Två svenskar hånkade i Khao Lak för droginnehav

[conservator]

men man väljer var man umgås och med vem!

[conservator]

5

Du måste vara rätt ensam om att tro på hans dravel!

det är säkert sant som är skrivet, men i vilken omgivivning?

[BaBoo]

det är säkert sant som är skrivet, men i vilken omgivivning?

Jaha då är ni 2 som tror på hans dravel!

[Guest Forden34]

3st inlägg av mastadD å 1 av BCPE ======SNACKA OM POLARE HA HA HA HA HA HA

Ändrades December 21, 2009 av Forden34

[Guest Forden34]

Jag säger bara,,,,,,,häng ut skiten med namn och bild här i sverige också.

Hatar pundare, dom förstör för andra å lever på kriminalitet som andra får pröjsa för, avrättning är enda medlet, blir så förbannad

[Kim]

Det var ju ett intressant och bra första inlägg av BCPE, men varför så självgott?

Fast det är klart har man Stick och hans sidas åsikter som halvgud så kan ju inte erfarenheterna från Los och dess kvinnor ha varit speciellt angenäma.

[Guest wille]

Tack för ett riktigt gott skratt!

Efter 11 år i Thailand, med full verklighetskontakt hela tiden (nja, tar ett par år att lära sig landet så låt oss säga 8-9 år), så är det väldigt pinsamt att läsa här hur lite folk vet om saker som är självklara i landet som ofta tagit våra hjärtan med storm och för många av oss fått oss att se som sitt hemland.

Ok, det självklara först som varje 5 åring thailändare vet: Polisen i Thailand försörjer sig inte på sin lön, de gör det på mutor och sin obestridbara makt, båda händernas fingrar räcker inte till för att räkna de gånger någon obeväpnad person blivit skjuten i ryggen av flera separata polisvapen och det avskrivits. Då räknas såklart inte in de uppskattningsvis runt 3000 personer som polisen hade bonus på per skjuten person för, under Thaksins "krig mot knarket".

Jag var under ett par år vän med distriktschefen för narkotikapolisen i ett distrikt som innefattar en av de stora turistorterna här, han levde ganska gott på att sälja beslagtagit knark, och konsumerade cannabis väldigt friskt själv. Förklaringen till att agerandet var helt riskfritt var att ingen kunde veta om han använt det som lön till det stall av golare (ofrivilliga informatörer som åkt fast för innehav eller bruk och därefter fått standardavtalet att de går fria samt får viss ransom varje vecka dels för att en gång per månad sätta dit någon för innehav så polisen hamnar i win-win situationen att ha en person framför sig som antingen ger dem sina "tea money" (som mutorna i dagligt tal heter) eller ger dem god PR för att de "så aktivt och uppriktigt arbetar mot narkotikan..."

Jag var ganska ny i Thailand när jag först fick veta om dessa gol-kontrakt, hade inga thailändska män som nära vänner, och tjejerna är sunt försiktiga med vad de berättar för en farrang, så tog det för skröna, tills det hände min dåvarande fru. Hennes bästa vän gick under ett av dessa oskrivna kontrakt och hade varit så upptagen vid ice-påsen ett tag att hon inte motpresterat något för all yaba och ice hon fått så var desperat att sätta någon, och dök upp mitt i natten och stannade bara några minuter i lägenheten, några minuter efter att hon gått så rusar polisen in och går direkt till soffan och "hittar" 6 st yaba nerstoppade mellan soffkuddarna.

Jag visste som sagt inte speciellt mycket om thailändsk myndighetsutövning på den tiden, men fick en "snabbkurs" till kostnaden av 120.000 bath. Hade jag vetat vad jag vet idag så hade det bara varit en fråga om att spendera den bunt av pengar som varje insatt expat har liggande för såna här situationer och sluppit dels se min fru få stryk och själv få några slaps i ansiktet för att få mig att fatta hur saker går till, krävdes att de själva - vilket de inte gillar, sånt förväntas man veta själv - frågade om anledningen till att pengarna inte lämnades över var att jag var dum i huvudet eller fattig... Sen var det över för min del. Min fru däremot hamnade i "thai-rättvisa-rutinen" och låstes in de 5 dagar det tig mig att få pengar hitskickade så jag kunde lösa ut henne och blev efter det uppspöad vid 3 tillfällen under deras återbesök i lägenheten för att hitta något mer under en månad, eftersom hon vägrade ta emot deras gratis-yaba, då hon aldrig knarkat i hela sitt liv och inte ville börja efter en sån erfarenhet... - så hon fick till slut erbjudande om att gå fri (hon var redan friad formellt pga betalningen till den lokala polischefen) om hon bara satte dit en person, självklart måste det vara en farrang eftersom det är det som ger de stora "tea money", och fick en påse med Ice (meta-amfetamin precis som innehållet i yaba-pillerna, men en yaba innehåller runt 15 % aktivt ämne medan Ice oftast är helt och hållet Meth), för den händelse han inte skulle ha något hemma när hon kom dit för att tigga om att få röka knark tillsammans med honom med förklaringen att hon ii brist på pengar inte själv hade något...

Det spolade jag omedelbart ner i toaletten när tam-ruat gått, och satte oss i en taxi till helt annan del av landet för att aldrig mer återvända till den staden.

En av de mer hårdhänta poliserna inblandade blev till min stora glädje mördad ett par år efteråt när han gett sig på en knarkhandlare som försökte bryta mot reglerna bakom största delen av den grova brottsligheten här, inkl just importen av yaba, då han ville "starta eget" istället för att vara underarbetare åt den lokala polischefen i knarkaffärerna.

Många år senare satt jag på samma bar på en "gå-gata" i annan stad och blev väl bekant med de som höll till runt den, jag satt där efter att skolan var stängd för dagen och tog några koppar kaffe medans jag förberedde lektioner eller andra rutinuppgifter. Jag var i början konfunderad och efter nåt halvår irriterad på att den som sålde knark i just det gathörnet, helt öppet på thailands mest välbevakade plats med poliser ständigt förbipasserande, utan att något någonsin hände honom. Min vän som äger baren berättade att han stått där så länge han kunde minnas utan problem. Dock slogs det upp ganska stort när de till slut tog honom (han hade uppenbarligen inte skött sina betalningar till lokal-polisen), en gatu-thai som vem som helst omedelbart kunde se var "high on his own supply" hade blivit borttagen från att tjäna pengar på att sälja knark till västerlänningar som av någon anledning jag kan vittna om blev gripna lite längre ner på gatan, kanske på grund av säljarens beteende att ta av sig kepsen och sträcka på sig med kepsen i riktning mot den mindre begåvade västerlänningen...

Tog 2 dagar innan samma knarkhandlare åter stod på exakt samma plats och sålde lika öppet.

Roande att höra att folk som faktiskt vistats i detta land fortfarande går på att polisen bekämpar knarket...

Nästan lika roande som när socialt obegåvade västerlänningar som inte skulle klara att ragga upp en 30 årig 7-poängstjej i sina hemländer tror på att en 20-årig 9-10 poängs-snygg thaitjej gifter sig med dem utan dold dagordning i bakfickan och på fullt allvar att hon värderar honom i närheten av så mycket som hon värderar lopporna på en thailändsk hund (för att inte tala om sin thailändska pojkvän/make, sina föräldrar, syskon, kusiner, släktingar i stort och vem som helst som är thailändsk)...;-) Thai rak Thai.

Gott råd till alla som ens funderar på att spendera en krona eller i synnerhet ägna några känslor för "the naughty girls", ( jo, jag vet: just hon är annorlunda, så börjar varje berättelse från alla dem som håller advokatkontoren fullbokade i lönlösa försök att få tillbaka något av det de spenderat på huset, sin soth, bilarna till dem och hennes familj etc etc för att plötsligt få veta att de inte fyller så stor funktion i hennes familjs liv, och därmed inte heller i hennes, längre när sakerna är betalda) är attläsa min vän Mr Sticks superba artiklar och kolumner på:

www.stickmanbangkok.com samt www.stickmanweekly.com

Trots att jag aldrig drabbats nämnvärt av varken bedrägerier eller de ständigt haglande lögnerna som omgärdar allt här så hade jag nog besparat mig på ett antal miljoner thai bath om jag lärt känna honom tidigare än jag gjorde. Jag tog mig ur umgänget med tjejer yngre än mig själv genom att gifta mig med en, och tog mig ur (hoppas jag - ) de flesta riskabla illusioner om livet här och kultur-skillnaden mellan thai och andra länder, i synnerhet thai-scandinavien. Nu kan jag njuta av livet här med öppna ögon för korruptionen, lögnerna och grymheterna och fokusera på allt som faktiskt är helt underbart med det jag numera kallar mitt land: Farrang rak Thai! ;-)

Allt som omgärdar ett spel handlar om att veta reglerna (jag tror inte på tur), och farrang i Thailand är just det - ett spel, tyvärr är det lindrigt sagt inte alla som "blir spelade" som ens vet att de ingår i ett spel, och därmed inte har en susning om reglerna för det och det är tragiskt för de drabbade eftersom det allt för ofta slutar riktigt illa, fenomenet att "become a member of pattayas / Bangkoks flying-club", vilket betyder att ta livet av sig genom att hoppa från balkongen, kunde förhindrats i de flesta fall om den drabbade haft minsta kunskap om landet och kulturen istället för att checka in hjärnan på flygplatsen vid ankomst och låta en person som har 6 års skolgång överlista honom så att han inte äger mer än ett krossat hjärta och kläderna på kroppen till slut.

Jag har sett vänner gå den vägen, och gemensam nämnare har varit att, ja just det: Min tjej är annorlunda...

Två aspekter av landet i samma inlägg, men jag kände för att skriva båda så det får vara så.

Detta inlagg upplever jag som saval underhallande som valskrivet. Anekdoterna ar intressanta och roliga samt dokumenteras mycket val. Dock ger det en ganska sa fadd eftersmak eftersom skribenter gor vad han kan att leva upp till av schablonen av en ”thailands-rav”. dvs. en gubbe som har sa mkt erfarenhet under baltet att han gett upp alla naiva illusioner om det goda livet och kapitulerat for den ”harda sanningen” som han sedan omfamnar med cynisk klarsynthet (dock sjalvdeklarerad snarare an faktisk).

Detta gang gubbar, som ar val representerade av sin husgud Stickman, blir nastan parodier pa sig sjalva ibland. Ta ett par sjalvupplevda handelser dar, lyssna pa polarna gnalla lite dar och blanda sen in massor av Stickmans ”sanningar” och deras bild av Thailand, dess invanare och kultur ar fardigmalad – redo att massproduceras och levereras till allt och alla.

Sanningarna ar enkla!

- Allt och alla ar korrumperade och enda alternativet ar att gilla laget

- Bartjejer ar cyniskt kalkylerad guldsokerskor och gar garna over lik for att komma att farangens pengar

- Allt som galler bartjejer kan appliceras pa thailandare i stort vilket leder till att alla thailandare innerst inne hatar utlanningar osv.

- Bla bla

Pa pappret verkar det ju faktiskt som de har koll. De har varit runt kvarteret och gatt pa bade en och tva nitar – de har fatt lara sig den harda vagen, bla bla, osv. Sadana killar/gubbar hittar man pa varje liten bar langs Sukhumvit. Kommer nagon nyanland sa osar de ”visdom” over dem och de skall beratta hur det verkligen ligger till! Vi har ett helt gang sadana har pa MPR ocksa aven om jag tycker folk generellt ar ganska duktiga pa att inse subjektiva sanningar sallan ar universiella (vissa undantaget).

Att raljera over den oerfarne farangen som ar naiv och inbillsk nar han tror pa antingen lag och ordning, den akta karleken, osv ar knappast nagon utmaning. Det ar lite mkt oppet mal och kan knappast anses vara en fjader i hatten, snarare tvart om.

Dock lyckas skribenten i detta inlagg lagga sig sjalv pa precis samma niva som de som far honom ”att skratta gott” eftersom jag upplever att hans verklighetsbeskrivning av Thailand pavisar hur enormt begransade hans erfarenheter ar och det blir mer an lovligt komiskt att utifran denna komma med ett gang rekommendationer i form av ”sanningar” . Det finns ingenting i texten som gar bortom en 2-ores analys a’la Stickman och faktiskt pavisar att att skribenten faktiskt har ”fortstatt spelreglerna” och jag tror for ovrigt att vi inte spelar samma spel overhuvudtaget.

Ps. Valkommen till MPR – du gjorde en intressant entre.

[Vaxet]

Det tycks vara ett gammalt inlägg av mig som roat denne nye skribent så pass mycket att han kom ut ur garderoben och skrev sitt första inlägg.

Alltid kul att ens inlägg roar någon och jag bjuder på att mitt inlägg av skribenten anses som okunnigt och naivt.

Kan med säkerhet säga att jag inte har någon större kunskap av undre världen och knark branschen, så skratta på bara!

I övrigt alltid kul med nya skribenter och kaxigheten i detta första inlägg gör ju att man ser fram emot nästa inlägg och om det bara var tur att det blev ett kul inlägg.

Så upp till bevis, kan du något mer om Thailand än om knark, maffia och korrupta poliser?

[Surin P3]

Ja, vi väntar på ett andra lika kul inlägg.

[Mr Ning Ning]

Kommer något tror ni? Kanske blir som ett "One NIght Stand"

[BCPE]

Kommer något tror ni? Kanske blir som ett "One NIght Stand"

Tack för uppmärksamheten.

Mer inlägg kommer. Dock var det långt ifrån min avsikt att bli skribent på detta forum, har försörjt mig på att driva forum i mer än 10 år och är trött på det.

Men flera personer har kastat tärningen, och där jag kommer ifrån tackar man inte nej till en inbjudan till "dans". ;-)

Mina forum är dedikerade helt andra ämnen, och en helt annan ton - och jag skrev mitt första (och som jag trodde sista) inlägg i två syften:

1. Att provocera fram ifrågasättande genom att motbevisa/komma med substansiella motargument/attacker - som är förutsättningen för att nå någonstans i en diskussion, och de eventuella läsarnas eftertanke.

2. Rent spontan och varken planerad eller eftertänkt reaktion på de iaf 50 inlägg jag läste igenom en kväll när jag hade tid över att slösurfa på svenska boards.

Jag har suttit i mer än 10 år och administrerat samt varit främsta skribent på olika typer av forum och har för länge sen förlorat illusionen att det leder någonstans, det är idag ren affärsverksamhet, men just ämnena runt kulturkrocken scandinavien-Thailand är både reellt aktuell och viktig, samt intressant på det personliga planet för mig, då det kostat mig så mycket energi, tid och analys att själv nå en punkt där jag halvvägs tror mig fått insikt i de mer uppenbara delarna av den.

Med yrkesbakgrund som skribent och debattör så dras jag (högst motvilligt) till att vilja sätta ord på känslor och åsikter.

Jag har skrivit hela mitt liv (inte så aktivt mina första 7-8 år kanske...) och alltid kallat en spade för en spade och en skitstövel för en skitstövel, och har ganska stor erfarenhet av chefsredaktörer som vrålande kräver en vänligare ton, så sånt låter jag inte komma under huden på mig, men ber om ursäkt för brösttonerna i det aktuella inlägget, skrevs i ett tillstånd gränsande till affekt och varken tonen, tendensen eller utformningen lämpar sig som forums-inlägg.

Ett forum är för sin vitalitets skull beroende av motsättningar och välgrundade "fighter", annars blir det bara pinsamt och uttråkande i sitt gulle-gullande och slutar i att alla bildligt talat tar långa varma duschar tillsammans, men lika beroende av trevlig och välkomnande stämning så dess medlemmar/läsare aldrig tvekar att göra inlägg med precis vilka frågor som helst (inom ramen för forumets positionering, dvs vad administratörerna och ägarna vill att det ska omfamna och dess regelverk) pga risk för att bli bemötta med respektlöshet.

Forumsmiljön är mer betjänt av andra typer av skribenter än mig, jag är i verkligheten väldigt intresserad av att lära mig, men har upptäckt inom alla områden i livet som jag rört mig i att bästa, ofta enda, metoden är att gå till attack mot den "härskande sk. sanningen" i just den miljön och i just de frågor som är aktuella där. Detta fungerar ganska dåligt om man inte själv utger sig för att ha fulla intentioner att "lära andra hur det egentligen ligger till", och vara gränsande till självgodhet hård i det man skriver.

Ber om ursäkt till forumsledningen för att jag brutit mot de lika självklara som oskrivna regler för ett forum av vilket slag som helst.

Kommer att bemöta de repliker som förtjänar att ens läsas i nästa inlägg, men även motsatsen till dem direkt nu:

- Jag har bara känt Stickman en kort tid, och inget han skrivit under hela sin tid som krönikör har lett till att jag jag tyckt eller tänkt annorlunda pga att han skrivit eller sagt det, det har alltid varit saker som jag redan själv hade samma analys av, eller saker som jag inte hållit med om när han skrvit eller sagt det - och inte heller efteråt ändrat uppfattning om. Han saknar dock motstycke som skribent varken i fråga om kvantitet (över 5000 krönikor + vad som måste betraktas som hela böcker) och kvalitet i såväl språk som retorisk kompetens.

Jag är dessutom ingen "gammal gubbe" utan inte nämnbart över 40 år gammal...

Jag "avgudar inte honom", men han är ovärderlig i sin livsgärning som skribent, och jag ser fram emot att se någon som gör hans "grej" med mindre bitterhet och med mindre "dold dagordning". Tills dess kommer jag alltid att sitta vid datorn kl 18.00 thai-tid söndagar för att njuta av hans veckokrönika, och argumentera emot alla våra gemensamma vänner som (kanske av avundsjuka) aldrig missar ett tillfälle att hugga honom i ryggen när han inte är inom hörhåll, trots att han hyllar dem och i många fall genererar pengar åt dem genom att ge god PR åt deras företag.

Kanske därför han blivit bitter.

Jag är dock inte bitter, tvärtom, leder insikten om alla lögner i the land of smiles till bitterhet så förstår jag inte varför de berörda stannar här? Poängen med att vara här är väl att njuta av landet? Inte av naiv "lycklig idi*t"-syndromet, utan grundat på insikt om plus versus minus och komma fram till att plus överväger med god marginal?

Eller? ;-)

[Joints]

- Jag har bara känt Stickman en kort tid, och inget han skrivit under hela sin tid som krönikör har lett till att jag jag tyckt eller tänkt annorlunda pga att han skrivit eller sagt det, det har alltid varit saker som jag redan själv hade samma analys av, eller saker som jag inte hållit med om när han skrvit eller sagt det - och inte heller efteråt ändrat uppfattning om. Han saknar dock motstycke som skribent varken i fråga om kvantitet (över 5000 krönikor + vad som måste betraktas som hela böcker) och kvalitet i såväl språk som retorisk kompetens.

Välkommen ner!

Det märks att du kan skriva men jag vet inte riktigt vad du skriver om i det här inlägget? Du har säkert en massa intressanta historier på lager och här uppskattas det att man tar ut svängarna och takhöjden är faktiskt ganska hög för att vara ett thaiforum. Så tveka inte.

När det gäller stickman så håller jag inte med dig alls. Nu läser jag där väldigt sällan men när jag väl gör det tycker jag att tiden stått stilla och det är samma skiva som spelas om och om igen så jag tycker det verkar lite konstigt att du läser där fast du påstår att han aldrig påverkat dig. Jag får iaf en dålig smak i munnen när jag läser hans skriverier och vissa extremt thaikritiska inlägg som alltid hyllas av honom. Vad är poängen, jag förstår den inte (förutom att tjäna pengar såklart)?

Mvh Joints

[Guest Knasen]

Här behövs ingen Stickman.. Vi har ju brorsan här som står för alla sanningar...

[Surin P3]

Stickmans enda poäng är att tjäna pengar. [punkt]

Vad gäller din ursäkt, BCPE, så är den helt onödig. Du skrev det du tyckte var viktigt i ditt första inlägg och det är helt OK. Inga regler brutna.

[Khun Karla]

Lagar är till för att följas tycker jag, men det är ingen lekstuga att sitta i en Thailändsk cell.

Khun Lasse