Jump to content
IGNORERAD

Synka kompressorer


UglyFarang

Recommended Posts

1 timme sedan, skrev audirs2:

Atom rörs svetsare växer inte på träd! Har själv försökt klara G6 licens, det sket sig, håll dig till grova balkar sa dom! 

 

Jag har gjort jobb både på Ringhals och Forsmark :46:

 

Att skiten står kvar är ett under... :waaaht:

Link to comment
Dela på andra sajter

  • Svar 173
  • Skapad
  • Senaste svaret

Mest aktiva i denna tråd

  • andrejsdenruskige

    43

  • janne_h

    38

  • UglyFarang

    25

  • samet

    12

Mest aktiva i denna tråd

Inlagda bilder

Jag har monterat grejor som än idag används i röret i Cern, Schweiz. Ett under att det stället inte jämnats med marken. 

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
37 minuter sedan, skrev samet:

För liten omkrets på popcornskålen... :big_smile:

 

Kiss-å-bajs-montör utbildad eller ej... standarder, ritningar och måttenheter... svårt idag... :waaaht:

 

Ja, det kan ha varit yttermått på popcornsskålen. En tjockväggig sådan. Då blir det fort allt för lite popcorn.

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
5 minuter sedan, skrev Surin P3:

Jag har monterat grejor som än idag används i röret i Cern, Schweiz. Ett under att det stället inte jämnats med marken. 

Ja, var det då tum eller mm?

Link to comment
Dela på andra sajter

56 minuter sedan, skrev andrejsdenruskige:

Ja, var det då tum eller mm?

Det var RÖRET i bestämd form. Det är inte måttbestämbart. Det är bara ett rör helt enkelt :go:

 

 

Ändrades av samet
Rättstavning
Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
Det var RÖRET i bestämd form. Det är inte måttbestämbart. Det är bara ett rör helt enkelt :go:
 
 


Det har du helt rätt i.
Röret är lika stort som sig själv, vilket är det samma som dimensionen.
Link to comment
Dela på andra sajter

Definition av ett rör!

 

Hela röret skall tillverkas av ett långt hål, omgivet av stål eller plast och centrerat omkring kärnan av hålet.

 

Hela röret måste bestå av hål i hela dess längd, hålet skall dessutom vara lika långt som röret.

 

Inre diameter av röret får inte vara större än yttre diameter, annars hamnar hålet på utsidan.

 

Hela röret skall innehålla enbart hål så att vatten eller andra medel kan flyta fritt.

 

Långa rör skall märkas LÅNGA RÖR i var ände så att en inspektör lätt kan se om det är ett långt rör eller ett kort rör.

 

Extra långa rör skall märkas EXTRA LÅNGA RÖR och också märkas på mitten, så att inspektören slipper gå till någon av ändarna för att se om det är ett kort, långt eller extra långt rör om inspektören skulle råka ankomma till mitten av röret.

 

När rörböjar i 30, 45 elller 90 grader beställs, måste det anges om det skall vara vänster- eller högersvängda böjar. Rörgatan riskerar annars att svänga fel vid installationen.

 

På lodräta rör måste flödesriktningen anges, annars riskerar medlet i röret att krocka och/eller rinna fel väg.

 

Eventuella gängade rörkopplingar måste vara av vänster- eller högergängad typ. ALDRIG blandat! Om man blandar skruvas ju den ena av när den andra skruvas på.

 

Ett helrör är ekvivalent med två halvrör.

Link to comment
Dela på andra sajter

Kenneth4618
23 minuter sedan, skrev Enis:

DF69FD06-A046-4A91-B857-27A580F51084.jpeg.79ebfba10d4e26434935507aacaaba90.jpeg

 

enis

Som HajKaj skulle ha sagt.  Rör inte mitt helrör

 

 

“Never argue with stupid people, they will drag you down to their level and then beat you with experience"

Link to comment
Dela på andra sajter

7 timmar sedan, skrev janne_h:

Hur tänkte du nu??

 

Vad du missar är att både sprinklermontöter och rörsvetdare använder sig av samma system som vanliga rörisar. 

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

 

 

 

Har flera vänner som både är sprinklermontörer och rörsvetsare, de kallar sig sannerligen inte "röris" eller VVS-gubbe.

Det är helt ok att ha en annan åsikt än mig, jag kan inte tvinga DIG att ha rätt!

Link to comment
Dela på andra sajter

6 timmar sedan, skrev andrejsdenruskige:

 

 


Precis...
Så nu får nog herrn förklara sig bättre med grund av sitt tidigare inlägg.
Sedan så får du nog förklara varför omkretsen kan vara intressant vid inblandning av glykol.
Då omkrets förhåller sig linjärt med en faktor till diameter så kan man faktiskt då lika gärna påstå att rörets radie är ytterst viktig när glykol är inblandat.
Expansionskärl har ingenting med rör att göra, även om dom kan ha en utformning som kan påminna om ett rör. Ja, det kan faktiskt vara byggt utav ett rör.

Dina matematiska kunskaper har jag dock sett exempel på och det var väl inte direkt imponerandes.

 

 

tror nog inte du förstår ens om jag förklarar men om du vill beräkna inblandning av någonting. Så är ju den totala vattenvolymen intressant. Och för att beräkna den så kanske man behöver veta storleken på rören som används eller omkretsen. Men eftersom du bevisligen inte sysslar med dylika så är det ganska lönlöst att försöka förklara nånting för nån som inte förstår, men har större hävdelsebehov än kunskap.

Dock har nog denna tråd potential till att bli en ny spistråd. Då alla utan kunskap om kärnämnet gärna vill vara med och kasta pajer.

För det är väl bara den kärntruppen som är kvar på MPR nu för tiden.

Vad du sen imponeras av stoppar jag nog i samma svarta påse som ninjas bajs hamnar.

"Avundsjukan är i ett socialdemokratiskt samhälle är större än sexualdriften." Jan Björklund

Link to comment
Dela på andra sajter

1 timme sedan, skrev Soengsang:

Har flera vänner som både är sprinklermontörer och rörsvetsare, de kallar sig sannerligen inte "röris" eller VVS-gubbe.

Det kanske beror på att dom bara lärt sig det som en sprinklermontör eller rörsvetsare gör. Och i övrigt inte har kunskapen som en röris har. Dock lär man sig både rörsvetsning och att gänga rör som en sprinkler montör gör mm inom vvs utbildningen. Vilket gör att en utbildad vvs montör kan både svetsning och dra sprinkler rör.

Likt förbannat så använder ingen av dessa oavsett vad dom vill kalla sig annorlunda rör än någon annan yrkesgrupp inom rörbranchen. Vilket var kärnfrågan för idag. alla mäter rören enligt samma standard.

"Avundsjukan är i ett socialdemokratiskt samhälle är större än sexualdriften." Jan Björklund

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
1 timme sedan, skrev janne_h:

tror nog inte du förstår ens om jag förklarar men om du vill beräkna inblandning av någonting. Så är ju den totala vattenvolymen intressant. Och för att beräkna den så kanske man behöver veta storleken på rören som används eller omkretsen. Men eftersom du bevisligen inte sysslar med dylika så är det ganska lönlöst att försöka förklara nånting för nån som inte förstår, men har större hävdelsebehov än kunskap.

Dock har nog denna tråd potential till att bli en ny spistråd. Då alla utan kunskap om kärnämnet gärna vill vara med och kasta pajer.

För det är väl bara den kärntruppen som är kvar på MPR nu för tiden.

Vad du sen imponeras av stoppar jag nog i samma svarta påse som ninjas bajs hamnar.

Jag föreslår att du läser igenom dina tidigare inlägg en gång till, eller kanske fler gånger om det behövs.

För att övergå till det aktuella inlägget, så ser jag gärna en uträkning på volymen i ett rör och då med hjälp av omkretsen, vilket självklart går, men då rör aldrig anges som omkrets så ska man först alltså räkna ut omkrets med hjälp av rördiametern + godstjocklek om det är invändig rördiameter man har (givetvis skiter man i godstjocklek om det är ytterdiametern som är känd)

Jag sitter nog och räknar på fler meter rör, både volym, längd och diametrar än vad du kommer att göra i ditt liv trots din egen lilla firma.

 

En liten enkel presentation av volymuträkning på rör med hjälp av omkretsen vill jag se.

Enda gången du kan ha nytta av omkretsen är väl om du har materialkvaliteten och medium och vill ha total emission på systemet.

 

Nu får faktiskt herrn' förklara sig.

Ändrades av andrejsdenruskige
Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
50 minuter sedan, skrev janne_h:

Det kanske beror på att dom bara lärt sig det som en sprinklermontör eller rörsvetsare gör. Och i övrigt inte har kunskapen som en röris har. Dock lär man sig både rörsvetsning och att gänga rör som en sprinkler montör gör mm inom vvs utbildningen. Vilket gör att en utbildad vvs montör kan både svetsning och dra sprinkler rör.

Likt förbannat så använder ingen av dessa oavsett vad dom vill kalla sig annorlunda rör än någon annan yrkesgrupp inom rörbranchen. Vilket var kärnfrågan för idag. alla mäter rören enligt samma standard.

Självklart använder man sig av annorlunda rör beroende på bransch och installation.

Vad menar du med annorlunda rör?

 

Link to comment
Dela på andra sajter

Shit en macka och en bira till, till detta drama blir det! :big_smile:

Sju år i folkskola, yes! Proud member of R 142 Ystad! Däckspojke!

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
Shit en macka och en bira till, till detta drama blir det! :big_smile:


Inget helrör bara om du inte har kontroll på dimensionen.
Link to comment
Dela på andra sajter

Det kanske beror på att dom bara lärt sig det som en sprinklermontör eller rörsvetsare gör. Och i övrigt inte har kunskapen som en röris har. Dock lär man sig både rörsvetsning och att gänga rör som en sprinkler montör gör mm inom vvs utbildningen. Vilket gör att en utbildad vvs montör kan både svetsning och dra sprinkler rör.
Likt förbannat så använder ingen av dessa oavsett vad dom vill kalla sig annorlunda rör än någon annan yrkesgrupp inom rörbranchen. Vilket var kärnfrågan för idag. alla mäter rören enligt samma standard.
Som sagt det med olika branscher....

Sent from my SM-A910F using Tapatalk

Det är helt ok att ha en annan åsikt än mig, jag kan inte tvinga DIG att ha rätt!

Link to comment
Dela på andra sajter

6 timmar sedan, skrev andrejsdenruskige:

Jag föreslår att du läser igenom dina tidigare inlägg en gång till, eller kanske fler gånger om det behövs.

För att övergå till det aktuella inlägget, så ser jag gärna en uträkning på volymen i ett rör och då med hjälp av omkretsen, vilket självklart går, men då rör aldrig anges som omkrets så ska man först alltså räkna ut omkrets med hjälp av rördiametern + godstjocklek om det är invändig rördiameter man har (givetvis skiter man i godstjocklek om det är ytterdiametern som är känd)

Jag sitter nog och räknar på fler meter rör, både volym, längd och diametrar än vad du kommer att göra i ditt liv trots din egen lilla firma.

 

En liten enkel presentation av volymuträkning på rör med hjälp av omkretsen vill jag se.

Enda gången du kan ha nytta av omkretsen är väl om du har materialkvaliteten och medium och vill ha total emission på systemet.

 

Nu får faktiskt herrn' förklara sig.

Vänta lite nu, menas det verkligen på fullaste allvar att man med "hjälp" av omkretsen på ett rör skall räkna ut volymen på den samma? Andrej, jag orkar inte längre vara ingenjör! 

//S

There can be only one (Stefan)

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
Vänta lite nu, menas det verkligen på fullaste allvar att man med "hjälp" av omkretsen på ett rör skall räkna ut volymen på den samma? Andrej, jag orkar inte längre vara ingenjör! 
//S


Ja, först kör vi en känd Ø och omvandlar det till en omkrets. Sedan används glykol som någon slags häxbrygd...kanske.
Nåja, när vi nu har omkretsen, så kan vi ju faktiskt köra en ”reverse engineering” och räkna oss tillbaka till Ø.

Typ (Ø*pi)/pi

Och då hade jag en 1:a i matematik när jag gick ut 9:an
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag föreslår att du läser igenom dina tidigare inlägg en gång till, eller kanske fler gånger om det behövs.
För att övergå till det aktuella inlägget, så ser jag gärna en uträkning på volymen i ett rör och då med hjälp av omkretsen, vilket självklart går, men då rör aldrig anges som omkrets så ska man först alltså räkna ut omkrets med hjälp av rördiametern + godstjocklek om det är invändig rördiameter man har (givetvis skiter man i godstjocklek om det är ytterdiametern som är känd)
Jag sitter nog och räknar på fler meter rör, både volym, längd och diametrar än vad du kommer att göra i ditt liv trots din egen lilla firma.
 
En liten enkel presentation av volymuträkning på rör med hjälp av omkretsen vill jag se.
Enda gången du kan ha nytta av omkretsen är väl om du har materialkvaliteten och medium och vill ha total emission på systemet.
 
Nu får faktiskt herrn' förklara sig.
Vet inte vem du försöker imponera på?
Men inte bryr jag mig mer för det!
Din okunskap i ämnet lyser igenom!

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

"Avundsjukan är i ett socialdemokratiskt samhälle är större än sexualdriften." Jan Björklund

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
1 timme sedan, skrev andrejsdenruskige:


Ja, först kör vi en känd Ø och omvandlar det till en omkrets. Sedan används glykol som någon slags häxbrygd...kanske.
Nåja, när vi nu har omkretsen, så kan vi ju faktiskt köra en ”reverse engineering” och räkna oss tillbaka till Ø.

Typ (Ø*pi)/pi

Och då hade jag en 1:a i matematik när jag gick ut 9:an

 

 


Jag svarar mig själv för att jag ska försöka förstå mig själv.

Vi börjar alltså med något som är känt och det är Ø.
För att få omkretsen så multiplicerar vi våran kända diameter med pi.
Då vi nu fått fram omkretsen så ska vi räkna ut volymen eller så ska vi räkna ut längden som behövs för att få en viss volym.
Jaha...
Då blir det alltså Ø*pi/pi. Förenklat så blir det alltså Ø*1...vilket är det samma som Ø.....å herregud!
Då får vi alltså ta våran kända Ø som var känd från början....och vi har alltså kontrollräknat så att 1*Ø verkligen är Ø. Vi hade egentligen även räknat ut omkretsen (Ø*pi) om vi hade gett fan i att dela pi med sig själv i en släng. Omkretsen har vi alltså haft och då och delat den med pi för att få exakt samma resultat som Ø på röret.
Nu har vi dock fortfarande problem med att vi är lika långt ifrån en uträknad volym på rör/behållare eller vad man nu kan tänka sig kalla det. Det är kanske inte så viktigt. Det viktiga är att vi känner till att vi har glykol och en omkrets.

Nåja, så länge vi har en omkrets och röret är runt så kan vi alltid köra lite baklängesräkning för att rädda situationen ifrån våran omkrets. Det gäller även kvadratiska saker, dock ej rektangulära. Liksidiga grejer fungerar dock.

Tur att man inte har VVS utbildning.
Sedan har jag hört att skolan är dålig idag, men jag kan ju enkelt trösta mig med att den inte var bättre förr.

 

 

Ändrades av andrejsdenruskige
Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
51 minuter sedan, skrev janne_h:

Vet inte vem du försöker imponera på?
Men inte bryr jag mig mer för det!
Din okunskap i ämnet lyser igenom!

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk
 

Nja, den enda som visat upp någon okunskap i ämnet så långt, är väl du.

Då du verkar hålla på en hel del med slangar, så kan man nog kanske mer jämföra din bransch och din kunskap med tarmsköljningsbranschen.

Avfallsprodukterna från tarmsköljningen kan du nog kapsla in i Ninjas bajspåse.

 

Det är tragiskt att en sådan som jag, med avgångsbetyg som hade kunna förpassats till Ninjas bajspåse, måste lära en sådan som dig hur ett rör ser ut och fungerar. Ett rör är ett rör och att förklara det för någon som har en rörjour....

Nåja, det är tur att du har anställda under dig.

 

Får jag nu se en uträkning med hjälp av omkretsen?

Jag har ju gjort halva jobbet åt dig redan i inläggen ovan.

Ändrades av andrejsdenruskige
Link to comment
Dela på andra sajter




Jag svarar mig själv för att jag ska försöka förstå mig själv.

Vi börjar alltså med något som är känt och det är Ø.
För att få omkretsen så multiplicerar vi våran kända diameter med pi.
Då vi nu fått fram omkretsen så ska vi räkna ut volymen eller så ska vi räkna ut längden som behövs för att få en viss volym.
Jaha...
Då blir det alltså Ø*pi/pi. Förenklat så blir det alltså Ø*1...vilket är det samma som Ø.....å herregud!
Då får vi alltså ta våran kända Ø som var känd från början....och vi har alltså kontroll räknat så att 1*Ø verkligen är Ø. Vi hade egentligen även räknat ut omkretsen (Ø*pi) om vi hade gett fan i att dela pi med sig själv i en släng. Omkretsen har vi alltså haft och då och delat den med pi för att få exakt samma resultat som Ø på röret.
Nu har vi dock fortfarande problem med att vi är lika långt ifrån en uträknad volym på rör/behållare eller vad man nu kan tänka sig kalla det. Det är kanske inte så viktigt. Det viktiga är att vi känner till att vi har glykol och en omkrets.

Nåja, så länge vi har en omkrets och röret är runt så kan vi alltid köra lite baklängesräkning för att rädda situationen ifrån våran omkrets. Det gäller även kvadratiska saker, dock ej rektangulära. Liksidiga grejer fungerar dock.

Tur att man inte har VVS utbildning.
Sedan har jag hört att skolan är dålig idag, men jag kan ju enkelt trösta mig med att den inte var bättre förr.
🤣🤣🤣

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

"Avundsjukan är i ett socialdemokratiskt samhälle är större än sexualdriften." Jan Björklund

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige

Då får vi skapa en liten volymfråga på MPR.
Jag gissar att Janne fixar bägge

Jag har äntligen satir i gång med mina avancerade teckningar.

Klurighet nr 1 (godstjocklek 3mm)
Ingen omöjlig uppgift.

772de3abbb5f8f80e5dbc56aa300d1a1.jpg

Samma här. Godstjocklek 3mm
Mycket svårare eller mycket lättare, beroende på hur man ser det.

e2213312db63b072cb9dc6166cf2fb47.jpg

Link to comment
Dela på andra sajter

Då får vi skapa en liten volymfråga på MPR. Jag gissar att Janne fixar bägge

 

Jag har äntligen satir i gång med mina avancerade teckningar.

 

Klurighet nr 1 (godstjocklek 3mm)

Ingen omöjlig uppgift.

 

772de3abbb5f8f80e5dbc56aa300d1a1.jpg&key=42867333016c1916b4635c50d45b7d2c9421b0311ed83c690ee59cdfcb195a2c

 

Samma här. Godstjocklek 3mm

Mycket svårare eller mycket lättare, beroende på hur man ser det.

 

e2213312db63b072cb9dc6166cf2fb47.jpg&key=afbb6a316c7db4c9f0a7aa18201f8b0a295e48d692a67b3a73c542a74eecfef8

 

 

9.20717865 liter

 

7.018250625 liter.

 

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

 

 

 

 

 

"Avundsjukan är i ett socialdemokratiskt samhälle är större än sexualdriften." Jan Björklund

Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
Hem
Nytt
Logga in

Logga in



×
×
×
  • Skapa ny...