Vem vill skiljas, men kanske inte kan eller törs?

[Guest Siam-Nilsson]

Hej - här kommer en liten omröstning om ofrivillig tvåsamhet.

Livet tillsammans med en från början underbar Thaikvinna blev kanske inte riktigt

vad man hade hoppats på, och till slut ter sig livet mer uthärdligt eller givande

utan frun vid ens sida.

Samma typ av tråkiga situation kan många thaikvinnor vittna om, då gubben deras

inte riktigt blev vad de hade förväntat sig, och när någon förbättring inte ter sig trolig.

Vissa missnöjda herrar gör då slag i saken, medans andra tvekar eller vägrar

att se sanningen i vitögat, men det finns även de som metodiskt undersöker

gällande regelverk och ekonomiska risker i syfte att kunna ta det där

avgörande och juridiska steget bort från frun.

Vissa lyckas också, och tar nya tag.

Jag frågar mig hur många av MPR-medlemmarna som idag faktiskt har en dröm om

eller i alla fall tänker på att kunna skilja sig och att bli singel igen,

eller i syfte att hitta en ny älskling, men som av olika orsaker ändå väljer att stanna

kvar i ett förhållande som de av olika orsaker inte längre trivs i ?

Eller trivs ni riktigt bra med er fru/sambo? (alternativet längst ner)

Mvh

SN

Ändrades Juli 21, 2011 av Siam-Nilsson

[Vaxet]

Intressant tråd, men vi stackare som trivs med damen fick inte ett enda alternativ, omröstningen är således bara för de missnöjda.

[Guest Siam-Nilsson]

Intressant tråd, men vi stackare som trivs med damen fick inte ett enda alternativ, omröstningen är således bara för de missnöjda.

Vaxet, nu har du och jag också fått ett alternativ.

Mvh

SN

[Guest wUThai]

Intressant tråd, men vi stackare som trivs med damen fick inte ett enda alternativ, omröstningen är således bara för de missnöjda.

Jag håller med och känner mig diskriminerad!

Edit:

Ahh, du var inte snabb nog SN!

Ändrades Juli 21, 2011 av wUThai

[Kenneth4618]

Nr 10 för mig

Har en underbar fru och dotter som jag inte ens skulle byta bort för allt smör i Småland

Ändrades Juli 21, 2011 av Kenneth4618

[thai412]

Håller med Kenneth till fullo..Min fruga är helt underbar... ...

[Welder]

Det var mycket bita ihop bland alternativen ser jag, något man kanske skulle ha gjort vid varje tillfälle den tidigare diskussionen om giftermål kom upp?

Som jag ser det, så har allt för många allt för bråttom att ta ett så avgörande beslut som jag anser giftermål vara, särskilt med någon från en annan och för oss väldigt annorlunda kultur.

Varför så bråttom? Skynda långsamt är ett uttryck som är passande, likaså att tänka efter före.

Ska man nu alls gifta sig så är väl det minsta kravet att man gör det med någon man känner? Någon man verkligen känner och litar på i vått och i torrt.

Man kan nog aldrig lära känna en annan människa fullt ut men man kan i vilket fall anstränga sig till det yttersta.

I bästa fall dyker det under tiden upp fler och fler saker man kan tycka om men det kan också dyka upp saker och beteenden som man har svårare för.

Det är enligt mig mycket bättre att sådant kommer fram innan man målat in sig i ett hörn och vankelmodigt väger för och nackdelar mot varandra och försöker rättfärdiga sina beslut med någon krystad efterhandskonstruktion.

Att stanna kvar i ett destruktivt förhållande är inte något som gagnar någon av parterna, man får ta en rejäl tugga av det sura äpplet och svälja stoltheten eller vad det än kan vara som bromsar. Har man inte ekonomi för att bo kvar i det efteråt allt för stora eller dyra huset så finns det mäklare som livnär sig på att sälja fastigheter. De finns att finna på en gul sida nära dig. Man får anpassa livet efter hur det i realiteten ser ut. Det tar i värsta fall ett tag att komma på kant med tillvaron igen men samtidigt så mår man betydligt bättre och det gör man ganska snabbt om man inte har fallenhet för självömkan för då får man se till att illa kvickt göra sig av även med den lasten.

Visst kan det förekomma påtryckningar både från dam och släkt till densamma efter en tid tillsammans men till syvende och sist så är det ett personligt val man gör och det bör vara baserat på rationella avväganden och inte emotionella sådana. Den inledande förälskelsen har en viss förmåga att avta med tiden och det som då finns kvar är grunden som man gemensamt skall stå på och är den tillräckligt stadig så kan man gå vidare till nästa steg och då ligger både giftermål och eventuellt barnavlande nära till hands.

Barnavlandet är en annan sak som det allt för oftast hastas med. Kanske är det slarv med intagandet av olika medikamenter eller bruk av latexprodukter vid några tillfällen som sedan resulterar i ett positivt graviditetstest, något som kan ta båda eller åtminstone den ena av parterna på sängkanten och som också kan vara en anledning till att påskynda vägen till närmsta amphur för att legitimera förhållandet?

Skynda långsamt gäller även i det fallet anser jag, kanske än mer då det kan ha en stor inverkan på tredje part, dvs bebisen som inte gavs tillfälle att påverka sin situation utan som istället kan få växa upp med någon som inte har den tid och kraft det tar och som man bör ha och ge samtliga barn under deras uppväxt.

Man kan under tiden man utforskar varandras inre egenskaper passa på att öva på och utforska konsten att avla, det är något de flesta brukar uppleva som något positivt och hänger sig åt med liv och lust. Tiden strax efteråt kan med fördel användas till att prata med varandra för att lära känna varandra ytterligare lite bättre. Tänk på att omdömet just då kan vara lite grumligare än vid andra tillfällen och det är antagligen inte den bästa tiden för att ta några som helst beslut.

Så att tänka efter före och att skynda långsamt kan vara något som ger förhållandet en större möjlighet att bli både lyckligt och långvarigt.

Antagligen är de uttrycken myntade av någon som lärt sig av erfarenhet och det är en egenskap som det tar tid att skaffa.

Ibland gör det ont under tiden men efteråt är man förhoppningsvis något klokare.

Vilket ju inte är någon som helst garanti för att inte göra om liknande misstag igen.

Mvh Welder

[Wangthong]

Blev nr10. Efter att ha brutit upp 2ggr och återförenats igen, så har vi slutligen insett att vi trivs bra med varandra. Det var riktigt länge sedan det var några funderingar på att bryta upp igen.

[Wangthong]

Det var mycket bita ihop bland alternativen ser jag, något man kanske skulle ha gjort vid varje tillfälle den tidigare diskussionen om giftermål kom upp?

Som jag ser det, så har allt för många allt för bråttom att ta ett så avgörande beslut som jag anser giftermål vara, särskilt med någon från en annan och för oss väldigt annorlunda kultur.

Varför så bråttom? Skynda långsamt är ett uttryck som är passande, likaså att tänka efter före.

Ska man nu alls gifta sig så är väl det minsta kravet att man gör det med någon man känner? Någon man verkligen känner och litar på i vått och i torrt.

Man kan nog aldrig lära känna en annan människa fullt ut men man kan i vilket fall anstränga sig till det yttersta.

I bästa fall dyker det under tiden upp fler och fler saker man kan tycka om men det kan också dyka upp saker och beteenden som man har svårare för.

Det är enligt mig mycket bättre att sådant kommer fram innan man målat in sig i ett hörn och vankelmodigt väger för och nackdelar mot varandra och försöker rättfärdiga sina beslut med någon krystad efterhandskonstruktion.

Att stanna kvar i ett destruktivt förhållande är inte något som gagnar någon av parterna, man får ta en rejäl tugga av det sura äpplet och svälja stoltheten eller vad det än kan vara som bromsar. Har man inte ekonomi för att bo kvar i det efteråt allt för stora eller dyra huset så finns det mäklare som livnär sig på att sälja fastigheter. De finns att finna på en gul sida nära dig. Man får anpassa livet efter hur det i realiteten ser ut. Det tar i värsta fall ett tag att komma på kant med tillvaron igen men samtidigt så mår man betydligt bättre och det gör man ganska snabbt om man inte har fallenhet för självömkan för då får man se till att illa kvickt göra sig av även med den lasten.

Visst kan det förekomma påtryckningar både från dam och släkt till densamma efter en tid tillsammans men till syvende och sist så är det ett personligt val man gör och det bör vara baserat på rationella avväganden och inte emotionella sådana. Den inledande förälskelsen har en viss förmåga att avta med tiden och det som då finns kvar är grunden som man gemensamt skall stå på och är den tillräckligt stadig så kan man gå vidare till nästa steg och då ligger både giftermål och eventuellt barnavlande nära till hands.

Barnavlandet är en annan sak som det allt för oftast hastas med. Kanske är det slarv med intagandet av olika medikamenter eller bruk av latexprodukter vid några tillfällen som sedan resulterar i ett positivt graviditetstest, något som kan ta båda eller åtminstone den ena av parterna på sängkanten och som också kan vara en anledning till att påskynda vägen till närmsta amphur för att legitimera förhållandet?

Skynda långsamt gäller även i det fallet anser jag, kanske än mer då det kan ha en stor inverkan på tredje part, dvs bebisen som inte gavs tillfälle att påverka sin situation utan som istället kan få växa upp med någon som inte har den tid och kraft det tar och som man bör ha och ge samtliga barn under deras uppväxt.

Man kan under tiden man utforskar varandras inre egenskaper passa på att öva på och utforska konsten att avla, det är något de flesta brukar uppleva som något positivt och hänger sig åt med liv och lust. Tiden strax efteråt kan med fördel användas till att prata med varandra för att lära känna varandra ytterligare lite bättre. Tänk på att omdömet just då kan vara lite grumligare än vid andra tillfällen och det är antagligen inte den bästa tiden för att ta några som helst beslut.

Så att tänka efter före och att skynda långsamt kan vara något som ger förhållandet en större möjlighet att bli både lyckligt och långvarigt.

Antagligen är de uttrycken myntade av någon som lärt sig av erfarenhet och det är en egenskap som det tar tid att skaffa.

Ibland gör det ont under tiden men efteråt är man förhoppningsvis något klokare.

Vilket ju inte är någon som helst garanti för att inte göra om liknande misstag igen.

Mvh Welder

Trots att vi brutit upp 2ggr så har vi inte hastat någon gång. Vi hade varit ihop ca tre år innan vi gifte oss, sedan gick det många år utan problem. Det började gunga när dottern var 3-4 år, för mycket jobb för oss båda två. När man börjar bli sliten och inte riktigt hänger med provas förhållandet. Vi flyttade ihop igen i första hand för dottern och egentligen trivdes vi bra ihop så det hela var egentligen ett misstag.

Så gick ett antal år igen. Andra gången var vi inte överens om ekonomin som var ganska dålig, till stor del beroende på att pengaflödet till LOS var för stort. Efter ca ett halvår var vi tillbaka igen sedan har vi vårdat vårt förhållande på ett helt annat sätt. 22 år har det blivit sedan början.

Med detta vill jag ha sagt att även om man inte hastar kan det komma saker som stör ett förhållande. I ett långt förhållande finns det många faser som kan påverka händelsekedjan. Hade inte vi känt varandra så bra och innerst inne haft en lyckad relation hade vi aldrig gått tillbaka till varandra. Men ibland fungerar inte komunikationen och då blir det svårt att existera tillsammans. Nu anser vi nog att vi passerat de svåra faserna och har en mycket bra harmoni i vårt förhålland, men i vårt fall behövdes två omtag.

Var inte rädd att bryta upp om det inte fungerar!

[Maitan]

Visst kan man ha en underbar fru, men kanske problemet beror på andra omständigheter...Mvh Maitan.

[clas391]

Visst kan man ha en underbar fru, men kanske problemet beror på andra omständigheter..Mvh Maitan.

Just precis vad jag har erfarit. Frugan har en syster vars största glädje i livet är att ställa till så mycket jävulskap som möjligt för andra ( issan bor ) och helst för oss båda, en relevant ordlista att beskriva henne finns inte och skulle jag använda de ord som finns så skulle det nog rendera både gult och rött kort från moddarna. Lägga upp hennes merit lista här är nog omöjligt, jag tror inte att surin och mpr förfogar över så många terra bite. Att hacka upp och kasta bort blommor, hugga bort grenar från frukt träd, prata skit i byn, stjäla pengar, verktyg eller vad som helst som går att bära är bara något av vad hon sysselsätter sin dag med. Hon är fruktansvärt girig och avundsjuk och sedan hon blev den äldsta för tre och ett halvt år sen har hon bara blivit värre och värre. Skulle kunna betala slaktar räkningen för att få lugn, men skilja mej tänker jag inte, trots att det är hennes önskan, frugan är yngst och har en bättre bostad och ekonomi än hennes, något som svider fruktansvärt i hennes ögon och måste förstöras.

[HajKaj]

6

[Thorsten Flinck]

Jag trivs bra med min kärring.

[Vaxet]

56 som är nöjda och 16 som egentligen vill skiljas men som hänger kvar ändå, så här långt.

Står sig detta resultat så är det nog så att vi med dam från LOS är betydligt nöjdare med våra darlings än de med farangdam.

Min egen erfarenhet är att en jädrans massa par i Sverige (farang/farang)hänger ihop bara av ren bekvämlighet, kärleken och attraktionen är sedan länge borta.

I min egen bekantskapskrets så skiljde sig betydligt mer än hälften när de passerat 40 och insåg att livet faktiskt inte är för evigt.

Själv gick jag i nästan 10 år och mådde dåligt i mitt förra förhållande innan jag fick tummen ur röven och skiljde mig.

Skitjobbigt var det, och nu vet jag att det varit bättre att ha gjort det direkt när man insåg att det inte funkade än att vänta dessa 10 år bara för att det enklaste var att inte ta tag i problemet.

Idag många år senare och med Fru Vax så inser jag hur ett bra förhållande kan vara och då ter sig mitt förra liv som en dålig dröm, som jag tyvärr själv skapade genom att inte ha ork och mod att förändra livet.

Själv är jag övertygad om att ett förhållande inte skall bibehållas bara för att det känns för jobbigt att avsluta det, så småningom kommer verkligheten ändå ifatt en och då blir det ofta sju resor värre.

Ändrades Juli 21, 2011 av Vaxet

[sudlaw]

56 som är nöjda och 16 som egentligen vill skiljas men som hänger kvar ändå, så här långt.

Står sig detta resultat så är det nog så att vi med dam från LOS är betydligt nöjdare med våra darlings än de med farangdam.

Min egen erfarenhet är att en jädrans massa par i Sverige (farang/farang)hänger ihop bara av ren bekvämlighet, kärleken och attraktionen är sedan länge borta.

I min egen bekantskapskrets så skiljde sig betydligt mer än hälften när de passerat 40 och insåg att livet faktiskt inte är för evigt.

Själv gick jag i nästan 10 år och mådde dåligt i mitt förra förhållande innan jag fick tummen ur röven och skiljde mig.

Skitjobbigt var det, men frågan är om det inte varit lättare att ha gjort det direkt när man insåg att det inte funkade än att vänta dessa 10 år bara för att det enklaste var att inte ta tag i problemet.

Idag många år senare och med Fru Vax så inser jag hur ett bra förhållande kan vara och då ter sig mitt förra liv som en dålig dröm, som jag tyvärr själv skapade genom att inte ha ork och mod att förändra livet.

Själv är jag övertygad om att ett förhållande inte skall bibehållas bara för att det känns för jobbigt att avsluta det, så småningom kommer verkligheten ändå ifatt en och då blir det ofta 7 resor värre.

Kan bara hålla med

[Guest Dinkel]

Skulle inte vilja bytabort henne för allt smör i Småland , har nu varit ihop 7 år

[måne]

Just precis vad jag har erfarit. Frugan har en syster vars största glädje i livet är att ställa till så mycket jävulskap som möjligt för andra ( issan bor ) och helst för oss båda, en relevant ordlista att beskriva henne finns inte och skulle jag använda de ord som finns så skulle det nog rendera både gult och rött kort från moddarna. Lägga upp hennes merit lista här är nog omöjligt, jag tror inte att surin och mpr förfogar över så många terra bite. Att hacka upp och kasta bort blommor, hugga bort grenar från frukt träd, prata skit i byn, stjäla pengar, verktyg eller vad som helst som går att bära är bara något av vad hon sysselsätter sin dag med. Hon är fruktansvärt girig och avundsjuk och sedan hon blev den äldsta för tre och ett halvt år sen har hon bara blivit värre och värre. Skulle kunna betala slaktar räkningen för att få lugn, men skilja mej tänker jag inte, trots att det är hennes önskan, frugan är yngst och har en bättre bostad och ekonomi än hennes, något som svider fruktansvärt i hennes ögon och måste förstöras.

Den situationen känner jag igen Har en liknande syster(frugans)hon är bara för mycket

[Odin]

Som vanligt kan jag bara tala för mej själv, men jag kan inte ens fantisera om ett liv utan Aya... Och som tur är så verkar hon tänka lika.

Usch hemska tanke...

[Siamkap]

Saknar alternativet, "Jag är hittills nöjd med min fru, och har inte tänkt tanken på att skilja mig. Däremot skulle jag kunna tänka mig en eller två fruar till"

/Siamkap

[FF]

56 som är nöjda och 16 som egentligen vill skiljas men som hänger kvar ändå, så här långt.

Står sig detta resultat så är det nog så att vi med dam från LOS är betydligt nöjdare med våra darlings än de med farangdam.

Min egen erfarenhet är att en jädrans massa par i Sverige (farang/farang)hänger ihop bara av ren bekvämlighet, kärleken och attraktionen är sedan länge borta.

I min egen bekantskapskrets så skiljde sig betydligt mer än hälften när de passerat 40 och insåg att livet faktiskt inte är för evigt.

Själv gick jag i nästan 10 år och mådde dåligt i mitt förra förhållande innan jag fick tummen ur röven och skiljde mig.

Skitjobbigt var det, och nu vet jag att det varit bättre att ha gjort det direkt när man insåg att det inte funkade än att vänta dessa 10 år bara för att det enklaste var att inte ta tag i problemet.

Idag många år senare och med Fru Vax så inser jag hur ett bra förhållande kan vara och då ter sig mitt förra liv som en dålig dröm, som jag tyvärr själv skapade genom att inte ha ork och mod att förändra livet.

Själv är jag övertygad om att ett förhållande inte skall bibehållas bara för att det känns för jobbigt att avsluta det, så småningom kommer verkligheten ändå ifatt en och då blir det ofta sju resor värre.

Jag undrar hur många med farangfru som svarar i denna tråd.

Jag (vi) har inga planer att skija oss efter snart 38 år tillsammans..

FF

Ändrades Juli 21, 2011 av FF

[sarne]

56 som är nöjda och 16 som egentligen vill skiljas men som hänger kvar ändå, så här långt.

Står sig detta resultat så är det nog så att vi med dam från LOS är betydligt nöjdare med våra darlings än de med farangdam.

Min egen erfarenhet är att en jädrans massa par i Sverige (farang/farang)hänger ihop bara av ren bekvämlighet, kärleken och attraktionen är sedan länge borta.

I min egen bekantskapskrets så skiljde sig betydligt mer än hälften när de passerat 40 och insåg att livet faktiskt inte är för evigt.

Själv gick jag i nästan 10 år och mådde dåligt i mitt förra förhållande innan jag fick tummen ur röven och skiljde mig.

Skitjobbigt var det, och nu vet jag att det varit bättre att ha gjort det direkt när man insåg att det inte funkade än att vänta dessa 10 år bara för att det enklaste var att inte ta tag i problemet.

Idag många år senare och med Fru Vax så inser jag hur ett bra förhållande kan vara och då ter sig mitt förra liv som en dålig dröm, som jag tyvärr själv skapade genom att inte ha ork och mod att förändra livet.

Själv är jag övertygad om att ett förhållande inte skall bibehållas bara för att det känns för jobbigt att avsluta det, så småningom kommer verkligheten ändå ifatt en och då blir det ofta sju resor värre.

Bra skrivet Vaxet. Håller fullständigt med, i mitt fall tog det ca 5 år att komma till skott.

[bajen]

Jag undrar hur många med farangfru som svarar i denna tråd.

Jag (vi) har inga planer att skija oss efter snart 38 år tillsammans..

FF

Grattis hoppas ni får 38 år till.En liten fråga var är bröllopsfotot taget? Mvh bajen

[FF]

Grattis hoppas ni får 38 år till.En liten fråga var är bröllopsfotot taget? Mvh bajen

Minnet är ju inte som förr, men vad minns är det Sankt helgonakyrkan i Nyköping..

FF

[Nonki]

Hejsan

Intressant tråd men den skulle bli ännu intressantare om alla MPR fruar också fick rösta.

Det skulle vara intressant att se om det blev samma resultat.

MVH Nonki

[andrejsdenruskige]

Hejsan

Intressant tråd men den skulle bli ännu intressantare om alla MPR fruar också fick rösta.

Det skulle vara intressant att se om det blev samma resultat.

MVH Nonki

Haha. Du har en bra poäng där