Thaisläktens förväntningar vid första besöket?

[Neil]

Klart det är lättare att vara ihop med en som har det "bra" ställt, Men skulle tro att det förväntas mer av dig gällande status prylar än om du varit ihop med en fattig tjej.

Samt skulle vilja påstå att det är ju knappt nån skillnad att vara ihop med en "fattig" svensk tjej eller fattig thai. Kraven från tjejens familj om du är från rik familj i jämnförelse blir ju i princip det samma trots vårat välfärds system.

Håller med. Men för mig känns det bättre att spendera mer och bli bjuden tillbaks än att köpa saker och bjuda på fester, mat osv och knappast få något tillbaka. Särskilt som jag känner att de hela tiden förväntar sig mer och mer.

Neil

[sakaeo]

Hej Thaimoose som jag sa i början på inlägget att du skulle ha en tjock plånbok när du träffar släkten. För din kommpis kostade det 10.000 tusen kronor och det tycker du var dyrt det tycker jag med alldeles för dyrt, någon har blivit lurad .

Dibobal.

Jag tycker att det lyser igenom mellan raderna att du har tjock plånbok och är rätt korkad, ursäkta uttrycket. Efter så många år i Thailand eller med Thaifru.

Jag håller med Herr Chang till 100%

MVH

Sakaeo

[Guest wUThai]

Håller med. Men för mig känns det bättre att spendera mer och bli bjuden tillbaks än att köpa saker och bjuda på fester, mat osv och knappast få något tillbaka. Särskilt som jag känner att de hela tiden förväntar sig mer och mer.

Neil

Kanske inte är så jävla muntert när du ska hosta upp sinsoden!

[Neil]

Kanske inte är så jävla muntert när du ska hosta upp sinsoden!

HeHe. Nej eftersom sinsoden till viss del är beroende av familjens status så kan den bli väl tilltagen. Dock har den tjej som kanske får äran att gifta sig med mig någon gång i framtiden förklarat att hennes föräldrar i princip skall betala tillbaka sinsoden efter bröloppet. Men vem vet?

ha det

Neil

[Herr Chang]

Jag kan faktiskt förstå Herr Changs inställning till att han i mångt och mycket vill hålla hans egen och fruns ekonomi isär.

Nu är det ju så att hans fru tjänar bra med pengar på egen hand och då är det väl bara naturligt att det är hon och inte Herr Chang som sörjer för att hennes föräldrar och släkt får det lite bättre ekonomiskt. Han har väl egna ”Hål” att stoppa ett eventuellt överskott i.

Förmodligen ställde även han upp med ekonomisk hjälp i både tid och otid innan hans fru kom igång med sin affärsrörelse. Men någon gång måste ju folk lära sig att stå på egna ben.

Jag vet inte med säkerhet, men jag skulle bli en smula förvånad över om Fru Chang lägger några större belopp på födelsedagspresenter, julkappar och restaurangmiddagar till Herr Changs föräldrar eller släktingar. Vilket hon säkert skulle ha råd till. Men som sagt jag är lite osäker på om lusten finns att dela med sig åt det hållet.

Kanske Herr Chang vet?

Hej Siam-Nilsson,

Det stämmer att under 2006 och 2007 fick fru Chang pengar av mig då hon studerade på SFI. Sedan började hon jobba mer och mer och då trappade jag ner på mina bidrag till det blev just ingenting. Jag köper förstås presenter eller bjuder på middag ute ibland, men det blir inga regelbundna bidrag numera. Däremot sköter jag oavlönat bokföring och all administration i hennes AB.

Vilket passar både mig och fru Chang. Vi har väl egentligen aldrig diskuterat detta, det har bara blivit så. Jag lägger mig inte i hur hon använder sina pengar och vice versa.

Fru Chang lägger inga stora belopp på min släkt. Hon vill dock gärna ge små enkla presenter när vi besöker dom. Helst saker från Thailand som hon lagt viss möda på att leta upp när vi är där. Min kära mor är både lite förvånad och mycket glad över de små presenter hon får från fru Chang nästan varje gång de träffas.

Herr Chang har talat.

[Guest wUThai]

HeHe. Nej eftersom sinsoden till viss del är beroende av familjens status så kan den bli väl tilltagen. Dock har den tjej som kanske får äran att gifta sig med mig någon gång i framtiden förklarat att hennes föräldrar i princip skall betala tillbaka sinsoden efter bröloppet. Men vem vet?

ha det

Neil

Ja, det är ju nåt du får hoppas på. För jag tror knappt du får tillbaks den om ni nu skulle skiljas. Så har det i beräkningarna när du väljer din tillkommande fru.

Tjåck Dii!

[Neil]

Att få tilbaka en sinsod vid eventuell skilsmässa är väl tämligen orimligt att förvänta sig. Men att thaiföräldrar med god ekonomi lämnar tillbaka sinsoden direkt efter bröllopet som en start för det nyäktade paret är relativt vanligt.

Neil

[Welder]

Hon vill dock gärna ge små enkla presenter när vi besöker dom. Helst saker från Thailand som hon lagt viss möda på att leta upp när vi är där. Min kära mor är både lite förvånad och mycket glad över de små presenter hon får från fru Chang nästan varje gång de träffas.

Små enkla presenter omsorgsfullt utvalda har i de flesta fall ett högre affektionsvärde än vad en dyr, men onödig gåva kan ha.

I just de sammanhangen stämmer klyschan att storleken inte har någon betydelse.

Welder har talat

[Guest wUThai]

Att få tilbaka en sinsod vid eventuell skilsmässa är väl tämligen orimligt att förvänta sig. Men att thaiföräldrar med god ekonomi lämnar tillbaka sinsoden direkt efter bröllopet som en start för det nyäktade paret är relativt vanligt.

Neil

Ok, det var mer än vad jag visste. Det jag har hört är att fallet inte är så. Men det kanske är fall från fall?!

Det är nog bäst att du reka det innan du slår till med giftermål.

[Neil]

HaHa. Klart det skall rekas ordentligt.

[elikswe]

För er gammla rävar som muttrar om folk som letar efter "patentlösningar" och "inte kan tänka själva" så är

väl hela meningen med att posta en tråd att få lite olika input?

Jag tvivlar på att trådskaparen vill ha ett diagram och en punktlista på hur han skall göra.

Om alla svarar "du vaknar i en myrstack insmord i honung om du inte betalar" så kanske

det är en stark hint om vad man bör unvika. Nu verkar det ju ligga 50/50 i tråden

så pejla läget är det som gäller? Det är väl även det en bra behållning iom att så många

svarat?

[Herr Chang]

För er gammla rävar som muttrar om folk som letar efter "patentlösningar" och "inte kan tänka själva" så är

väl hela meningen med att posta en tråd att få lite olika input?

Jag tvivlar på att trådskaparen vill ha ett diagram och en punktlista på hur han skall göra.

Om alla svarar "du vaknar i en myrstack insmord i honung om du inte betalar" så kanske

det är en stark hint om vad man bör unvika. Nu verkar det ju ligga 50/50 i tråden

så pejla läget är det som gäller? Det är väl även det en bra behållning iom att så många

svarat?

Precis så elikswe,

Även om man kanske nästan bestämt sig på egen hand så skadar det inte att få lite annorlunda perspektiv från andra.

Ett av huvudsyftena med detta forum!

Herr Chang har talat.

[dandy]

Det stämmer att under 2006 och 2007 fick fru Chang pengar av mig då hon studerade på SFI. Sedan började hon jobba mer och mer och då trappade jag ner på mina bidrag till det blev just ingenting. Jag köper förstås presenter eller bjuder på middag ute ibland, men det blir inga regelbundna bidrag numera. Däremot sköter jag oavlönat bokföring och all administration i hennes AB.

Att hjälpa till när ens fru/sambo går på SFI och lär sig svenska är väl ganska naturligt (vem gör inte det).

Ett förhållande bygger ju på att hjälpas åt ... eller ?

När sedan hennes egna inkomster börjar kicka in fyller hon sitt egna bankkonto med pengar och låter dig sköta "petitesser" som t.ex. hyra.

Din kvinna måste vara den lyckligaste i Göteborg och hon garvar säkert hela vägen till banken men vad säger det om dig ?

dandy

[dibobal]

Lyckas man riktigt bra så kanske man kan stå på gemensamma ben med gemensamma mål-är det inte det som är målet när man funnit en partner!?

strävar man bara efter egna mål så känns det som något är lite tokigt, då tycker jag det är dags att fortsatta leta!

Du tog orden ifrån min mun conervator,du har så rätt i det du skriver.

[Guest Siam-Nilsson]

Hej Thaimoose,

Du startade ju den här tråden med lite umgängesfrågor gällande mötet med dina framtida svärföräldrar.

Som signatur Magrood skrev så borde du kanske ha fått ett lite mer informativt svar än det jag tidigare kom med.

- Jag skall i alla fall försöka, men det hade dock varit lättare om du först hade beskrivit familjesituationen hos svärföräldrarna, innan du frågar vad som förväntas av dig vid första besöket hos svärföräldrarna.

Beroende på dig och deras sociala och ekonomiska situation så får ni ju anpassad er efter varandra.

Hur som helst så är ju lite presenter på sin plats när man besöker dem första gången, detta oavsett om de är fattiga, medelklass eller förmögna. Det samma gäller ju även i Sverige när man besöker någon för första gången. Men då tar man vanligtvis med sig en chokladkartong, blommor eller en vinflaska till värdparet.

Här är några frågor som du bör ställa dig:

1. Hur gamla är Svärföräldrarna?

(beroende på ålder så kan önskemålen också variera)

2. Finns båda kvar i hemmet?

(beroende på kön så kan önskemålen också variera)

3. Har de några akuta behov eller önskemål som kan vara uppskattade att få lösta av dig och din sambo när ni kommer på besök?

(Kanske att få cykeln eller mopeden lagad, brunnsborrning till en fungerande två/trekammarbrunn, lite mediciner, tandläkarbesök, några sköna filtar inför den svalare vintern, en ny TV-antenn på taket, en stor säck ris av god kvalitet, myggnät för fönster och dörrar mm).

Ps. Jag själv har köpt svenska militärens vapenrockar till både min svärfar, hans bror och min sambos bror. De är otroligt stolta över dessa utländska kamouflagemönstrade plagg som de tycker är så jättecoola och användbara i värmen. Att prylarna kommer från utlandet värderas oftast högst, och de beundras av byborna med en nästan dyrkande inställning.

4. Hur är svärföräldrarnas inkomstsituation idag?

(Om de inte har råd att bjuda sina gäster på någon fest eller middag,

så är det ju onödigt om de känner sig tvingade att låna upp pengar i byn för att inte förlorar ansiktet)

5. Har de någon pension, eller är de redan nu försörjda av barnen?

(Hur stor andel av denna försörjning står din sambo för, och vad är hennes ställning i syskonskaran)

6. Har de några skulder till exempelvis den lokale lånehajen i byn som dränerar deras köpkraft, och förväntas du och din sambo att lösa dessa lån när ni kommer på besök?

(Det är ganska vanligt förekommande. Ta i så fall reda på vad denna skuld beror på?

Är det kortspel, sjukhusräkning, borgenärsåtaganden, skolavgifter, byggmaterial, kapitalvaror, arrende av åkermark, köp av utsäde och kemikalier, reparation av maskiner och transportmedel, mm, mm). Vissa saker som exempelvis spelskulder kan ju vara mindre lustiga att behöva betala.

7. Hur står det till med svärföräldrarnas ev fritidsintressen?

(Gillar svärfar att fiska, så köp honom ett bra fiskespö och en håv,

och svärmor kanske önskar sig ett brodyrsett eller en symaskin)

8. Hur många personer bor hemma hos svärföräldrarna?

Det kan ju vara bra att få en uppfattning om hur många syskon och barnbarn etc som bor under samma tak. Speciellt om man nu har tänkt sig att köpa lite presenter och nyttoprylar till den yngre generationen. Det är ju lite taskigt att bara köpa till vissa av barnen.

Hur skulle jag själv göra?

Om båda svärföräldrarna är i livet och om de befinner sig någonstans mellan thailändsk arbetarklass och medelklass så skulle jag nog göra så här den första gången jag träffar dem.

Först skulle jag ta det säkra före det osäkra och i första bästa butik inköpa ett helt lass med rent dricksvatten på flaska och ta med mig det till svärföräldrarnas bostad. Eventuellt så dricker de själva uppsamlat regnvatten från stora lerkrus som du själv kan bli riktigt magsjuk av.

Om svärfar röker så skulle jag köpa honom en limpa Marlboro på flygplatsen, och förmodligen skulle jag även ge honom en flaska whisky (Black Label), om han nu inte är alkholist. Om ni kan grogga lite så lättar nog snart stämningen mellan dig och honom.

Svärmor skulle jag kanske ge en fleece pläd från Sverige, och på ett Thailändskt varuhus skulle jag köpa en presentkorg med frukt och sådana där små glasburkar som innehåller en stärkande buljong som är framställd av fågelbon "Brands birdnest". De är mycket uppskattade att dricka av den äldre generationen i Thailand.

Till barnen skulle jag ta med mig ett antal påsar med mikro popcorn, och kanske några påsar med geléhallon att mumsa på. Kolla först om de har någon mikrovågsugn. Om de inte har en så är det ju ganska billigt att köpa in en sådan till svärmor. Du har ju själv nytta av en sådan om du ska värma upp lite ris, fixa lite kaffevatten eller nudelsoppa. Jag har själv testat och funnit att just micropopcorn gillas av såväl de gamla som de unga i Thailand.

Skulle jag bjuda dem på middag på en restaurang?

Ja förmodligen skulle jag det om de är trevliga, men inte på någon lyxrestaurang, för det är helt bortkastat. Jag skulle försöka stuva in svärföräldrarna i en Taxi för att ”göra lite ärenden på stan”, dvs jag skulle inte sprida ut till vare sig min sambo eller till de andra att jag tänker bjuda dem på middag. Om du berättar i förväg om dina restaurangplaner så är risken jättestor att halva grannskapet hänger på för att få smörja kråset. Det samma gäller om du ställer till med fest och dukar upp käk i deras hem. Då har du snart en hel del folk som har bjudit in sig själva. Du kanske inte bryr dig så mycket om detta, men det är bra att du är förberedd på att det kan bli så.

Bli heller inte förvånad om de inte tackar för vare sig middagen eller för presenterna som du har med dig. Det är mycket vanligt att man ”glömmer” det i Thailand. Jag tror att de helt enkelt är ovana att säga tack, och att det delvis beror på att de i hela sitt liv har sett att munkarna som får gåvor av folket inte heller säger tack när de får dessa gåvor. Det ska tydligen vara givaren som skall vara glad och tacksam över att få ge bort något i Thailand. Detta beteende känns lite avigt och oartigt för oss svenskar, och jag tycker att det ankommer på din sambo att förklara och upplysa dem om att en farang förväntar sig ett tack om det nu ska bli några fler presenter i framtiden. De får helt enkelt lära sig att det är smartare att säga tack än att bara ta presenten och sedan vända på klacken och gå.

Uppföranderegler för dig i thaihemmet:

1. Ta alltid av dig skorna innan du går in i deras hus!

2. Håll dig på respektabelt avstånd från Svärmor, systrar och mostrar. Alltså inga kramar eller vänliga klappar på axeln eller ryggen eller på någons huvud. Vill de beröra dig, så låt det ske, men ta inget eget initiativ till kroppskontakt. Kyss inte eller krama din sambo om någon annan ser er. Sådana sysslor får ni sköta privat i sängkammaren.

3. Sitt inte med benen utsträckta så att dina fötter pekar i riktning mot någon person. Detta uppfattas som oförskämt och att du ser ner på den personen eller att du muckar gräl med personen. Försök att vika in benen under dig när du sitter ner så blir det inga problem.

4. Om de äldre sitter ner så bör även du sätta dig ner i rummet för att inte uppfattas som högfärdig eller oförskämd. Du behöver inte vänta på att de ska säga ”varsågod och sitt”. Slå dig ner så fort som möjligt på en stol eller på golvet så slipper du att uppfattas som att du tronar och ser ner på omgivningen. Om Svärmor eller svärfar sitter ner när du ska överlämna en present eller hälsa på dem för första gången så gör du klokast i att själv också gå ner på huk innan du överlämnar presenten och säger Savadeekrap (hej). På detta sätt visar du din respekt gentemot dem. Det är även vanligt att man böjer lite på benen och ryggen om man i huset går förbi en sittande person. Man ger då ett respektfullt sken av att sänka sig lite när man passerar. Detta för att inte nonchalera den sittande personen. Detta behöver du dock inte göra om någon är yngre än dig själv, eller om personen är en byfåne eller taxichaffis.

5. Ge inte barnen pengagåvor utan att de behöver prestera något. Om du gör det misstaget så har du snart många tiggande små händer i din närhet. Ge dem en uppgift eller ett litet arbete och belöna detta arbete med en liten slant. Det kan exempelvis vara att städa upp på tomten, tvätta hunden med avlusande schampo eller att skicka iväg dem till närbutiken för att köpa lite snacks, is, läsk eller öl till dig. Uppmuntra med andra ord redan från början tankesättet att ”arbete lönar sig”.

6. Folk kan vara lite pryda av sig, så ta det försiktigt när du har varit och duschat så att du inte knatar ut från duschen i bara kalsongerna.

7. Vi i Sverige gillar ju husdjur som hundar och katter, och vi har en förkärlek att klappa dessa djur. Ibland även småpratar vi uppmuntrande till jycken när vi hälsar på den eller klappar den. Thailändare pratar eller tilltalar inte en hund vänligt. Det är under deras värdighet att samtala med en hund som om den vore en likvärdig individ. Detta gör tydligen bara den Thailändske Kungen som anser att hans två favorithundar "Khon Thongdaeng" och "Khon ThongLuang" är hans mest pålitliga vänner.

Så du bör inte småprata med deras hund,

för då tappar snart omgivningen respekten för dig och du blir framöver ansedd som en välbärgad idi*tisk ”byfåne”.

- Jaha, det var lite tips inför mötet med dina svärföräldrar.

Men som sagt – så är det är jättesvårt att ge några patentlösningar när man inte känner till något om din sambos föräldrar.

Lycka till!

Ändrades Januari 9, 2010 av Siam-Nilsson

[Bäckis]

Tack för lite bra tips Siam!

[dibobal]

Hej Thaimoose som jag sa i början på inlägget att du skulle ha en tjock plånbok när du träffar släkten. För din kommpis kostade det 10.000 tusen kronor och det tycker du var dyrt det tycker jag med alldeles för dyrt, någon har blivit lurad .

Dibobal.

Jag tycker att det lyser igenom mellan raderna att du har tjock plånbok och är rätt korkad, ursäkta uttrycket. Efter så många år i Thailand eller med Thaifru.

Jag håller med Herr Chang till 100%

MVH

Sakaeo

Min plånbok är rätt tjock och jag ska förklara varför, jag har en thai fru som är ekonomisk och förstår värdet av att spara hon till och med gillar att äga aktier och fonder.Hon jobbar och står i, hennes föräldrar går det ingen nöd på de har ett hus som är i klass med era thaihus av bilderna att döma här på forumet 2 bilar och 3 motorbikes och inget av det har kommit från våra fickor.Därimot är jag öppen för att hjälpa till om det skulle behövas eller tycker du att jag bara skulle sitta ner och se på när min frus föräldrar dör bort.Min frus syster och mor har varit i Sverige 2 gånger så de är medvetna om att här inte finns några träd det växer pengar på,sen är jag av den typen att har man tagit fan i båten får man ro den i land.

Mina svärföräldrar respekterar mig såpass mycket att de aldrig skulle försöka lura mig sen hjälper det till att de vet att jag till skillnad mot vad du tror är så långt ifrån ett dummhuvud man kan komma.I ett förhållande tror jag på tvåsammhet det är där ni brister allt för många har varit ungkarlar för länge och fortsätter att leva som det i era förhållande.

[Sangwal]

Min plånbok är rätt tjock och jag ska förklara varför, jag har en thai fru som är ekonomisk och förstår värdet av att spara hon till och med gillar att äga aktier och fonder.Hon jobbar och står i, hennes föräldrar går det ingen nöd på de har ett hus som är i klass med era thaihus av bilderna att döma här på forumet 2 bilar och 3 motorbikes och inget av det har kommit från våra fickor.Därimot är jag öppen för att hjälpa till om det skulle behövas eller tycker du att jag bara skulle sitta ner och se på när min frus föräldrar dör bort.Min frus syster och mor har varit i Sverige 2 gånger så de är medvetna om att här inte finns några träd det växer pengar på,sen är jag av den typen att har man tagit fan i båten får man ro den i land.

Mina svärföräldrar respekterar mig såpass mycket att de aldrig skulle försöka lura mig sen hjälper det till att de vet att jag till skillnad mot vad du tror är så långt ifrån ett dummhuvud man kan komma.I ett förhållande tror jag på tvåsammhet det är där ni brister allt för många har varit ungkarlar för länge och fortsätter att leva som det i era förhållande.

Hjälper du din svenska familj lika mycket och i såna fall, hjälper din flickvän till då också?

Rock on!

[dibobal]

Hjälper du din svenska familj lika mycket och i såna fall, hjälper din flickvän till då också?

Rock on!

Hon är min flickvän,fru och bästa vän, vi hjälper mer än gärna mina föräldrar. Senast var det att måla om huset tog oss ett par dagar men vi fick det gjort, va nu inte så jävla dum och tro att jag är någon kärlekskrank looser.Menar du om jag hjälper mina föräldrar ekonomiskt så säger vi i vår familj det är inte svårt att skita om röven är full.Sen får du fundera på vad jag kan tänkas mena med det.Sen måste du ha lässvårigheter för var står det att jag sprider pengar över mina svärföräldrar,vad jag däremot skriver är att jag inte är beredd på att stillasittande se på om de skulle gå under.

[sakaeo]

Hej . Dibobal. Det var nog ingen som sa att du sprider pengar över dina svärföräldrar. Men du ville påskinna att du gärna bjuder på fest och annat i byn.

MVH

Sakaeo

[Sangwal]

Hon är min flickvän,fru och bästa vän, vi hjälper mer än gärna mina föräldrar. Senast var det att måla om huset tog oss ett par dagar men vi fick det gjort, va nu inte så jävla dum och tro att jag är någon kärlekskrank looser.Menar du om jag hjälper mina föräldrar ekonomiskt så säger vi i vår familj det är inte svårt att skita om röven är full.Sen får du fundera på vad jag kan tänkas mena med det.Sen måste du ha lässvårigheter för var står det att jag sprider pengar över mina svärföräldrar,vad jag däremot skriver är att jag inte är beredd på att stillasittande se på om de skulle gå under.

Ojdå, den måste ha svitit den du, men lässvårigheter har jag inte..

Men du verkar tycka att alla ska leva som du lär, annars så respekterar man inte sina svärföräldrar..

Men om dom nu e så täta, så är det väl inget som du behöver oroa dig över.

För själva lever vi i ett helt normalt förhållande där båda gör så gott vi kan.

Då menar jag inte bara ekonomiskt, utan rakt av, med städning, matlagning osv.

Sen kräver inte min flickvän att jag hjälper hennes släkt med pengar, för dom klarade sig innan jag träffade henne och dom verkar klara sig utmärkt utan min assistans..

Det verkar att många tar det hela som ni vore någon manlig moder Theresa, som gör brandkårsutryckningar, för att rädda släkten från fattigdom..

Rock on!

Ändrades Januari 9, 2010 av Sangwal

[dibobal]

Ojdå, den måste ha svitit den du, men lässvårigheter har jag inte..

Men du verkar tycka att alla ska leva som du lär, annars så respekterar man inte sina svärföräldrar..

Men om dom nu e så täta, så är det väl inget som du behöver oroa dig över.

För själva lever vi i ett helt normalt förhållande där båda gör så gott vi kan.

Då menar jag inte bara ekonomiskt, utan rakt av, med städning, matlagning osv.

Sen kräver inte min flickvän att jag hjälper hennes släkt med pengar, för dom klarade sig innan jag träffade henne och dom verkar klara sig utmärkt utan min assistans..

Det verkar att många tar det hela som ni vore någon manlig moder Theresa, som gör brandkårsutryckningar, för att rädda släkten från fattigdom..

Rock on!

Det samma gör vi vi delar på allt trevligt och allt mindre trevligt som städning o,s,v , var står det att jag tycker att alla måste leva som jag.Du gör helt rätt som delar på sysslorna i hemmet och det ekonomiska. Min fru kräver inte av mig att vi ska skicka några pengar och vi gör det endast vid högtider och födelsedagar,men menar du att om de inte har pengar för att äta sig mätta att du inte skulle kunna avara en krona eller två,de flesta här ser det i svart eller vitt men jag menar på att det finns en gråskala alla thailändare är inte ute efter att ta allt man har,var och en gör som de själv vill men jag menar på att allt för många stirrar sig blinda på allt negativt som skrivs här och då kommer fram till slutsatsen att alla släkttingar på den thailändska sidan är ute efter att skinna dem,det är inte vad jag har upplevt men har svårt för att bli trodd.

[Magrood]

Hej Thaimoose,

Du startade ju den här tråden med lite umgängesfrågor gällande mötet med dina framtida svärföräldrar.

Som signatur Magrood skrev så borde du kanske ha fått ett lite mer informativt svar än det jag tidigare kom med.

- Jag skall i alla fall försöka, men det hade dock varit lättare om du först hade beskrivit familjesituationen hos svärföräldrarna, innan du frågar vad som förväntas av dig vid första besöket hos svärföräldrarna.

Beroende på dig och deras sociala och ekonomiska situation så får ni ju anpassad er efter varandra.

Hur som helst så är ju lite presenter på sin plats när man besöker dem första gången, detta oavsett om de är fattiga, medelklass eller förmögna. Det samma gäller ju även i Sverige när man besöker någon för första gången. Men då tar man vanligtvis med sig en chokladkartong, blommor eller en vinflaska till värdparet.

Här är några frågor som du bör ställa dig:

1. Hur gamla är Svärföräldrarna?

(beroende på ålder så kan önskemålen också variera)

2. Finns båda kvar i hemmet?

(beroende på kön så kan önskemålen också variera)

3. Har de några akuta behov eller önskemål som kan vara uppskattade att få lösta av dig och din sambo när ni kommer på besök?

(Kanske att få cykeln eller mopeden lagad, brunnsborrning till en fungerande två/trekammarbrunn, lite mediciner, tandläkarbesök, några sköna filtar inför den svalare vintern, en ny TV-antenn på taket, en stor säck ris av god kvalitet, myggnät för fönster och dörrar mm).

Ps. Jag själv har köpt svenska militärens vapenrockar till både min svärfar, hans bror och min sambos bror. De är otroligt stolta över dessa utländska kamouflagemönstrade plagg som de tycker är så jättecoola och användbara i värmen. Att prylarna kommer från utlandet värderas oftast högst, och de beundras av byborna med en nästan dyrkande inställning.

4. Hur är svärföräldrarnas inkomstsituation idag?

(Om de inte har råd att bjuda sina gäster på någon fest eller middag,

så är det ju onödigt om de känner sig tvingade att låna upp pengar i byn för att inte förlorar ansiktet)

5. Har de någon pension, eller är de redan nu försörjda av barnen?

(Hur stor andel av denna försörjning står din sambo för, och vad är hennes ställning i syskonskaran)

6. Har de några skulder till exempelvis den lokale lånehajen i byn som dränerar deras köpkraft, och förväntas du och din sambo att lösa dessa lån när ni kommer på besök?

(Det är ganska vanligt förekommande. Ta i så fall reda på vad denna skuld beror på?

Är det kortspel, sjukhusräkning, borgenärsåtaganden, skolavgifter, byggmaterial, kapitalvaror, arrende av åkermark, köp av utsäde och kemikalier, reparation av maskiner och transportmedel, mm, mm). Vissa saker som exempelvis spelskulder kan ju vara mindre lustiga att behöva betala.

7. Hur står det till med svärföräldrarnas ev fritidsintressen?

(Gillar svärfar att fiska, så köp honom ett bra fiskespö och en håv,

och svärmor kanske önskar sig ett brodyrsett eller en symaskin)

8. Hur många personer bor hemma hos svärföräldrarna?

Det kan ju vara bra att få en uppfattning om hur många syskon och barnbarn etc som bor under samma tak. Speciellt om man nu har tänkt sig att köpa lite presenter och nyttoprylar till den yngre generationen. Det är ju lite taskigt att bara köpa till vissa av barnen.

Hur skulle jag själv göra?

Om båda svärföräldrarna är i livet och om de befinner sig någonstans mellan thailändsk arbetarklass och medelklass så skulle jag nog göra så här den första gången jag träffar dem.

Först skulle jag ta det säkra före det osäkra och i första bästa butik inköpa ett helt lass med rent dricksvatten på flaska och ta med mig det till svärföräldrarnas bostad. Eventuellt så dricker de själva uppsamlat regnvatten från stora lerkrus som du själv kan bli riktigt magsjuk av.

Om svärfar röker så skulle jag köpa honom en limpa Marlboro på flygplatsen, och förmodligen skulle jag även ge honom en flaska whisky (Black Label), om han nu inte är alkholist. Om ni kan grogga lite så lättar nog snart stämningen mellan dig och honom.

Svärmor skulle jag kanske ge en fleece pläd från Sverige, och på ett Thailändskt varuhus skulle jag köpa en presentkorg med frukt och sådana där små glasburkar som innehåller en stärkande buljong som är framställd av fågelbon "Brands birdnest". De är mycket uppskattade att dricka av den äldre generationen i Thailand.

Till barnen skulle jag ta med mig ett antal påsar med mikro popcorn, och kanske några påsar med geléhallon att mumsa på. Kolla först om de har någon mikrovågsugn. Om de inte har en så är det ju ganska billigt att köpa in en sådan till svärmor. Du har ju själv nytta av en sådan om du ska värma upp lite ris, fixa lite kaffevatten eller nudelsoppa. Jag har själv testat och funnit att just micropopcorn gillas av såväl de gamla som de unga i Thailand.

Skulle jag bjuda dem på middag på en restaurang?

Ja förmodligen skulle jag det om de är trevliga, men inte på någon lyxrestaurang, för det är helt bortkastat. Jag skulle försöka stuva in svärföräldrarna i en Taxi för att ”göra lite ärenden på stan”, dvs jag skulle inte sprida ut till vare sig min sambo eller till de andra att jag tänker bjuda dem på middag. Om du berättar i förväg om dina restaurangplaner så är risken jättestor att halva grannskapet hänger på för att få smörja kråset. Det samma gäller om du ställer till med fest och dukar upp käk i deras hem. Då har du snart en hel del folk som har bjudit in sig själva. Du kanske inte bryr dig så mycket om detta, men det är bra att du är förberedd på att det kan bli så.

Bli heller inte förvånad om de inte tackar för vare sig middagen eller för presenterna som du har med dig. Det är mycket vanligt att man ”glömmer” det i Thailand. Jag tror att de helt enkelt är ovana att säga tack, och att det delvis beror på att de i hela sitt liv har sett att munkarna som får gåvor av folket inte heller säger tack när de får dessa gåvor. Det ska tydligen vara givaren som skall vara glad och tacksam över att få ge bort något i Thailand. Detta beteende känns lite avigt och oartigt för oss svenskar, och jag tycker att det ankommer på din sambo att förklara och upplysa dem om att en farang förväntar sig ett tack om det nu ska bli några fler presenter i framtiden. De får helt enkelt lära sig att det är smartare att säga tack än att bara ta presenten och sedan vända på klacken och gå.

Uppföranderegler för dig i thaihemmet:

1. Ta alltid av dig skorna innan du går in i deras hus!

2. Håll dig på respektabelt avstånd från Svärmor, systrar och mostrar. Alltså inga kramar eller vänliga klappar på axeln eller ryggen eller på någons huvud. Vill de beröra dig, så låt det ske, men ta inget eget initiativ till kroppskontakt. Kyss inte eller krama din sambo om någon annan ser er. Sådana sysslor får ni sköta privat i sängkammaren.

3. Sitt inte med benen utsträckta så att dina fötter pekar i riktning mot någon person. Detta uppfattas som oförskämt och att du ser ner på den personen eller att du muckar gräl med personen. Försök att vika in benen under dig när du sitter ner så blir det inga problem.

4. Om de äldre sitter ner så bör även du sätta dig ner i rummet för att inte uppfattas som högfärdig eller oförskämd. Du behöver inte vänta på att de ska säga ”varsågod och sitt”. Slå dig ner så fort som möjligt på en stol eller på golvet så slipper du att uppfattas som att du tronar och ser ner på omgivningen. Om Svärmor eller svärfar sitter ner när du ska överlämna en present eller hälsa på dem för första gången så gör du klokast i att själv också gå ner på huk innan du överlämnar presenten och säger Savadeekrap (hej). På detta sätt visar du din respekt gentemot dem. Det är även vanligt att man böjer lite på benen och ryggen om man i huset går förbi en sittande person. Man ger då ett respektfullt sken av att sänka sig lite när man passerar. Detta för att inte nonchalera den sittande personen. Detta behöver du dock inte göra om någon är yngre än dig själv, eller om personen är en byfåne eller taxichaffis.

5. Ge inte barnen pengagåvor utan att de behöver prestera något. Om du gör det misstaget så har du snart många tiggande små händer i din närhet. Ge dem en uppgift eller ett litet arbete och belöna detta arbete med en liten slant. Det kan exempelvis vara att städa upp på tomten, tvätta hunden med avlusande schampo eller att skicka iväg dem till närbutiken för att köpa lite snacks, is, läsk eller öl till dig. Uppmuntra med andra ord redan från början tankesättet att ”arbete lönar sig”.

6. Folk kan vara lite pryda av sig, så ta det försiktigt när du har varit och duschat så att du inte knatar ut från duschen i bara kalsongerna.

7. Vi i Sverige gillar ju husdjur som hundar och katter, och vi har en förkärlek att klappa dessa djur. Ibland även småpratar vi uppmuntrande till jycken när vi hälsar på den eller klappar den. Thailändare pratar eller tilltalar inte en hund vänligt. Det är under deras värdighet att samtala med en hund som om den vore en likvärdig individ. Detta gör tydligen bara den Thailändske Kungen som anser att hans två favorithundar "Khon Thongdaeng" och "Khon ThongLuang" är hans mest pålitliga vänner.

Så du bör inte småprata med deras hund,

för då tappar snart omgivningen respekten för dig och du blir framöver ansedd som en välbärgad idi*tisk ”byfåne”.

- Jaha, det var lite tips inför mötet med dina svärföräldrar.

Men som sagt – så är det är jättesvårt att ge några patentlösningar när man inte känner till något om din sambos föräldrar.

Lycka till!

Så där.

Mycket fint!

Visste att du har mycket att ge.

Mvh

Magrood

[Magrood]

Ett väldigt bra svar Magrood Men frågan som jag ställer mig är upphör den "plikten"för döttrarna om det kommer en farang med i bilden??Mvh Måne PS så är det i mitt fall,frugan har två systrar som aldrig bidrar utan förväntar sig att vi ska göra det(så oxå modern DS

Även om det inte finns någon farang iblandad så finns det ju de som lever på andra.

Ibland känns det som om många här tror sig att farang är gud... ursäkta - det känns så ibland.

Många sätter sig själv som farang i centrum av unversium.

De som utnyttjar de utnyttjar även thailändare och sina syskon också.

Vissa beteenden har alltid funnits. Det uppstår inte bara för att ni kommer in i bilden.

Men att man som farang kanske känner sig att man bidrag med mer jämfört med andra. För många stämmer det säkert. Men det jag tror det snarare ligger i att era fruar känner att de nu har möjlighet att hjälpa till, att göra sin plikt osv osv... nu när det kanske har det bättre ekonomiskt.

Man verkar inte dölja sin ekonomisk förmåga i Thailand i allmänhet. Så det rankas tyst vem som har större ekonomisk förmåga och denna förväntas bidra med mer.

Ibland kallar vi detta Sociala skatter (Phasi sangkhom ภาษีสังคม) - ju högre rank desto dyrare att leva för det förväntas mer av en, typ.

---

Att andra döttrar inte bidrag beror kanske på att de tycker att din fru har den ekonomisk förmåga att fixa det ensamt. Det är hon som får säga stopp själv.

Det är ju bekvämt att få - om den som ger inte sätter gränser.

Skulle tror att de hade betett sig likadant om din fru hade varit gift med en rik thailändska man.

Men där är det kanske lite lite svårare att ge lika mycket bidrag till sina föräldrar - mannen ska ju försörja sina Mia Noi också --- he he he. Nu är jag taskig.

---

I de flesta familjer som jag känner till så är det inte alla barn som hjälper till att försörja sina föräldrar. Oftast blir det tyvärr bara en som tar den bördan. Och för det mesta så brukar arvet tillfalla denna mer än andra.

Farmor och farfar har tre döttrar och några sönner. Det är bara den yngsta dottern som tar hand om dem dagligen. Hon bor i huset bredvid dem. De andra lever sitt eget liv. Kanske ger lite pengar till farmor ibland vid speciella tillfällen eller när de kommer på besök. Ibland köper de ngt extra gott till farmor.

Tror att den yngsta faster fick mest arv av alla barn.

Min mormor hade två döttrar och fyra sönner. Hennes döttrar tog inte hand om henne utan det är hennes näst yngsta son som är duktigaste på att tjäna pengar. Han är mycket mamma och han är homosexuell hela han.

Min moster har ingen dotter. Hon är helt skräckfylld av tanken att hennes två söner ska ha någon tjej. Nu är den älsta 31 år gammal - ingen tjej duger för mamma. Ibland undrar jag om det är modersband hon inte vill klippa eller om det är något annat.

---

Mvh

Magrood

Ändrades Januari 9, 2010 av Magrood

[Magrood]

Tack för att du gav oss en bra och intressant inblick från din synvinkel.

Det är sällan man hör talas om att bröder bidrar till sin familj på samma sätt som döttrarna gör.

Vad beror det på? De flesta av dem har säkert en egen inkomst och borde kunna dra sitt strå till stacken.

Eller gör de det i samma omfattning även om det inte framkommer lika ofta?

Jag tror det ligger i uppfostran.

Killarna förväntas inte hjälpa till lika mycket som tjejer både när det gäller hushållsarbete och ekonomiskt.

Det förekommer - men inte lika ofta. Eller så pratar de inte om det lika mycket som vi kvinnor gör.

Min faster på landet har en dotter och två sönner. En son gör i princip ingenting och pratar inte med någon av det motsatta könet i princip. Den andra sonen vägrar att ta studielån från staten för att han tvingas att klippa håret så föräldrarna som är bönder är tvungna att skicka pengar till honom varje vecka. De kan inte skicka månadsvis för då bränner han upp allt på en gång... och de har inte så mycket pengar att skicka på en och samma gång heller. Dottern ger en del av sin lön till sin mamma varje början av månaden. Vid slutet av månaden lever hon på nudlar från mammas butik.

En annan faster som har två döttrar och flera söner. Det är bara en dotter som tar hand om henne dagligen och lönen används säkert för mamman och sig själv. Sönerna bor också där - men det har inte lika starka band till sin mor, verkar det som. Nu när hon blev sjuk kom den andra dottern ned och hjälper till.

En farbror blev sjuk. Han har två döttrar och en son. Döttrarna hjälps åt att betala för pappa. Sonen - vet jag inte.

Vad jag förstått så anses det ok att de sedan enbart ansvarar för sin nya familj och släktingarna på flickvännens eller fruns sida?

Det känns så. Men det finns förstås de som sköter den gamla familjen också.

Jag känner också till några exempel där den dottern som har en pojkvän inte längre bidrar till föräldrarna och att de andra då får försöka att täcka upp detta bortfall. Motiveringen till det är att de sparar sina pengar inför ett kommande bröllop trots att de bor och lever med hennes föräldrar.

Med mitt västerländska synsätt så ter det sig både märkligt och oförklarligt.

Kanske är det inte vanligt och kanske har du inte några svar men jag vill ändå fråga dig.

Precis. Men även syskon som förmodligen kommer ut ur samma hål (ursäkta - det är bara ett uttryck) och uppfostras av samma föräldrar beter sig olika. Har olika nivåer av samvete.

Mvh

Welder

Jag blablar upp exempel från mina släktingar för att visa att inom en och samma familj är det också olika.

Mvh

Magrood