Jump to content
IGNORERAD

Dammar som är på gränsen till att bli översvämmade


Luke the Drifter

Recommended Posts

44 minuter sedan, skrev Dolemon:

Thailand

Gamla Kungens damm

Total kapacitet 13 462 000 000 m 3

Gamla Kungens damm, lite info om vad den tillverkar i ström

Installerad kapacitet779,2 MW

 

Sverige

Trängslets dammens  kraftverk 

Volym880 000 000 m³

Kapacitet: 300 MW

 

Lite gämförelse mellen 2 sta dammar

Pst, Trängslet är sveriges högsta, inte största damm. Den största volymmässigt gissar jag är Suorvadammen som rymmer ungefär 6 000 000 000 m3.

Det är aldrig försent att ge upp.

Link to comment
Dela på andra sajter

  • Svar 52
  • Skapad
  • Senaste svaret

Mest aktiva i denna tråd

  • Dolemon

    10

  • Luke the Drifter

    6

  • Wangthong

    5

  • Atom

    5

Mest aktiva i denna tråd

Inlagda bilder

43 minuter sedan, skrev Fritz:

Pst, Trängslet är sveriges högsta, inte största damm. Den största volymmässigt gissar jag är Suorvadammen som rymmer ungefär 6 000 000 000 m3.

Ja jag vet.

Tränglse kanske är den mest känd, som det en gång i tiden var militärfält där, det var ingen tävling Sverige vs Thailand

Link to comment
Dela på andra sajter

8 minutes ago, Dolemon said:

Ja jag vet.

Tränglse kanske är den mest känd, som det en gång i tiden var militärfält där, det var ingen tävling Sverige vs Thailand

Harsprånget 

Mest effekt. 

997MW

 

En blygsam volym dock. 

 

Link to comment
Dela på andra sajter

48 minuter sedan, skrev Fritz:

Pst, Trängslet är sveriges högsta, inte största damm. Den största volymmässigt gissar jag är Suorvadammen som rymmer ungefär 6 000 000 000 m3.

Porjus ligger närmast Sourvadammen. Har försökt att få till en tabell här nedan om det inte fungerar ligger orginalet här: 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_vattenkraftverk_i_Sverige

Det intressanta är ju att störst är inte bäst. Harsprånget är störst men det mindre Stornorrfors producerar mera el.

 

Namn             Vattendrag  Kommun  Effekt(MW) Årsproduktion(GWh) Utnyttjandegrad (%)    Öppningsdatum

Harsprånget  Luleälven   Jokkmokks  977                       2131                       25                                1951

Hissmofors    Indalsälven  Krokoms                                    320                                                          1897

Stornorrfors  Umeälven    Umeå         599,4                    2298                      44                                1958

Porjus            Luleälven   Jokkmokk    480                      1233                       29                             1915, 1975

LetsiLilla        Luleälven   Jokkmokk    456                      1850                       46                                1967

Messaure      Luleälven   Jokkmokk    446                      1827                        47                                1963

Trängslet   Österdalälven  Älvdalen    330                        680                       24                                1960

Ligga             Luleälven   Jokkmokk    324                         791                       28                                1954

Vietas            Luleälven    Gällivare     320                       1123                       40                                 1971

Ritsem           Luleälven    Gällivare     305                         491                       18                                 1977

Kilforsen       Fjällsjöälven Sollefteå    288                         970                       38                                1954

Porsi              Luleälven    Jokkmokk   280                       1145                       47                                 1961

Krångede      Indalsälven Ragunda     248                       1570                       72                                 1936

Seitevare  Lilla Luleälven Jokkmokk   225                         787                      40                                  1967

Link to comment
Dela på andra sajter

Norrland har varit Sveriges batteri. Där har länge producerats ett överskott på el som skickats söderut.

Men med den explosionsartade nyetableringen av ny, grön industri kommer elen inom några år att stanna i norr

– Jag tror inte att det kommer bli något problem med elförsörjningen här i norr, däremot blir det en fråga för södra Sverige när man inte kan exportera lika mycket el norrifrån. Det blir stora frågan, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot från Norrbottens valkrets.

TT Nyhetsbyrån.

 

Link to comment
Dela på andra sajter

15 minuter sedan, skrev Alarik:

Norrland har varit Sveriges batteri. Där har länge producerats ett överskott på el som skickats söderut.

Men med den explosionsartade nyetableringen av ny, grön industri kommer elen inom några år att stanna i norr

– Jag tror inte att det kommer bli något problem med elförsörjningen här i norr, däremot blir det en fråga för södra Sverige när man inte kan exportera lika mycket el norrifrån. Det blir stora frågan, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot från Norrbottens valkrets.

TT Nyhetsbyrån.

Klipp från DI

 

Nils-Olov Lindforss (C), regionråd i Norrbotten, tror att elområdet längst i norr får ett underskott redan 2025 när de nya industrierna kommer i gång, och han får ständigt in frågor från nya företag som vill etablera sig.

Någonstans måste all el komma från.

Vattenfall räknar med att de fyra av de stora företagen i norr; gruvföretaget LKAB, stålföretaget SSAB, batterifabriken Northvolt och ståltillverkaren Hybrit kommer att behöva 80 terawattimmar (TWh) per år när de har byggt ut den gröna industrin, det motsvarar hälften av all el som produceras i dag.

Det finns inga planer på utbyggnad av vattenkraft eller kärnkraft. Solenergi väntas inte kunna producera i den kapacitet som krävs. Kvar återstår vindkraften – och mycket av den.

Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige ska fördubbla elproduktionen till år 2040 med vindkraft som huvudingrediens.

”Vi är redan i gång med att bygga ut elen. Vi ska producera mer el, inte minst havsbaserad vindkraft. Det finns enormt många prospekt nu”, säger han till TT.

 

Ja söder om Dalälven får nog plantera många snurror om dom ska bli "gröna"

 

Mvh. Dalmasen norr om älven

Ändrades av Dolemon
Link to comment
Dela på andra sajter

2 minuter sedan, skrev Alarik:

Norrland har varit Sveriges batteri. Där har länge producerats ett överskott på el som skickats söderut.

Men med den explosionsartade nyetableringen av ny, grön industri kommer elen inom några år att stanna i norr

– Jag tror inte att det kommer bli något problem med elförsörjningen här i norr, däremot blir det en fråga för södra Sverige när man inte kan exportera lika mycket el norrifrån. Det blir stora frågan, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot från Norrbottens valkrets.

TT Nyhetsbyrån.

Södra Sverige vill väl inte ha någon energi. Inte vill de ha kärnkraft, inte vill de ha vindkraft och solkraften tar för mycket åkermark i anspråk. Cykelkraften räcker liksom inte till. Man skulle kunna tro att många sörlänningar är miljöpartister?

Link to comment
Dela på andra sajter

1 timme sedan, skrev Wangthong:

Porjus ligger närmast Sourvadammen.

Orten Porjus ger mig dåliga vibbar. Där jobbade jag sommaren 72 med att köra en gammal bandtraktor som drog en vibrovält i lägsta möjliga hastighet fram och åter på den 1 km långa dammen, i 12-timmarsskift dessutom. Huva så hemskt.

Ändrades av Fritz

Det är aldrig försent att ge upp.

Link to comment
Dela på andra sajter

2 timmar sedan, skrev Dolemon:

Klipp från DI

 

Nils-Olov Lindforss (C), regionråd i Norrbotten, tror att elområdet längst i norr får ett underskott redan 2025 när de nya industrierna kommer i gång, och han får ständigt in frågor från nya företag som vill etablera sig.

Någonstans måste all el komma från.

Vattenfall räknar med att de fyra av de stora företagen i norr; gruvföretaget LKAB, stålföretaget SSAB, batterifabriken Northvolt och ståltillverkaren Hybrit kommer att behöva 80 terawattimmar (TWh) per år när de har byggt ut den gröna industrin, det motsvarar hälften av all el som produceras i dag.

Det finns inga planer på utbyggnad av vattenkraft eller kärnkraft. Solenergi väntas inte kunna producera i den kapacitet som krävs. Kvar återstår vindkraften – och mycket av den.

Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige ska fördubbla elproduktionen till år 2040 med vindkraft som huvudingrediens.

”Vi är redan i gång med att bygga ut elen. Vi ska producera mer el, inte minst havsbaserad vindkraft. Det finns enormt många prospekt nu”, säger han till TT.

 

Ja söder om Dalälven får nog plantera många snurror om dom ska bli "gröna"

 

Mvh. Dalmasen norr om älven

Prospekt kan man ha hur många som helst utav. Om ingen kommun vill att det byggs är det deras vilja det som gäller. Åtminstone kan de fördröja utbyggnaden väldigt länge. I götaland vill de inte ha vindkraft ute i havet. Kan tänka mig att stockholmarna inte heller vill ha skärgården belamrad av snurror. Viken kommun ställer upp på det?

Link to comment
Dela på andra sajter

1 timme sedan, skrev Fritz:

Orten Porjus ger mig dåliga vibbar. Där jobbade jag sommaren 72 med att köra en gammal bandtraktor som drog en vibrovält i lägsta möjliga hastighet fram och åter på den 1 km långa dammen, i 12-timmarsskift dessutom. Huva så hemskt.

Ligger centralt och fint till ute i ödemarken. Kan tänka mig att tjejerna i byn inte var sysslolösa på discokvällarna! 

Har varit där en gång, och kan tänka mig vilket hålligång ni hade.

Link to comment
Dela på andra sajter

Kötthandlarn
4 timmar sedan, skrev Dolemon:

Ja jag vet.

Tränglse kanske är den mest känd, som det en gång i tiden var militärfält där, det var ingen tävling Sverige vs Thailand

Det militära skjutfältet vid Trängslet är i högsta grad aktivt även i dessa dagar.......

 

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/09/tio-lander-i-storovning-i-dalarna/

Det finns ingen dag som är så dålig att den inte kan bli sämre!

Livet är bara ett väntrum på döden!

Det är aldrig försent att ge upp!

Ett försök är det första steget till ett misslyckande!

 

Link to comment
Dela på andra sajter

5 timmar sedan, skrev Wangthong:

Södra Sverige vill väl inte ha någon energi. Inte vill de ha kärnkraft, inte vill de ha vindkraft och solkraften tar för mycket åkermark i anspråk. Cykelkraften räcker liksom inte till. Man skulle kunna tro att många sörlänningar är miljöpartister?

Det har du allt missuppfattat.

Det är miljöpartister som vi inte vill ha.

 

Link to comment
Dela på andra sajter

Dammar på gränsen till sammanbrott. 

Inte en film av Pedro Almodóvar. 

 

Ser på aktuellt nu att det råder torka i las Vegas. 

 

Sanningen är ju att större delen av California inte skulle kunna bebos om man inte hade lett om hela Colorado River. 

 

Samtidigt ökar befolkningen i Las Vegas. 

 

Men det är svårt att leva utan vatten. 

 

Så pipeline då. 

Mänsklig rättighet att få bo i en öken. 

 

 

Link to comment
Dela på andra sajter

Luke the Drifter
On 2021-10-23 at 17:33, skrev Kötthandlarn:

Liten fråga från en som är helt novis i detta ämnet men använder man inte ngt av det stora vattenöverskottet i dammarna till el-produktion?

Som sagt, jag har ingen koll men om man "pytsade" ut vattnet i en jämn ström via kraftverk hade det väl varit bra?

Förlåt om jag inte hänger med men som sagt, så är jag novis i ämnet.

Jag har letat på mina hårddiskar efter bilder på Srinagarin Dam och kraftverket där men har tyvärr inte hittat de bilderna.

Däremot så hittade jag några bilder från ett besök vid Ubol Rattana Dam som ligger i närheten av  Khon Kaen. Det är en av de större dammarna i Isaan och den finns med på listan över dammar som är på väg att svämma över.

 

https://en.wikipedia.org/wiki/Ubol_Ratana_Dam

 

De här bilderna knäppte jag sjätte januari 2011

1042657848_Thailng10-116138.thumb.jpg.af4bb2b27a9c19401b4f7c41a7f105fd.jpg

 

633554472_Thailng10-116142.thumb.jpg.ef88504e54a10ec27b7c2c19fe469f9e.jpg

 

493299672_Thailng10-116141.thumb.jpg.e3ae557d31c0549cca2ed68c21fa87b6.jpg

 

469811082_Thailng10-116150.thumb.jpg.cc839df1c65bddd5d0a889313949b525.jpg

 

168322818_Thailng10-116151.thumb.jpg.51c4b6c3a38a9683490654bf2517c1d9.jpg

 

Som synes så var inte dammen full och detsamma gäller gubben som tog de här bilderna (fast han sitter med en liten burk Leo i handen)

1189692646_Thailng10-116144.thumb.jpg.739c0bd9e1cd94f40ce4d8b60ee2620a.jpg

 

Luke the Drifter

Jag har aldrig någonsin kört vilse men det har hänt sig mer än en gång att jag av en ren slump har upptäckt nya vägar som jag aldrig har kört på tidigare

Link to comment
Dela på andra sajter

1 minut sedan, skrev Luke the Drifter:

Jag har letat på mina hårddiskar efter bilder på Srinagarin Dam och kraftverket där men har tyvärr inte hittat de bilderna.

Däremot så hittade jag några bilder från ett besök vid Ubol Rattana Dam som ligger i närheten av  Khon Kaen. Det är en av de större dammarna i Isaan och den finns med på listan över dammar som är på väg att svämma över.

 

https://en.wikipedia.org/wiki/Ubol_Ratana_Dam

 

De här bilderna knäppte jag sjätte januari 2011

1042657848_Thailng10-116138.thumb.jpg.af4bb2b27a9c19401b4f7c41a7f105fd.jpg

 

633554472_Thailng10-116142.thumb.jpg.ef88504e54a10ec27b7c2c19fe469f9e.jpg

 

493299672_Thailng10-116141.thumb.jpg.e3ae557d31c0549cca2ed68c21fa87b6.jpg

 

469811082_Thailng10-116150.thumb.jpg.cc839df1c65bddd5d0a889313949b525.jpg

 

168322818_Thailng10-116151.thumb.jpg.51c4b6c3a38a9683490654bf2517c1d9.jpg

 

Som synes så var inte dammen full och detsamma gäller gubben som tog de här bilderna (fast han sitter med en liten burk Leo i handen)

1189692646_Thailng10-116144.thumb.jpg.739c0bd9e1cd94f40ce4d8b60ee2620a.jpg

 

Luke the Drifter

Samma dam som moi besökte?

20170531_092523.jpg

Sju år i folkskola, yes! Proud member of R 142 Ystad! Däckspojke!

Link to comment
Dela på andra sajter

Dessa klimatförändringar ställer tydligen allt på ända.

Isarna smälter, varmare och fuktigare väder förespås, samtidigt sjunker grundvattnet överallt.

Jag undrar lite över vart allt vatten egentligen tar vägen.

EX Hooverdammen har aldrig haft så lågt vattenstånd, Coloradofloden har visst aldrig haft så lite vattenflöde.

Saknas tydligen vatten överallt, öknar världen över växer.

Grävda brunnar sinar, inget ovanligt men t.o.m. borrade brunnar sinar

Kan någon förklara hur allt egentligen hänger ihop.

Är det så enkelt att vi idag får regnvatten/smältvatten på annorlunda platser som vi inte har resurser att ta hand om/nyttja.

 

Link to comment
Dela på andra sajter

14 minutes ago, evert 1 said:

Dessa klimatförändringar ställer tydligen allt på ända.

Isarna smälter, varmare och fuktigare väder förespås, samtidigt sjunker grundvattnet överallt.

Jag undrar lite över vart allt vatten egentligen tar vägen.

EX Hooverdammen har aldrig haft så lågt vattenstånd, Coloradofloden har visst aldrig haft så lite vattenflöde.

Saknas tydligen vatten överallt, öknar världen över växer.

Grävda brunnar sinar, inget ovanligt men t.o.m. borrade brunnar sinar

Kan någon förklara hur allt egentligen hänger ihop.

Är det så enkelt att vi idag får regnvatten/smältvatten på annorlunda platser som vi inte har resurser att ta hand om/nyttja.

 

 

Antalet människor ökar tills torkan bromsar in ökningen.

 

Link to comment
Dela på andra sajter

Intressant läsning

 

 

SYDVATTEN

Publicerad 22 juni 2015

Uppdaterad 8 april 2021

 

Världens vatten

Ungefär 2,2 miljarder människor på jorden saknar tillgång till rent vatten, enligt UNICEF. Av dessa tvingas nästan 160 miljoner att hämta orent dricksvatten ur öppna källor som sjöar, floder och dammar. Orsakerna till vattenbristen är flera men torka, ökenspridning, förorening och krig är viktiga förklaringar till vattenbristen.

Brist på rent vatten har allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Ungefär 80 procent av alla sjukdomar som barn drabbas av anses bero på brist på rent vatten.

En förutsättning för liv

Vatten är en förutsättning för allt levande: människor, djur och växter. Det finns totalt cirka 1 400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden. 97 procent av allt vatten utgörs av saltvatten. Bara tre procent av jordens vatten är sötvatten. Två procent sötvatten är bundet i glaciärer. Bara en procent sötvatten är tillgängligt för oss människor. Det är vattnet som finns i sjöar, vattendrag eller som grundvatten i marken.

Fördelning i världen

Mängden tillgängligt vatten i ett land beror på landets nederbörd och på vattenflöden till eller från grannländerna. Vattentillgången varierar beroende på säsong och årstid. Även klimatförändringar påverkar tillgången på vatten. Vattenmängden kan skifta från land till land eller mellan regioner i ett och samma land. Vissa länder har mycket vatten, medan andra lider av vattenbrist eller torka.

Det ömtåliga grundvattnet

De flesta av människorna på jorden får sitt vatten från sjöar och vattendrag. Men en tredjedel av världens befolkning är beroende av grundvatten för att få vatten till matlagning, att dricka, och att tvätta sig med. Varje år använder vi människor en femtedel av det tillgängliga grundvattnet.

I många områden i världen används alltför stora mängder grundvatten, inte minst till bevattning. Kina, Indien, Mexico, Ryssland, USA och länder på Arabiska halvön är sådana områden. Om användningen av grundvattnet är för stor sjunker grundvattennivåerna. Det kan i sin tur leda till att saltvatten tränger in i grundvattnet. Om grundvattennivåerna är för låga eller saltskadade blir det svårt att bevattna odlingar och se till att matproduktionen i ett land fungerar.

Tillgång och efterfrågan

Enligt FN:s miljöprogram (United Nations Environment Programme – UNEP) kommer efterfrågan på vatten att överstiga utbudet med 40 procent år 2030. Ca 2 miljarder människor i världen lever just nu utan till­gång till rent vatten och or­dentlig san­itet, d.v.s. en fjärd­edel av världens be­folkn­ing. Och denna siffra väntas öka i takt med klimatförändringar och befolkningsökning.

Idag (2021) bor det omkring 7,8 miljarder människor på jorden, men forskarna räknar med att befolkningen kommer närma sig 10 miljarder i mitten av 2000-talet, för att i slutet av århundrandet passera 11 miljarder. Då måste jordens resurser räcka till betydligt fler människor än idag, vi förbrukar redan nu mer naturresurser än vad jorden kan återskapa. Vatten är vår viktigaste naturresurs och allt liv på jorden är beroende av vatten. Konkurrensen om de naturresurser som finns kommer alltså att öka, vilket i sin tur skulle kunna bli en bakomliggande orsak till fler väpnade konflikter. Många forskare varnar särskilt för att konkurrensen om vatten kommer att bli en vanlig konfliktfaktor.

Om alla människor i världen skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas fyra jordklot för att producera allt vi konsumerar och använder varje år.

Källor: Unicef, UNEP, UNWater, WaterAid, Global Footprint Network.

 

Link to comment
Dela på andra sajter

7 minuter sedan, skrev Alarik:

Intressant läsning

 

 

SYDVATTEN

Publicerad 22 juni 2015

Uppdaterad 8 april 2021

 

Världens vatten

Ungefär 2,2 miljarder människor på jorden saknar tillgång till rent vatten, enligt UNICEF. Av dessa tvingas nästan 160 miljoner att hämta orent dricksvatten ur öppna källor som sjöar, floder och dammar. Orsakerna till vattenbristen är flera men torka, ökenspridning, förorening och krig är viktiga förklaringar till vattenbristen.

Brist på rent vatten har allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Ungefär 80 procent av alla sjukdomar som barn drabbas av anses bero på brist på rent vatten.

En förutsättning för liv

Vatten är en förutsättning för allt levande: människor, djur och växter. Det finns totalt cirka 1 400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden. 97 procent av allt vatten utgörs av saltvatten. Bara tre procent av jordens vatten är sötvatten. Två procent sötvatten är bundet i glaciärer. Bara en procent sötvatten är tillgängligt för oss människor. Det är vattnet som finns i sjöar, vattendrag eller som grundvatten i marken.

Fördelning i världen

Mängden tillgängligt vatten i ett land beror på landets nederbörd och på vattenflöden till eller från grannländerna. Vattentillgången varierar beroende på säsong och årstid. Även klimatförändringar påverkar tillgången på vatten. Vattenmängden kan skifta från land till land eller mellan regioner i ett och samma land. Vissa länder har mycket vatten, medan andra lider av vattenbrist eller torka.

Det ömtåliga grundvattnet

De flesta av människorna på jorden får sitt vatten från sjöar och vattendrag. Men en tredjedel av världens befolkning är beroende av grundvatten för att få vatten till matlagning, att dricka, och att tvätta sig med. Varje år använder vi människor en femtedel av det tillgängliga grundvattnet.

I många områden i världen används alltför stora mängder grundvatten, inte minst till bevattning. Kina, Indien, Mexico, Ryssland, USA och länder på Arabiska halvön är sådana områden. Om användningen av grundvattnet är för stor sjunker grundvattennivåerna. Det kan i sin tur leda till att saltvatten tränger in i grundvattnet. Om grundvattennivåerna är för låga eller saltskadade blir det svårt att bevattna odlingar och se till att matproduktionen i ett land fungerar.

Tillgång och efterfrågan

Enligt FN:s miljöprogram (United Nations Environment Programme – UNEP) kommer efterfrågan på vatten att överstiga utbudet med 40 procent år 2030. Ca 2 miljarder människor i världen lever just nu utan till­gång till rent vatten och or­dentlig san­itet, d.v.s. en fjärd­edel av världens be­folkn­ing. Och denna siffra väntas öka i takt med klimatförändringar och befolkningsökning.

Idag (2021) bor det omkring 7,8 miljarder människor på jorden, men forskarna räknar med att befolkningen kommer närma sig 10 miljarder i mitten av 2000-talet, för att i slutet av århundrandet passera 11 miljarder. Då måste jordens resurser räcka till betydligt fler människor än idag, vi förbrukar redan nu mer naturresurser än vad jorden kan återskapa. Vatten är vår viktigaste naturresurs och allt liv på jorden är beroende av vatten. Konkurrensen om de naturresurser som finns kommer alltså att öka, vilket i sin tur skulle kunna bli en bakomliggande orsak till fler väpnade konflikter. Många forskare varnar särskilt för att konkurrensen om vatten kommer att bli en vanlig konfliktfaktor.

Om alla människor i världen skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas fyra jordklot för att producera allt vi konsumerar och använder varje år.

Källor: Unicef, UNEP, UNWater, WaterAid, Global Footprint Network.

Det är det jag tycker är så "roligt" när vi ska gå över till El fordon tro att vi räddar klimatet/jorden.

Antingen är vi för många eller måste sluta konsumera för att rädda jorden, forsätta på detta vis går inte men åk El bil då kan vi konsumera mera 555555

 

Är ingen miljömupp.

 

Mvh. Dolemon

Link to comment
Dela på andra sajter

1 timme sedan, skrev Alarik:

Intressant läsning

 

 

SYDVATTEN

Publicerad 22 juni 2015

Uppdaterad 8 april 2021

 

Världens vatten

Ungefär 2,2 miljarder människor på jorden saknar tillgång till rent vatten, enligt UNICEF. Av dessa tvingas nästan 160 miljoner att hämta orent dricksvatten ur öppna källor som sjöar, floder och dammar. Orsakerna till vattenbristen är flera men torka, ökenspridning, förorening och krig är viktiga förklaringar till vattenbristen.

Brist på rent vatten har allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Ungefär 80 procent av alla sjukdomar som barn drabbas av anses bero på brist på rent vatten.

En förutsättning för liv

Vatten är en förutsättning för allt levande: människor, djur och växter. Det finns totalt cirka 1 400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden. 97 procent av allt vatten utgörs av saltvatten. Bara tre procent av jordens vatten är sötvatten. Två procent sötvatten är bundet i glaciärer. Bara en procent sötvatten är tillgängligt för oss människor. Det är vattnet som finns i sjöar, vattendrag eller som grundvatten i marken.

Fördelning i världen

Mängden tillgängligt vatten i ett land beror på landets nederbörd och på vattenflöden till eller från grannländerna. Vattentillgången varierar beroende på säsong och årstid. Även klimatförändringar påverkar tillgången på vatten. Vattenmängden kan skifta från land till land eller mellan regioner i ett och samma land. Vissa länder har mycket vatten, medan andra lider av vattenbrist eller torka.

Det ömtåliga grundvattnet

De flesta av människorna på jorden får sitt vatten från sjöar och vattendrag. Men en tredjedel av världens befolkning är beroende av grundvatten för att få vatten till matlagning, att dricka, och att tvätta sig med. Varje år använder vi människor en femtedel av det tillgängliga grundvattnet.

I många områden i världen används alltför stora mängder grundvatten, inte minst till bevattning. Kina, Indien, Mexico, Ryssland, USA och länder på Arabiska halvön är sådana områden. Om användningen av grundvattnet är för stor sjunker grundvattennivåerna. Det kan i sin tur leda till att saltvatten tränger in i grundvattnet. Om grundvattennivåerna är för låga eller saltskadade blir det svårt att bevattna odlingar och se till att matproduktionen i ett land fungerar.

Tillgång och efterfrågan

Enligt FN:s miljöprogram (United Nations Environment Programme – UNEP) kommer efterfrågan på vatten att överstiga utbudet med 40 procent år 2030. Ca 2 miljarder människor i världen lever just nu utan till­gång till rent vatten och or­dentlig san­itet, d.v.s. en fjärd­edel av världens be­folkn­ing. Och denna siffra väntas öka i takt med klimatförändringar och befolkningsökning.

Idag (2021) bor det omkring 7,8 miljarder människor på jorden, men forskarna räknar med att befolkningen kommer närma sig 10 miljarder i mitten av 2000-talet, för att i slutet av århundrandet passera 11 miljarder. Då måste jordens resurser räcka till betydligt fler människor än idag, vi förbrukar redan nu mer naturresurser än vad jorden kan återskapa. Vatten är vår viktigaste naturresurs och allt liv på jorden är beroende av vatten. Konkurrensen om de naturresurser som finns kommer alltså att öka, vilket i sin tur skulle kunna bli en bakomliggande orsak till fler väpnade konflikter. Många forskare varnar särskilt för att konkurrensen om vatten kommer att bli en vanlig konfliktfaktor.

Om alla människor i världen skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas fyra jordklot för att producera allt vi konsumerar och använder varje år.

Källor: Unicef, UNEP, UNWater, WaterAid, Global Footprint Network.

Ja tänk att dricka kaffe utan vatten!!

Sju år i folkskola, yes! Proud member of R 142 Ystad! Däckspojke!

Link to comment
Dela på andra sajter

1 timme sedan, skrev Dolemon:

Det är det jag tycker är så "roligt" när vi ska gå över till El fordon tro att vi räddar klimatet/jorden.

Antingen är vi för många eller måste sluta konsumera för att rädda jorden, forsätta på detta vis går inte men åk El bil då kan vi konsumera mera 555555

 

Är ingen miljömupp.

 

Mvh. Dolemon

Det är därför isarna smälter så det blir mera vatten?

Ändrades av audirs2

Sju år i folkskola, yes! Proud member of R 142 Ystad! Däckspojke!

Link to comment
Dela på andra sajter

1 minut sedan, skrev audirs2:

Ja tänk att dricka kaffe utan vatten!!

Du får dricka kaffegök istället.

 

Link to comment
Dela på andra sajter

6 minuter sedan, skrev audirs2:

Det är därför isarna smälter så det blir mera vatten?

De tänkte jag inte på 55555

 

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 3 veckor senare...
On 2021-10-24 at 11:02, skrev Wangthong:

Södra Sverige vill väl inte ha någon energi. Inte vill de ha kärnkraft, inte vill de ha vindkraft och solkraften tar för mycket åkermark i anspråk. Cykelkraften räcker liksom inte till. Man skulle kunna tro att många sörlänningar är miljöpartister?

Vart har du fått detta ifrån??

Korkade, undfallande Stockholmspolitiker stängde Barsebäck för att Danskdjävlarna ville så, alla våra reaktorer stängs av korkade politiker.

Känner du dej gammal? Bry dej inte om det, du kanske är äldre än du någonsin varit förut, men du är också yngre än vad du någonsin kommer att bli.........

Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
Hem
Nytt
Logga in

Logga in



×
×
×
  • Skapa ny...