeln Wille kopierat in så håller jag med Svarten om att den bara bekräftar det jag egentligen alltid trott. Men att dom trycker så hårt på själva läsningens betydelse är ändå intressant. Visst tjatar jag alltid på frugan om att det bästa (och lättaste) hon kan göra för att lära sig at inte kasta om orden i sina svenska uppsatser är att läsa många svenska böcker men att det är den vetenskapligt bästa metoden att lära sig anade jag inte. Men i Willes artikel så står ju detta faktiskt svart på vitt så jag tror nog jag ska printa ut den texten och visa frugan.

Ps  När jag vistas i laospråkiga Isaanbyar, vilket jag gör tämligen ofta, så har jag det lite lustiga problemet vid samtal med befolkningen att jag inte vet om de ord jag inte förstår är lao eller helt enkelt något thaiord som jag ännu inte kan eftersom mitt thailändska ordförråd förstås är begränsat.

Så det har faktiskt hänt att jag använt lao-uttryck jag snappat upp som jag trott varit thai på andra ställen i Thailand eller med min fru och då fått undrande blickar till svar. - Var har du lärt dig det ordet, det är lao, brukar frugan misstänksamt fräsa eftersom jag till hennes stora irritation haft thaiflickvänner innan henne och en del av dom förstås laospråkiga. Och det önskar hon inte bli påmind om. ;)

Ge dem du älskar vingar att flyga, rötter att komma tillbaka till och anledningar att stanna. "Dalai Lama"

Link to comment
Dela på andra sajter

Hehe Kim,

Ja, det är fantastiskt vilka teorier frugan snabbt kan bilda om man uppvisar oväntad kunskap om något ;-)

En mycket intressant sak med norska och danska är att man trots vissa olika ord ändå kan förstå. Jag kan läsa en dansk eller norsk dagstidning och på något sätt instinktivt förstå ord jag aldrig sett förr. Sitter i nordiska ryggmärgen kanske ;-)

Herr Chang har talat.

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest Isan Lover

Hej

Jag hittade den här uppgiften på Thai Visa, stämmer det?

"Only 20 million of Thailands 66 million people have Thai as their first language."

Mvh Isan Lover

Link to comment
Dela på andra sajter

För en massa år sedan hälsade jag på hos en kosovoalbansk familj som bott ett år i Sverige. Svenskkunskaperna var mycket varierande, men en nioårig dotter talade fullständigt ren svenska (ja, lokal dialekt förstås...).  Barn är duktiga på att snappa upp språk.

Min fru är inne på att tala tagalog med våra framtida telningar istället för bicol som är hennes eget språk. Jag tror det är ett misstag. Det går inte att lära ut med "naturmetoden" med mindre än att det är ett språk man själv fått på samma sätt. Och med bicol i ryggen kommer tagalog att vara lätt, språken är väldigt närbesläktade.

Jag tror att det är just genom att någon förälder konsekvent talar ett språk de behärskar till 100% som man kan få den där språkkänslan som herr Chang nämner - den "nordiska ryggmärgen", motsvarande "ryggmärgskänsla" finns rimligen för andra språkgrupper också.

Hoppas att det går lika bra för oss som för "Falang"..  (sedan är det ju händelserna i förväg, vi vet ju inte säkert om vi lyckas få till några småttingar..)

Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
 Dela

×
×
×
  • Skapa ny...