57-åring dödad av hundar i Buang Kan

[Krille]

27 minuter sedan, skrev Wangthong:

Svågern tog hand om en gatukorsning som en annan familj funderade på att avliva pga att den bet folk. Dom fick ordning på hunden och den var var rätt skaplig efter några månader. De bor lite bakom vårt hus och det är inte såmycket folk som går in där på baksidan. En sak tålde den dock inte, obekanta berusade. Frugans yngre bror har en fiskdamm längre in och han tillbringar mycket tid där. Ofta kom ju hans kompisar dit under den tid han var glad i flaskan. Var de berusade fick de se upp. De kanske inte var berusade när de kom men var de berusade när de skulle tillbaka var det inte nådigt. Hunden förde ett jäkla liv då och bet löst i benen, några fick byxbenen sönderslitna. Annars en jättefin hund. 

 

Efter en tid hade fyllskallarna lärt sig att ta en annan väg, under många år var det inga bekymmer. Sedan började vi köpa loti av en kille som körde förbi på stora vägen med en trehjulig moppe. Vi skulle alltid ha loti. Både dottern, jag och ibland också frugan och andra i släkten. Killen tutade alltid när han kom och hunden kom också. Han fick normalt inte vara på framsidan då många hundar blev överkörde på stora vägen. Sedan fanns ju alltid risken att han skulle ge sig på någon fyllskalle. 

 

Oftast fick loti killen massor med beställningar när han stannade hos oss. Han brukade medan han väntade på att någon skulle dyka upp börja göra någon loti. Oftast kom någon innan han var klar och talade om vilken fyllning de ville ha. Hunden hade lärt sig känna igen tutan och visste att när lotikillen kom var det ok att gå på framsidan. Ofta tyckte ju dottern att det var ok att han följde med när det vankades loti. Så det var nog hon som rådde för det. Lotikillen kom på att hunden inte sa nej till en loti. Så hunden fick en loti lite nu och då. Till slut blev hunden så förtjust i loti att han morrade och sa ifrån om han blev bortglömd. Vi åkte hem och lotiförsäljningen minskade. Hunden hade ändå koll på tutan på eftermiddagen och rusade ut och skulle ha sin loti. Om lotikillen inte stannade så drog hunden efter och bet i benen. 

 

Lotikillen smet till sist förbi där vi bodde. Om tog andra sidan vägen och inte tutade någonstans i närheten av vårt hus kunde han smita förbi. Tutade han för nära så hade han en hund som väntade på honom och skulle ha sin loti. Vägen är 2,5 filer i vardera riktning och mycket trafik så tutade killen inte på länge så kunde han smita förbi på andra sidan vägen. Om tutan hördes skulle hunden över på andra sidan om han blev upptäckt. Till slut gjorde killen en kringgående rörelse på flera km för att slippa hunden.

 

Flera år senare blev de tvungna att ta bort hunden då han började ge sig på barn som cyklade ute på stora vägen. 

 

Första ägarna funderar på att avliva hunden för att han biter folk. Svågern tar över och hunden som fortsätter att bita folk. Svågern tycker att det är ok att hunden biter folk och och tar bort den först flera år senare när hunden även ger sig på barn.

 

Det är ju uppenbart att din svåger aldrig borde få ha hund igen.

 

/Krille

[Wangthong]

43 minuter sedan, skrev Krille:

 

Första ägarna funderar på att avliva hunden för att han biter folk. Svågern tar över och hunden som fortsätter att bita folk. Svågern tycker att det är ok att hunden biter folk och och tar bort den först flera år senare när hunden även ger sig på barn.

 

Det är ju uppenbart att din svåger aldrig borde få ha hund igen.

 

/Krille

Du snackar skit att det stänker om det. Svågern har aldrig tyckt att det är ok att hunden biter folk. Hunden var bra i flera år och gav sig inte på folk under flera års tid. Hunden var nog mellan ett och två år du svågern tog över den, efter några månader är hunden mycket bättre. Kanske 10 år senare när hunden ger sig på barn avlivas den. Då har nog hunden blivit drygt 12 år. Under ca 10 år gav sig inte hunden på folk. Att du känner min svåger så att du kan säga att han tycker det är ok att hunden biter folk verkar lite konstigt. 

[stefan5300]

10 timmar sedan, skrev janne_h:

 

Ja det är ju tur att du är lättroad då,när dina egna inlägg roar dig.



Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk
 

 

 

Så desperat att jag läser mina egna inlägg mer är en gång för att roas blir jag aldrig, det räcker att läsa inlägg från några andra medlemmar för att sitta och småle i obygden och ha en trevlig tillvara.

 

Sånt här är jag mycket road av att läsa när det kommer från fel person eller kanske rent av rätt person

 En människa borde aldrig skämmas över att behöva erkänna att hon haft fel

Det är ju bara att med andra ord säga att man är klokare idag än igår.

 

Nu får du skriva sista ordet som du så ofta vill.

[janne_h]

 
Så desperat att jag läser mina egna inlägg mer är en gång för att roas blir jag aldrig, det räcker att läsa inlägg från några andra medlemmar för att sitta och småle i obygden och ha en trevlig tillvara.
 
Sånt här är jag mycket road av att läsa när det kommer från fel person eller kanske rent av rätt person:rotfl:
 En människa borde aldrig skämmas över att behöva erkänna att hon haft fel
Det är ju bara att med andra ord säga att man är klokare idag än igår.
 
Nu får du skriva sista ordet som du så ofta vill:rules:.

Du ställer en fråga. Du får svaret, avfärdar svaret som trams. Sen hänvisar du till texten under mina meddelanden.
Jo jo. Du kanske borde läsa innebörden i det du skriver och hånar istället.
Om du hade tagit till dig det jag skrev i stället för att trams förklara det. Så kanske du varit lite klokare idag. Men jag misstänker att loppet var kört redan från början.

Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk

[rolba]

11 timmar sedan, skrev Sakhon:

Jag har funderat också på en sådan, borde vara effektivt (om man inte missar).

Har du provat, eller sett den i funktion mot arga hundar?

 

Edit: Jag tänkte på en sådan med utskjutande pilar. En modell utan pilar kanske man kunde montera på framändan av en käpp?

Finns väl sådana som bönderna i Sverige använde innan de blev förbjudna.

Tror de kallade dem för grismotare.

[Guest Isan Lover]

11 timmar sedan, skrev Wangthong:

Svågern tog hand om en gatukorsning som en annan familj funderade på att avliva pga att den bet folk. Dom fick ordning på hunden och den var var rätt skaplig efter några månader. De bor lite bakom vårt hus och det är inte såmycket folk som går in där på baksidan. En sak tålde den dock inte, obekanta berusade. Frugans yngre bror har en fiskdamm längre in och han tillbringar mycket tid där. Ofta kom ju hans kompisar dit under den tid han var glad i flaskan. Var de berusade fick de se upp. De kanske inte var berusade när de kom men var de berusade när de skulle tillbaka var det inte nådigt. Hunden förde ett jäkla liv då och bet löst i benen, några fick byxbenen sönderslitna. Annars en jättefin hund. 

 

Efter en tid hade fyllskallarna lärt sig att ta en annan väg, under många år var det inga bekymmer. Sedan började vi köpa loti av en kille som körde förbi på stora vägen med en trehjulig moppe. Vi skulle alltid ha loti. Både dottern, jag och ibland också frugan och andra i släkten. Killen tutade alltid när han kom och hunden kom också. Han fick normalt inte vara på framsidan då många hundar blev överkörde på stora vägen. Sedan fanns ju alltid risken att han skulle ge sig på någon fyllskalle. 

 

Oftast fick loti killen massor med beställningar när han stannade hos oss. Han brukade medan han väntade på att någon skulle dyka upp börja göra någon loti. Oftast kom någon innan han var klar och talade om vilken fyllning de ville ha. Hunden hade lärt sig känna igen tutan och visste att när lotikillen kom var det ok att gå på framsidan. Ofta tyckte ju dottern att det var ok att han följde med när det vankades loti. Så det var nog hon som rådde för det. Lotikillen kom på att hunden inte sa nej till en loti. Så hunden fick en loti lite nu och då. Till slut blev hunden så förtjust i loti att han morrade och sa ifrån om han blev bortglömd. Vi åkte hem och lotiförsäljningen minskade. Hunden hade ändå koll på tutan på eftermiddagen och rusade ut och skulle ha sin loti. Om lotikillen inte stannade så drog hunden efter och bet i benen. 

 

Lotikillen smet till sist förbi där vi bodde. Om tog andra sidan vägen och inte tutade någonstans i närheten av vårt hus kunde han smita förbi. Tutade han för nära så hade han en hund som väntade på honom och skulle ha sin loti. Vägen är 2,5 filer i vardera riktning och mycket trafik så tutade killen inte på länge så kunde han smita förbi på andra sidan vägen. Om tutan hördes skulle hunden över på andra sidan om han blev upptäckt. Till slut gjorde killen en kringgående rörelse på flera km för att slippa hunden.

 

Flera år senare blev de tvungna att ta bort hunden då han började ge sig på barn som cyklade ute på stora vägen. 

Hej

Denna berättelse stämmer ganska bra med dom erfarenheter jag har av hundar, dom som en gång börjar bita folk slutar ogärna med detta, det gäller ju även i Sverige och här avlivar normala hundägare en sådan hund efter några attacker på barn och andra, man kan liksom aldrig lita fullt ut på en sån här hund även om den har vissa goda egenskaper också, men dom ska en naturlig spärr mot att bita folk, då blir det bäst för alla.

Mvh isan lovet

Ändrades Mars 9, 2017 av Isan Lover

[Guest Isan Lover]

11 timmar sedan, skrev audirs2:

Hundar som blir piskade blir nästan alltid aggressiva!

Hej

Detta håller även jag med om, en valp som får växa upp med ex.vis en missbrukare som slår hunden blir oftast aggressiv, men dom vill ju ofta ha en sådan hund för att freda sig och hota andra med den.

 

Men enligt mig är det skillnad på att använda våld mot en vuxen hund som attackerar barn, åldringar, cyklister och mc förare, här finns det ju nästan ingen annan lösning eftersom hundarna i Thailand springer lösa, folk måste ju freda sig ifrån att bli bitna, det bästa vore ju om ägaren avlivade hunden, men så sker tyvärr inte alltid.

Mvh isan lover

[Guest Isan Lover]

1 timme sedan, skrev rolba:

Finns väl sådana som bönderna i Sverige använde innan de blev förbjudna.

Tror de kallade dem för grismotare.

Hej

Finns och dom fungerar utmärkt på alla däggdjur.

Mvh isan lover

[Wangthong]

1 timme sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Denna berättelse stämmer ganska bra med dom erfarenheter jag har av hundar, dom som en gång börjar bita folk slutar ogärna med detta, det gäller ju även i Sverige och här svlivar normala hundägare en sådan hund efter några attacker på barn och andra, man kan liksom aldrig lita fullt ut på en sån här hund även om den har vissa goda egenskaper också, men dom ska en naturlig spärr mot att bita folk, då blir det bäst för alla.

Mvh isan lovet

När det gick år efter år när hunden inte visade någon aggressivitet trodde nog inte någon att den skulle återfalla. Den första ägaren förstod att de inte skulle klara det, de bodde dessutom så till att mycket folk passerade deras hus inne på ett skolområde (college). Svågern bor där normalt inte folk passerar och var dessutom intresserad av dressyr (med thailändska mått). Visst kan man säga det att hunden skulle ha avlivats, fast svågern lyckades ju varje fall ca 10 år att hunden var en trevlig familjehund.

 

Det intressanta i den här historien är tycker jag är varför hunden gav sig på berusade. Var det för att den hade dålig erfarenhet av berusade eller var det deras avvikande beteende? Hunden bet aldrig hårt utan nafsade mest efter byxorna. Men det var väl inte att lita på och det visste knappast folk. 

 

Varför hunden sedan bet grabben vet man väl inte heller? Förmodligen triggades hundens jaktbeteeende när den började vara framme vid stora vägen. Andra anser att ungdommar retat hunden. Tror jag knappast. Hunden visade ju redan med jakten av lotiförsäljaren att han kunde jaga utan att någon varit dum mot den. Grabben blev biten i benet riktigt hårt, det var inte normalt. Det kunde bero på att grabben hade kortbyxor på sig. Vissa anser att grabben har tre tummar och därför blev angrippen. Hur som helst var det inte accepterat och hunden avlivades. Med facit i handen så har du rätt och hunden återföll i sitt dåliga beteende. Innan dess var den en älskad familjemedlem i många år.

[frogfish]

42 minuter sedan, skrev Wangthong:

Det intressanta i den här historien är tycker jag är varför hunden gav sig på berusade. Var det för att den hade dålig erfarenhet av berusade eller var det deras avvikande beteende?

Hundar har ungefär samma beteende som kvinnor i grupp. Allt avvikande ska bekämpas, och det enda annorlunda som accepteras är en riktig alfaledare som rättar de andra i ledet (det ej avvikande ledet).

Ingen rocket science, men i min mening ett ganska hämmande och oattraktivt beteende. Utveckling (och det mesta intressanta i livet) sker runt människor som uppträder annorlunda än "flocken".

[Guest Isan Lover]

56 minuter sedan, skrev Wangthong:

När det gick år efter år när hunden inte visade någon aggressivitet trodde nog inte någon att den skulle återfalla. Den första ägaren förstod att de inte skulle klara det, de bodde dessutom så till att mycket folk passerade deras hus inne på ett skolområde (college). Svågern bor där normalt inte folk passerar och var dessutom intresserad av dressyr (med thailändska mått). Visst kan man säga det att hunden skulle ha avlivats, fast svågern lyckades ju varje fall ca 10 år att hunden var en trevlig familjehund.

 

Det intressanta i den här historien är tycker jag är varför hunden gav sig på berusade. Var det för att den hade dålig erfarenhet av berusade eller var det deras avvikande beteende? Hunden bet aldrig hårt utan nafsade mest efter byxorna. Men det var väl inte att lita på och det visste knappast folk. 

 

Varför hunden sedan bet grabben vet man väl inte heller? Förmodligen triggades hundens jaktbeteeende när den började vara framme vid stora vägen. Andra anser att ungdommar retat hunden. Tror jag knappast. Hunden visade ju redan med jakten av lotiförsäljaren att han kunde jaga utan att någon varit dum mot den. Grabben blev biten i benet riktigt hårt, det var inte normalt. Det kunde bero på att grabben hade kortbyxor på sig. Vissa anser att grabben har tre tummar och därför blev angrippen. Hur som helst var det inte accepterat och hunden avlivades. Med facit i handen så har du rätt och hunden återföll i sitt dåliga beteende. Innan dess var den en älskad familjemedlem i många år.

Hej

Kanske beror reaktionen mot berusade på samma orsak som hundars agg mot förståndshandikappade, en avvikelse som dom uppenbarligen stör sig på?

 

Tycker att det är förvsånanvärt att hunden lyckades hålla sig i 10 år, hör nog inte till det vanliga, hundar som biter människor och saknar spärr mot detta brukar göra detta med jämna mellanrum och med något större angrepp årligen.

Mvh isan lover

 

 

[Oregistrerad]

On 2017-03-05 at 09:49, skrev B747:

Eller låser in hundarna och avlivar idi*ten...

 

Jo precis. Så kan man känna även i Sverige. Vuxna missbrukare som äger fin hund, som de med åren totalt förstör. Slutar med att hunden gör ett övertramp och avlivas. Ägaren får någon behandling. Ibland, kan man tycka, borde det vara tvärtom. 

 

 

[Alarik]

15 timmar sedan, skrev janne_h:

Det tråkiga är ju även att rädsla är nånting som hundar känner av eftersom det färgar av sig i kropps språket, som hundar är experter på att läsa av.

 

 

 

Hade en hund som, när den läst av att personen var rädd för honom, gick undan från denne.

 

[Esspe]

7 timmar sedan, skrev rolba:

Finns väl sådana som bönderna i Sverige använde innan de blev förbjudna.

Tror de kallade dem för grismotare.

 

Och Åke Svanstedt på sina travare. Grisfösare kallas det i Skåne.

[Krille]

12 timmar sedan, skrev Wangthong:

Du snackar skit att det stänker om det. Svågern har aldrig tyckt att det är ok att hunden biter folk. Hunden var bra i flera år och gav sig inte på folk under flera års tid. Hunden var nog mellan ett och två år du svågern tog över den, efter några månader är hunden mycket bättre. Kanske 10 år senare när hunden ger sig på barn avlivas den. Då har nog hunden blivit drygt 12 år. Under ca 10 år gav sig inte hunden på folk. Att du känner min svåger så att du kan säga att han tycker det är ok att hunden biter folk verkar lite konstigt. 

 

Nja. För det första är det väl tveksamt om man ska ta hand om en hund som biter folk i sån omfattning att förra ägaren funderat på avlivning. Sedan fortsatte väl hunden att försöka bita både onyktra personer och en försäljare om jag förstått rätt? Enda "lösningen" på det var väl att se till att hunden inte kom i närheten av dessa personer? I min värld är inte det en "lösning" utan bara ett sätt att skjuta upp problemet på framtiden.

 

En hundägare som behåller en hund som upprepade gånger och dessutom med några års mellanrum biter människor är inte en lämplig hundägare. Synd bara svågern inte insåg det förrän hunden också började attackera barn.

 

/Krille

[Guest Fredman]

5 timmar sedan, skrev frogfish:

Hundar har ungefär samma beteende som kvinnor i grupp. Allt avvikande ska bekämpas, och det enda annorlunda som accepteras är en riktig alfaledare som rättar de andra i ledet (det ej avvikande ledet).

Ingen rocket science, men i min mening ett ganska hämmande och oattraktivt beteende. Utveckling (och det mesta intressanta i livet) sker runt människor som uppträder annorlunda än "flocken".

Om en Kanariefågel smiter ut i det fria så hackas den som regel ihjäl av andra fåglar. En akvariefisk som börjar se dålig/sjuk ut möter samma öde. Konstigt beteende som kanske har olika orsaker?

[frogfish]

2 minuter sedan, skrev Fredman:

Om en Kanariefågel smiter ut i det fria så hackas den som regel ihjäl av andra fåglar. En akvariefisk som börjar se dålig/sjuk ut möter samma öde. Konstigt beteende som kanske har olika orsaker?

Jo, det är inte lätt att klara sig om man står utanför "flocken". Men de som klarar det driver ofta utvecklingen framåt på nåt sätt.

[Guest Fredman]

33 minuter sedan, skrev frogfish:

Jo, det är inte lätt att klara sig om man står utanför "flocken". Men de som klarar det driver ofta utvecklingen framåt på nåt sätt.

"Survival of the fittest"

[kentapenta]

Vet inte var dessa uppgifter kom ifrån.

Det var en "skrothandlare" som ägde dessa tre hundarna.

Han betalade först trettio tusen för att täcka begravningskostnaderna, sedan hundratio tusen till.

Men polisanmälan kvarstår och möjligen döms han för något.

Detta är naturligtvis hundägarens fel, men jag antar att det rätta hade varit att ta bort hundarna.

Och ge honom hundförbud, men så funkar det ju inte här.

Så verkar det inte bli, han har nu satt dom i burar och skall hägna in tomten.

[Wangthong]

5 timmar sedan, skrev Krille:

 

Nja. För det första är det väl tveksamt om man ska ta hand om en hund som biter folk i sån omfattning att förra ägaren funderat på avlivning. Sedan fortsatte väl hunden att försöka bita både onyktra personer och en försäljare om jag förstått rätt? Enda "lösningen" på det var väl att se till att hunden inte kom i närheten av dessa personer? I min värld är inte det en "lösning" utan bara ett sätt att skjuta upp problemet på framtiden.

 

En hundägare som behåller en hund som upprepade gånger och dessutom med några års mellanrum biter människor är inte en lämplig hundägare. Synd bara svågern inte insåg det förrän hunden också började attackera barn.

 

/Krille

Då anser du också att Cesar Millan skulle förbjudas att ha hund?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cesar_Millan

 

Sedan har du en del fel i dina antaganden. Jag kan hålla med dig om att det är tveksamt om man ska ta hand om en hund som bitit andra så att ägaren funderar på att avliva den.  I övrigt så fortsatte inte hunden att bita onyktra personer. Under de 10 år som gick utan att hunden bet någon så var många onyktra personer i närheten av hunden utan att han försökte bita någon. Från början så bet den någon onykter som gick igenom deras tomt och vidare till brorsans tomt. Dessa lärde sig att gå en annan väg, det var säkert flera andra av besökarna till broderns damm som började gå andra vägar. Fast det var säkert många fler som inte gick de andra vägarna under de 10 år som hunden inte bet någon. 

 

Försäljaren var i närheten av hunden många ggr utan problem. Problemen med försäljaren började när han slutade mata hunden med loti. Hur lång tid det hade gått till dess att 

visade aggressitivitet mot försäljaren, vet jag faktiskt inte. Vi hade varit nere ett antal veckor då försäljaren kom i stort sett varje dag utan problem. När vi kom tillbaka till Thailand nästa gång fick vi höra historien med försäljaren, när vi funderade var han tagit vägen. 

 

Sedan tog det lång tid innan hunden bet grabben. Det var ca tio år mellan bitningarna dvs inte några år mellan bitningarna. Själv tycker jag att svågern agerade rätt när han avlivade den när den bet grabben efter att den inte bitit någon på ca 10 år.  Han har en ny hund sedan flera år och den hunden tror jag inte kommer att bita någon. Tycker helt klart att han är en bättre hundägare än de flesta andra thailändare.

[janne_h]

12 minuter sedan, skrev Wangthong:

Då anser du också att Cesar Millan skulle förbjudas att ha hund?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cesar_Millan

 

Sedan har du en del fel i dina antaganden. Jag kan hålla med dig om att det är tveksamt om man ska ta hand om en hund som bitit andra så att ägaren funderar på att avliva den.  I övrigt så fortsatte inte hunden att bita onyktra personer. Under de 10 år som gick utan att hunden bet någon så var många onyktra personer i närheten av hunden utan att han försökte bita någon. Från början så bet den någon onykter som gick igenom deras tomt och vidare till brorsans tomt. Dessa lärde sig att gå en annan väg, det var säkert flera andra av besökarna till broderns damm som började gå andra vägar. Fast det var säkert många fler som inte gick de andra vägarna under de 10 år som hunden inte bet någon. 

 

Försäljaren var i närheten av hunden många ggr utan problem. Problemen med försäljaren började när han slutade mata hunden med loti. Hur lång tid det hade gått till dess att 

visade aggressitivitet mot försäljaren, vet jag faktiskt inte. Vi hade varit nere ett antal veckor då försäljaren kom i stort sett varje dag utan problem. När vi kom tillbaka till Thailand nästa gång fick vi höra historien med försäljaren, när vi funderade var han tagit vägen. 

 

Sedan tog det lång tid innan hunden bet grabben. Det var ca tio år mellan bitningarna dvs inte några år mellan bitningarna. Själv tycker jag att svågern agerade rätt när han avlivade den när den bet grabben efter att den inte bitit någon på ca 10 år.  Han har en ny hund sedan flera år och den hunden tror jag inte kommer att bita någon. Tycker helt klart att han är en bättre hundägare än de flesta andra thailändare.

 

Även om Cecar Milan är omtyckt och även av mig. Så är hans metoder även omstridda.

Han använder sig av halsband som ger elchocker, stackel med mera. I hans program vill dom ofta ha snabbt resultat utan tanke på det långsiktiga. Och använder därmed många metoder som i svensk lag anses som djurplågeri och är förbjudet.

Personligen kan jag inte bedöma en hund jag aldrig träffat. Än mindre ägaren.

Om din svåger lyckades  ha hunden lugn i några år så är det ju bra med det. Personligen så tror jag att han fick komma tillbaka till sin gamla miljö när han gick ut på gatan, triggade hans bitande igen.

[Kenneth4618]

Appropå djur så finns det de som brinner för sitt yrke att hjälpa djur

http://www.svt.se/varldens-basta-veterinar/

 

18:00 svt2

[Wangthong]

38 minuter sedan, skrev janne_h:

 

Även om Cecar Milan är omtyckt och även av mig. Så är hans metoder även omstridda.

Han använder sig av halsband som ger elchocker, stackel med mera. I hans program vill dom ofta ha snabbt resultat utan tanke på det långsiktiga. Och använder därmed många metoder som i svensk lag anses som djurplågeri och är förbjudet.

Personligen kan jag inte bedöma en hund jag aldrig träffat. Än mindre ägaren.

Om din svåger lyckades  ha hunden lugn i några år så är det ju bra med det. Personligen så tror jag att han fick komma tillbaka till sin gamla miljö när han gick ut på gatan, triggade hans bitande igen.

Jag vet att Cesars metoder är omstridda. Säg den som inte kritiseras när man gör något som berör många. Elchocker har jag dock ej hört tidigare. Intressant att se hans program, det han säger "make sense".

 

Jag tror också att det var miljön som gjorde återfallet. Deras barn blev äldre och äldre dottern flyttade hemifrån när hon gifte sig. Yngre grabben blev också äldre och tillbringade mindre tid i hemmet. Frun åkte bort under en längre period, så hunden blev mindre uppmärksammad och han tillbringade mer och mer tid ute vid stora vägen. Man såg tendenserna att han följde efter svågerns bil till stora vägen när han tog bilen och åkte på jobbet eller någon stans. Sedn kunde den ligga och vänta på att någon i familjen kom hem ute vid vägen.  

 

Det jag funderar över är hur stor andel som loti killens matande/eller slutande att mata hunden med loti betydde. Hunden visade ju att den inte tyckte om att bli utan loti. Det tycker jag morrande och jagande av killen tydde på. Hann bet ej killen men sprang efter och nafsade i byxorna men jag hörde aldrig någon som ansåg att killen blev biten. Eftersom det sedan gick så lång tid innan grabben blev biten vet jag ej om det kan tänkas finnas något samband.   

[Krille]

1 timme sedan, skrev Wangthong:

Då anser du också att Cesar Millan skulle förbjudas att ha hund?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cesar_Millan

 

Sedan har du en del fel i dina antaganden. Jag kan hålla med dig om att det är tveksamt om man ska ta hand om en hund som bitit andra så att ägaren funderar på att avliva den.  I övrigt så fortsatte inte hunden att bita onyktra personer. Under de 10 år som gick utan att hunden bet någon så var många onyktra personer i närheten av hunden utan att han försökte bita någon. Från början så bet den någon onykter som gick igenom deras tomt och vidare till brorsans tomt. Dessa lärde sig att gå en annan väg, det var säkert flera andra av besökarna till broderns damm som började gå andra vägar. Fast det var säkert många fler som inte gick de andra vägarna under de 10 år som hunden inte bet någon. 

 

Försäljaren var i närheten av hunden många ggr utan problem. Problemen med försäljaren började när han slutade mata hunden med loti. Hur lång tid det hade gått till dess att 

visade aggressitivitet mot försäljaren, vet jag faktiskt inte. Vi hade varit nere ett antal veckor då försäljaren kom i stort sett varje dag utan problem. När vi kom tillbaka till Thailand nästa gång fick vi höra historien med försäljaren, när vi funderade var han tagit vägen. 

 

Sedan tog det lång tid innan hunden bet grabben. Det var ca tio år mellan bitningarna dvs inte några år mellan bitningarna. Själv tycker jag att svågern agerade rätt när han avlivade den när den bet grabben efter att den inte bitit någon på ca 10 år.  Han har en ny hund sedan flera år och den hunden tror jag inte kommer att bita någon. Tycker helt klart att han är en bättre hundägare än de flesta andra thailändare.

 

Fast man kan väl inte riktigt jämföra en normal hundägare i Thailand med Cesar Millan?

 

Det är möjligt att jag har fel i mina antaganden men historien i ändras så det är inte helt lätt att följa. Du skriver ju t ex först att hunden sprang efter lotikillen och bet i benen för att sedan ändra till att han inte bet utan bara nafsade i byxorna och att ingen ansåg att han blev biten. Jag förstår inte heller riktigt hur och när hunden reagerade på berusade då du skriver att han inte fick vara på framsidan av huset för att undvika att bli påkörd samt att risken fanns att han skulle ge sig på någon fyllskalle.

 

Men som sagt - oavsett detaljerna är jag är tveksam till att man verkligen ska försöka ta hand om en hund som upprepade gånger biter människor.

 

/Krille

 

 

[Guest wUThai]

Att ta över en hund som bitit folk är ju rent av sagt korkat. Är man väldigt duktigt och har en stor erfarenhet med hundar och man tro sig kunna träna bort det beteendet så är det väl kanske ok. Men annars, nej. Det är bara oansvarigt och korkat imo.

 

Sån här hund vill jag ha.