Jump to content
IGNORERAD

Thaisläktens förväntningar vid första besöket?


thaimoose

Recommended Posts

Jag har läst en heldel av dina inlägg och det låter som du är en kul kille att vara sambo med, nä skämt åsido jag tycker att ditt synsätt suger.Det låter på dig som att pengar håller du kärare än något annat,det får vara rim och reson på vad man ger men ditt sätt att se på saker och ting suger.

Herr Chang har svarat på nästan alla inlägg utom detta !?

Väntar spänt på vad svaret skall bli!

Link to comment
Dela på andra sajter

  • Svar 130
  • Skapad
  • Senaste svaret

Mest aktiva i denna tråd

  • dibobal

    13

  • Magrood

    11

  • Sangwal

    11

  • conservator

    11

Mest aktiva i denna tråd

Inlagda bilder

Jag har läst en heldel av dina inlägg och det låter som du är en kul kille att vara sambo med, nä skämt åsido jag tycker att ditt synsätt suger.Det låter på dig som att pengar håller du kärare än något annat,det får vara rim och reson på vad man ger men ditt sätt att se på saker och ting suger.

Ja, jag föredrar att vara försiktig med mina pengar i Thailand. Åtminstone när thaisläkten är inblandad.

Tro det eller ej, men fru Chang uppskattar faktiskt min inställning. Även om thaisläkten inte gör det...

Det vore också intressant att få veta hur många gånger du själv exponerats för thaisläkten. Jag har besökt fru Changs hemby (och därmed större delen av hennes släkt) minst fem gånger (minns inte riktigt). Jag baserar mina uttalanden på vad jag upplevt där. Vore ju klädsamt om du presenterade dina egna erfarenheter istället för att bara påstå att mina åsikter "suger".

Om du inte visste det så kan jag upplysa om att svenska politiskt korrekta åsikter inte riktigt passar i Thailand.

Herr Chang har talat.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jasså ni vill vara Kung i byn o spendera pengar på en stor fest.

det tillhör den förgångna tiden,

men det är ju klart ni vill att eran thai-släkt skall vara kvar i fattigdomen bara för att ni skall känna er förmer

än de. Ungefär som vissa tycker de e kultur å sitta på golvet o äta med händerna.

Så gjorde vi oxå på 1800-talet med alla dessa sjukdomar vi fick då.

Om ni skall ge något bidrag se till att det blir investerat i något nyttigt o höjer deras livskvalitet.

Link to comment
Dela på andra sajter

Man kan ha roligt och även glädja andra för en relativt liten peng och jag gör gärna det hellre än att jag sitter i en bar och spelar kung för en dag.

En väl skriven rad,du har förstått vad livet går ut på.

Men det är väl det ni gör, spelar kung för några dagar uppe i hembyn...

Rock on!

Så gott som oförstörd!

Link to comment
Dela på andra sajter

Hej.

Här kommer min tolkning på vem som betalar eller inte.

I Thailand är det en ära att betala, det ger status och uppskattning och visar på gästfrihet. Den som har en stor plånbok och/eller social rang har naturligtvis större chans att få notan.

När vi är en stor grupp ute som äter och det är äldre medlemmar med typ fastrar, svärfar, svärmor, morbröder mm har jag aldrig fått den äran att betala notan utan det har alltid varit någon annan som på ngt smart sätt snappat åt sig notan. Många fula tricks används för att få äran att betala. Ibland ropar dom snabbt in notan och tar den när ngn konkurent går på toaletten.

När jag är ute och äter med gumman och hennes systrar så tar jag alltid notan utan att ngn protesterar.

När jag är ute och käkar ett gäng med svågrar och respektive brukar jag ibland vinna äran att få betala, men det är ett stort socialt spel och man får ibland ta till lite fula trick för att få äran att betala notan och man får akta sig för att trampa ngn på tårna och naturligvis inte spela allan och på ngt sätt påpeka att man minsann var den som vann äran denna gång.

Något försök att få mtill en deal om att splitta notan skulle nog ses som ngt suspekt och rekommenderas inte.

Så Måne mfl som står för kalaset. Sträck på er! Ni har stor social status och rang i eran bekantskapskrets. Och vi som inte lyckas snappa notan så ofta får jobba på för att öka vår status, men en dag så kommer nog chansen. smile.gif

Och till Thaimoose, fråga din sambo hur det förväntas. Men ta det som en ära och inte en börda om du förväntas betala.

/mvh

Du verkat har sett samma "osynliga koden" som jag som en thailändska har sett.

Det är beundransvärd i mina ögon. :great:

Inte alltid man som kommer utifrån med andra erfarenheter kan få samma uppfattning av samma fenomen som inföddingar.

---

Min och Svatens erfarenhet är ungefär samma. Undrar hur det kommer sig. :lol:

Släktingar i Bangkok ska absolut betala.

Men släktingar på landet bjuder vi. Det har jag gjort redan som student och inte bara när jag har varit ihop med en farang.

Bland mina kompisar har de en konstig ide´att de som kommer med sina respektive blir bjudna. Och jag var ganska snabb med att skaffa min respektive så jag har för det mesta blivit bjuden. Det kanske är smygagent att uppmuntra alla att skaffa kille någon gång!!! :-)

Min mamma körde sin egen race. Men nu har det blivit bättre. :-)

---

Bylivet

Det är inte bara farang som bjuder.

Förr i tiden (när jag var liten) när någon kom hem från Bangkok efter att ha varit och jobbat brukade de köpa med sig något gott för att dela med sig till barn och äldre samt grannar.

Det brukade samlas folk i det hemmet.

Barn fick godis eller frukt.

Gamla fick sötsaker (de gillar sötsaker) och betelnötter med hela köret. Ibland fick de lite pengar.

Ibland lagades det mat och de bjöd på det.

Men oftast räckte det med små godis.

Det var kul med något "Hänt extra" i byn.

---

När jag läste på universitetet i en annan del av landet brukade jag köpa med med gottisar när jag åkte hem.

Jag köpte torkade havsfiskar från kusten.

Väl i Roi Ett brukade jag ta en runda till marknaden för att handla lite saker för att göra dessert och köpa betelnötter+hela köret.

Farfar gillade rått köttsalad så jag köpte kött hem också.

Väl hemma gav jag betelnötter till farmor och hon brukade vilja att jag dela de i små delar och gå till andra gamlingar i byn.

Det lagades extra god mat för famljen.

Följande måltider bestod mycket av torkade havsmat.

Farmor ville smaka på torkad fisk men hon hade bara tre tänder kvar vid det laget så jag fick mosa det i mortel för henne.

Det var den gamla goda tiden.

---

Nu verkar byn ha blivit annorlunda.

Man har lättare att ta sig till stan. Man har bättre ekonomi. Man brukar inte samlas hos den familjen som just fått hem någon släkting från Bangkok.

Men vi har tur som får uppleva lite av den gamla traditionen eftersom min faster har en butik där folk kommer och handlar lite då och då. Så det blir en automatisk samlingspunkt.

---

Ojj Det låter som offtopic.

Tanken var bara att berätta om hur vi "thailändare" brukar göra även utan inblandning av farang.

Så att köpa med sig lite extra och bjuder är inget vi bara börjar nu för att suga åt oss från farang.

Vi gör så utan er också.

Det handlar nog om "omtanken" - att jag tänker på dig.

Jag köper det här för jag vet att du gillar det och skulle bli glad av det.

---

Har ni tänkt på hur många souvenirbutiker det finns på alla ställen man åker till i Thailand.

Smågodis, torkad banan, torkad durian, torkad fisk, korv i bananblad, söt korv osv osv.

Det måste komma från att vi har tradition av att man köper med sig något och ta till dem man åker till.

Eller så är det bara en vanlig försäljningsknep.

---

Welder...

Tack för den berättelse. Det var den bilden jag hade av byn när jag var liten också. Kul att läsa det ur en farangs synpunkt.

Mvh

Magrood

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden."

Link to comment
Dela på andra sajter

Skulle det enkla faktum att jag är "gift" (endast ceremoni, ej juridiskt giltigt) med fru Chang innebära att jag måste dela med mig av mina pengar tills jag når samma fattigdom som thaisläkten? Sorry, så fantastisk är inte fru Chang...

Herr Chang har talat.

Inget illa menat na kha.

Men som kvinna så reagerade jag på den här.

Det skär lite i känslan även om man inte heter Fru Chang.

Mvh

Magrood

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden."

Link to comment
Dela på andra sajter

Jasså ni vill vara Kung i byn o spendera pengar på en stor fest.

det tillhör den förgångna tiden,

men det är ju klart ni vill att eran thai-släkt skall vara kvar i fattigdomen bara för att ni skall känna er förmer

än de. Ungefär som vissa tycker de e kultur å sitta på golvet o äta med händerna.

Så gjorde vi oxå på 1800-talet med alla dessa sjukdomar vi fick då.

Om ni skall ge något bidrag se till att det blir investerat i något nyttigt o höjer deras livskvalitet.

Du får gärna delge oss andra hur du gör/ gjort när du varit på besök.

Hade jag försökt att spela kung eller förmer än någon annan hade jag säkert inte blivit lika väl mottagen eller omhändertagen.

Jag såg tydligt under mitt besök att man inte kan sätta ett likhetstecken mellan pengar och livskvalité.

Att anordna en fest är väl ett enkelt och i det här fallet ett billigt sätt att höja livskvaliteten om än för bara några dagar.

Dessutom så åt vi samtliga måltider i byn sittandes på golvet men inte blev jag sjuk av det. Onda fotknölar fick jag visserligen men det hade ju inget med maten att göra utan mer av ovana.

Link to comment
Dela på andra sajter

Men det är väl det ni gör, spelar kung för några dagar uppe i hembyn...

Rock on!

Med vanligt hyfs och en ödmjuk inställning vinner man oftast mer respekt än om man försöker få det via sina pengar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ungefär som vissa tycker de e kultur å sitta på golvet o äta med händerna.

Det tycker jag är praktiskt ... att man sitter på golvet för oss i Isan.

Är det varmt inne så sitter man ute.

Är det behagligare inne så flyttar man bara mattan in.

Är det större grupp så lägger man två mattor bredvid varandra.

Kommer det in fler personer så flyttar man bara rumpan några centimeter så får den nya också plats.

Det är hur flexibelt och ekonomiskt som helst.

Mvh

Magrood

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden."

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag känner igen Magroods beskrivning av gåvoköp ur ett objektiv farangperspektiv, och till viss del ur ett fysiskt. Jo, det är ju JAG som får bära hem alla dessa påsar med torkade firrar, kryddade korvar och skivade svampar som vi inhandlar på våra "långväga" resor runt Thailand :lol: .

Dessa enkla gåvor som Magrood beskriver är ingen kostnad att tala om, vare sig för en farang eller thai, det handlar om gesten. Något som min käre fru fått mig förstå är viktigt, om inte annat så är det väldigt uppskattat. :wai:

För svärmor, hennes systrar, fruns kusiner mm som aldrig, eller åtminstone sällan rör sig utanför Udon är dessa "märkliga" matvaror givetvis mycket välkomnade.

Att fylla hela släkten med starkdricka och mat när vi är på besök känns för mig personligen helt främmande. Att däremot bjussa ungarna på svenskt godis, munkarna på pepparkakor och svärmor på min egen mors hembakta kanelbullar, det är lika givande för oss som för mottagarna.

Visst, vill man hålla med fest så får man ju givetvis även "stå för fiolerna", mao öppna plånboken. Det är väl å andra sidan samma sak som gäller i Sverige.Om man inte är en försiktig general vill säga, och skriver "knytkalas" på inbjudningskortet ;)

För att återgå till själva frågan som trådskaparen ville ha svar på:

Är det t.ex så att man måste bjuda alla släktingar på mat och dryck?

Och om man måste ge pengar till hennes mor m.m.

- Nej, nej, nej! Du måste inte! Lika lite som du måste bjuda en svensk flickväns alla släktingar på mat och dryck när du besöker dem. Det är helt och hållet upp till dig själv.

Som tidigare skribenter redan sagt: Prata med din sambo. Hon om någon vet ju vad som gäller!

Mvh/

www.mangeudon.se

MangeUdon, med ena foten i nordöstra Thailand

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är väl å andra sidan samma sak som gäller i Sverige.Om man inte är en försiktig general vill säga, och skriver "knytkalas" på inbjudningskortet ;)

Men det är väl du som är gästen, det är väl du som kommer till byn, inte tvärtom??

För bjuder jag hem vänner eller släkting, så klart att man står för allt..

Rock on!

Så gott som oförstörd!

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är väl å andra sidan samma sak som gäller i Sverige.Om man inte är en försiktig general vill säga, och skriver "knytkalas" på inbjudningskortet ;)

Men det är väl du som är gästen, det är väl du som kommer till byn, inte tvärtom??

För bjuder jag hem vänner eller släkting, så klart att man står för allt..

Rock on!

Jo visst är det du som är gästen när du kommer på besök. Men som jag tidigare skrev så är det skillnad på vilka klasser de tillhör. Är det en familj som inte har den ekonomiska möjligheten till att stå för kalaset ser inte jag varför man inte skulle kunna göra det. Det är inte mycket pengar för oss men kommer många andra till del man får det trevligt tillsammans.

Även om de inte har möjligheten att bjuda på kalaset så är de generösa med att bjuda på sig själva. Prova någon gång om du får tillfälle.

Det går inte att jämföra hur vi gör här hemma. Bjuder jag in folk till mig så skulle jag inte komma på tanken att de skulle stå för något. Men vi har ju andra ekonomiska förhållanden och andra umgängesformer.

Det är väl inte så vanligt att man bjuder hem sina släktingar till vardags utan bjuder hellre hem andra i sin vänkrets. Släkten träffar man ju bara vid större helger, konfirmationer, bröllop och begravningar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jo visst är det du som är gästen när du kommer på besök. Men som jag tidigare skrev så är det skillnad på vilka klasser de tillhör. Är det en familj som inte har den ekonomiska möjligheten till att stå för kalaset ser inte jag varför man inte skulle kunna göra det. Det är inte mycket pengar för oss men kommer många andra till del man får det trevligt tillsammans.

Även om de inte har möjligheten att bjuda på kalaset så är de generösa med att bjuda på sig själva. Prova någon gång om du får tillfälle.

Det går inte att jämföra hur vi gör här hemma. Bjuder jag in folk till mig så skulle jag inte komma på tanken att de skulle stå för något. Men vi har ju andra ekonomiska förhållanden och andra umgängesformer.

Det är väl inte så vanligt att man bjuder hem sina släktingar till vardags utan bjuder hellre hem andra i sin vänkrets. Släkten träffar man ju bara vid större helger, konfirmationer, bröllop och begravningar.

Jag har allt bjudit, men vad jag har "hakat" upp mig på, är att ni skriver att MAN SKA BJUDA...

För jag tycker det är upp till var och en att ta det beslutet..

Rock on!

Så gott som oförstörd!

Link to comment
Dela på andra sajter

Inget illa menat na kha.

Men som kvinna så reagerade jag på den här.

Det skär lite i känslan även om man inte heter Fru Chang.

Mvh

Magrood

Hej Magrood,

Visst är fru Chang fantastisk, och jag saknar henne mycket nu när hon är i Thailand.

Jag försökte bara generalisera thaisläktens förväntningar på en i deras ögon rik farang. En generalisering som förstås långt ifrån stämmer för alla. Dessutom förändras förväntningarna nedåt varje gång jag besöker ;)

Herr Chang har talat.

Link to comment
Dela på andra sajter

Vi brukar alltid handla på marknaden till en middag när vi hälsar på tjejens familj, Sen kan det variera mellan 5-15 pers som äter middag och jag ser inga konstigheter med att stå för fiolerna. Hela grannskapet kommer förbi för att prata vid just denna middagen verkar det som, Och även om man som farang kan tycka det känns konstigt så växer man in i det efter hand. Kostnaden är ju obetydlig för dessa middagar och som jag ser som en självklarhet att bjuda på.

Never give in--never, never, never, never, in nothing great or small, large or petty, never give in except to convictions of honour and good sense. Never yield to force; never yield to the apparently overwhelming might of the enemy.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, jag föredrar att vara försiktig med mina pengar i Thailand. Åtminstone när thaisläkten är inblandad.

Tro det eller ej, men fru Chang uppskattar faktiskt min inställning. Även om thaisläkten inte gör det...

Det vore också intressant att få veta hur många gånger du själv exponerats för thaisläkten. Jag har besökt fru Changs hemby (och därmed större delen av hennes släkt) minst fem gånger (minns inte riktigt). Jag baserar mina uttalanden på vad jag upplevt där. Vore ju klädsamt om du presenterade dina egna erfarenheter istället för att bara påstå att mina åsikter "suger".

Om du inte visste det så kan jag upplysa om att svenska politiskt korrekta åsikter inte riktigt passar i Thailand.

Herr Chang har talat.

Herr Chang har talat.

Inga problem Changen! först varför jag tycker att en heldel av dina inlägg suger som exempel tar jag det här:

Hej Itsara,

Eller så kan man gå till en av alla fotoaffärer som fixar detta för billig peng. Risken är dock att damen då passar på att ta en massa extra foton som inte behövs på ambassaden.

Det lyser igenom hur jävla snål du är.

Hur många gånger jag har träffar den thailändska delen av familjen/släkten är 2 gånger i Sverige när frugans syster och mor har varit och besökt oss + varje gång vi är i Thailand så träffar vi släkten med tanke på att vårat hus ligger på mark som frugans far har gett oss.Det har säkert blivit ett femtontal gånger med tanke på att vi har varit gifta i elva år och ihop i femton.Jag ser inget konstigt i att ställa till fest för släkt och vänner här hemma i Sverige så varför skulle jag ha några betänkligheter för att göra det samma för våran släkt och vänner i Thailand skillnaden mellan dig och mig är att de i Thailand är lika mycket min släkt och lika mycket mina vänner som de i Sverige.Visst de är inte minna föräldrar och inte mina syskon men de är föräldrar och syskon till den människan jag har valt att spendera mitt liv ihop med.Du därimot t,o,m sätter den här texten (och därmed större delen av hennes släkt) inom situationstecken som för att distansera dig ifrån dem,de tar hand om hus & bil och allt annat i Thailand för oss och begär inte en krona för det.Sen är det lika främmande för mig att inte hjälpa frugans far och mor om det kniper som det skulle vara för min fru att inte hjälpa min far och mor i Sverige om de behövde hjäp.Efter att ha läst en heldel inlägg här på forumet förundras jag inte över att så många blir lämnade,många av er har en konstig inställning till era förhållande med er respektive det är förfan inte konstigare att vara med någon från Thailand än det är med att vara med en kvinna ifrån Sverige,sen kan jag med rent samvete säga att de enda som utnyttjar mig i byn är barnen jag får tamejfan inte ha mitt godis ifred men vet du vad det bjuder jag gärna på och jag tar inget betalt.Försök att vara en del av släkten istället för en främling för dem så ska du se att de har så mycket att ge och kräver inget tillbaka.

Link to comment
Dela på andra sajter

Du avgör själv hur det kommer att bli, för mig kostade det inte en krona, medans för andra kostade det x antal pengar.

Åk dit utan nånting och se var det bär av.

Det är du som bestämmer, ingen annan.

Ändrades av keptang
Link to comment
Dela på andra sajter

Inga problem Changen! först varför jag tycker att en heldel av dina inlägg suger som exempel tar jag det här:

Hej Itsara,

Eller så kan man gå till en av alla fotoaffärer som fixar detta för billig peng. Risken är dock att damen då passar på att ta en massa extra foton som inte behövs på ambassaden.

Det lyser igenom hur jävla snål du är.

Hur många gånger jag har träffar den thailändska delen av familjen/släkten är 2 gånger i Sverige när frugans syster och mor har varit och besökt oss + varje gång vi är i Thailand så träffar vi släkten med tanke på att vårat hus ligger på mark som frugans far har gett oss.Det har säkert blivit ett femtontal gånger med tanke på att vi har varit gifta i elva år och ihop i femton.Jag ser inget konstigt i att ställa till fest för släkt och vänner här hemma i Sverige så varför skulle jag ha några betänkligheter för att göra det samma för våran släkt och vänner i Thailand skillnaden mellan dig och mig är att de i Thailand är lika mycket min släkt och lika mycket mina vänner som de i Sverige.Visst de är inte minna föräldrar och inte mina syskon men de är föräldrar och syskon till den människan jag har valt att spendera mitt liv ihop med.Du därimot t,o,m sätter den här texten (och därmed större delen av hennes släkt) inom situationstecken som för att distansera dig ifrån dem,de tar hand om hus & bil och allt annat i Thailand för oss och begär inte en krona för det.Sen är det lika främmande för mig att inte hjälpa frugans far och mor om det kniper som det skulle vara för min fru att inte hjälpa min far och mor i Sverige om de behövde hjäp.Efter att ha läst en heldel inlägg här på forumet förundras jag inte över att så många blir lämnade,många av er har en konstig inställning till era förhållande med er respektive det är förfan inte konstigare att vara med någon från Thailand än det är med att vara med en kvinna ifrån Sverige,sen kan jag med rent samvete säga att de enda som utnyttjar mig i byn är barnen jag får tamejfan inte ha mitt godis ifred men vet du vad det bjuder jag gärna på och jag tar inget betalt.Försök att vara en del av släkten istället för en främling för dem så ska du se att de har så mycket att ge och kräver inget tillbaka.

Jag är inte snål. Angående passfoto så var det ett skämt. Över din horisont tydligen.

Din självgoda utläggning om hur väl du passar in bland hembyns befolkning ger jag inte mycket för. Eget beröm luktar illa...

Ja, jag har viss distans mot thaisläkten lika väl som dom har distans mot mig. Det är liksom naturligt när det rör sig om thai och farang. Varsågod och inbilla dig att du passar in perfekt hos din frus släkt.

Herr Chang har talat.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag är inte snål. Angående passfoto så var det ett skämt. Över din horisont tydligen.

Din självgoda utläggning om hur väl du passar in bland hembyns befolkning ger jag inte mycket för. Eget beröm luktar illa...

Ja, jag har viss distans mot thaisläkten lika väl som dom har distans mot mig. Det är liksom naturligt när det rör sig om thai och farang. Varsågod och inbilla dig att du passar in perfekt hos din frus släkt.

Herr Chang har talat.

Chang det var bara ett exempel du skriver liknande varje gång, du går och är så jävla rädd att någon ska sno dig på en satang så du missar allt det roliga,vad består den här såkallade distansen utav förklara gärna.Jag passar inte in som handen i handsken men det går rellativt friktionsfritt,som man bäddar får man ligga stämmer även överens i Thailand.när man förklarar för dig hur ett normalt förhållande ser ut förefaller det för dig som om man är självgod är det rätt uppfattat.

Link to comment
Dela på andra sajter

Chang det var bara ett exempel du skriver liknande varje gång, du går och är så jävla rädd att någon ska sno dig på en satang så du missar allt det roliga,vad består den här såkallade distansen utav förklara gärna.Jag passar inte in som handen i handsken men det går rellativt friktionsfritt,som man bäddar får man ligga stämmer även överens i Thailand.när man förklarar för dig hur ett normalt förhållande ser ut förefaller det för dig som om man är självgod är det rätt uppfattat.

Men tror du att släkten respekterar dig mer för att du strör pengar omkring dig?

Varför tror du att det är så man får kärlek och respekt??

För mig verkar det som du försöker att köpa din flickväns släktingar..

Rock on!

Så gott som oförstörd!

Link to comment
Dela på andra sajter

när man förklarar för dig hur ett normalt förhållande ser ut förefaller det för dig som om man är självgod är det rätt uppfattat.

Kan inte svara for HC men for mig upplevs det som ganska formatet att tro att man har tolkningsforetrade nar det galler att "forklara hur ett normalt forhallande ser ut" och darmed framsta som sjalvgott att mastra andra som har en annan uppfattning.

Om jag har lart mig nagonting har pa forumet ar det att iaf latsas vara lite odmjuk nar det galler att forsoka universalisera mina egna, hogst subjektiva, erfarenheter da det konsekvent blivit galet.

"Det ar ni som ar dom konstiga det ar jag som ar normal" - en lysande text forutsatt man faktiskt forstar budskapet.

Link to comment
Dela på andra sajter

"Det ar ni som ar dom konstiga det ar jag som ar normal" - en lysande text forutsatt man faktiskt forstar budskapet.
:lol:

/

MangeUdon

MangeUdon, med ena foten i nordöstra Thailand

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest Toprunner

Farfar gillade rått köttsalad så jag köpte kött hem också.

Mvh

Magrood

Hmm... här undrar man vilket sorts rått-kött man har i den salladen ? :huh:

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag är inte snål. Angående passfoto så var det ett skämt. Över din horisont tydligen.

Din självgoda utläggning om hur väl du passar in bland hembyns befolkning ger jag inte mycket för. Eget beröm luktar illa...

Ja, jag har viss distans mot thaisläkten lika väl som dom har distans mot mig. Det är liksom naturligt när det rör sig om thai och farang. Varsågod och inbilla dig att du passar in perfekt hos din frus släkt.

Herr Chang har talat.

Det behöver ju inte vara inbillning att han skulle passa in , kan mycket väl vara så att han passar in på ett bra sätt, faktiskt en sund inställning att gå in i ett förhållande och

se det på det viset att de faktiskt har blivit en gemensam familj!! Jag tycker att det i grunden verkar helt korrekt!

Ändrades av conservator
Link to comment
Dela på andra sajter

Men tror du att släkten respekterar dig mer för att du strör pengar omkring dig?

Varför tror du att det är så man får kärlek och respekt??

För mig verkar det som du försöker att köpa din flickväns släktingar..

Rock on!

Det är väl inte det han skriver!

Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
Hem
Nytt
Logga in

Logga in



×
×
×
  • Skapa ny...