Ris-industrin mot katastof

[MaiChai]

Ekonomipriset går nog inte, då hon varken kom på idéen eller ens var med på möten angående ämnet.

Hon lyfte bara ersättning som ordförande som omsattes i nya modeväskor. 

Har Nobelstiftelsen ett pris för den mest utnyttjade systern så är det solklart var det hamnar.

Priset avnjutes med svensk hummer skänkta av fancluben.

Så du menar att storebrorsan ska ha både freds och ekonomi priset? Blir logistiskt sett svårt då de delas ut samma dag på olika platser-kanske kan han få priserna två år efter varandra?

[Khun Ken]

För att hålla liv i Juha´s tråd.

Bangkok: -- Three executives and four companies were today (Wednesday) indicted by the Office of the Attorney-General in the Supreme Court’s criminal division for political office holders for their alleged involvement in corruption in the rice pledging scheme of the Pheu Thai-led government.
 

http://englishnews.thaipbs.or.th/three-executives-and-four-firms-indicted-in-fake-g-to-g-rice-deal

[turisten]

För att hålla liv i Juha´s tråd.

Bangkok: -- Three executives and four companies were today (Wednesday) indicted by the Office of the Attorney-General in the Supreme Court’s criminal division for political office holders for their alleged involvement in corruption in the rice pledging scheme of the Pheu Thai-led government.
 

http://englishnews.thaipbs.or.th/three-executives-and-four-firms-indicted-in-fake-g-to-g-rice-deal

Apropå det där med Nobelpriset i ekonomi: Att lyckas sälja samma ris 4 - 5 gånger är väl nästan värt ett Nobelpris för Boonsong mfl. Nästan så man tycker lite synd om dom för att dom åkte dit. Vi får hoppas att Hollywood inser vilken underbar filmkomedi hela denna story skulle kunna bli. 

[Khun Ken]

Apropå det där med Nobelpriset i ekonomi: Att lyckas sälja samma ris 4 - 5 gånger är väl nästan värt ett Nobelpris för Boonsong mfl. Nästan så man tycker lite synd om dom för att dom åkte dit. Vi får hoppas att Hollywood inser vilken underbar filmkomedi hela denna story skulle kunna bli. 

Med tanke på att man ville nominera Yingluck till Nobels fredspris, så.....

[Khun Ken]

How Thailand’s Botched Rice Scheme Blew a Big Hole in its Economy

 

The plan was simple: Thailand’s government would buy rice from local farmers at a generous price, some 50 percent above the market rates. It would hold the rice in warehouses, cutting off exports to the rest of the world. The sudden shortage from the world’s heavyweight champion of rice exports would cause a spike in global prices. Then, payday for the government as it swung open the warehouse doors and sold its stockpile to the world at a premium. Farmers win, the government wins, foreign consumers lose, but then they don’t vote in Thai elections, so what do they matter? The plan was a political no-brainer, except for one problem: Thailand’s government underestimated how quickly the market can kick back at any would-be puppeteers.

“If any government thinks they are living above the market, they are living in a fool’s paradise,” says Tejinder Narang, a former rice trader who now advises one of India’s largest grain exporters, Emmsons International. Narang reads a running stream of news reports, trade publications, monthly studies – any news that will keep him up to date on the latest machinations of the market. When he saw Thailand’s pledge to hike up the price of rice, he says he and virtually every global trader knew how to respond.  With the click of a mouse, or sometimes a quick phone call, his traders in Dubai could switch their purchases from Thailand to suppliers in India, Pakistan, Myanmar, or Vietnam. “It doesn’t take five minutes,” he says. “There are no government-to-government contracts. There are only business-to-business contracts. I can buy anything from anywhere.” And it was Thailand’s great misfortune that exactly one week after it slashed exports, India lifted its export ban, flooding the market with 10 millions tons of rice. Rather than orchestrate a price hike, Thailand helplessly stood by as global prices sank.

David Dawe, a senior economist with the U.N.’s Food and Agriculture Organization, can look at a spreadsheet of historic rice prices and see a roller coaster of emotions. He points to June 2011, when the current Thai administration was campaigning on its rice plan. Even before the election, rice traders had anticipated the coming shortage and bid up the price. “You’ve got this big bump of $100 a ton,” says Dawe.  “Thais were probably pretty happy at that point, thinking, ‘Okay not too bad, we can probably drive them even higher.’” Then, in September of 2011, shortly after Prime Minister Yingluck Shinawatra’s administration was swept into office on a wave of votes from the farming sector, India opened the floodgates. Dawe points to this moment and says, “Reality sets in. The Vietnamese started lowering their prices and the Thais just got left behind.” Over the next year, Thailand was knocked from its perch as the world’s top exporter of rice, tumbling behind India and landing just short of Vietnam.

Not that Thailand’s rice farmers have become any less productive. The government stockpiles their produce, an estimated 17 million tons, in mills across the country. It has completed part “A” of the plan, buy rice at a premium. It’s part “B,” selling it at a premium, that’s proving devilishly tricky. For a year, the government has shied away from public scrutiny of the program, but Moody’s, the credit rating agency, blew the lid off of the story last month when it warned that the program could swallow up an astonishing 8 percent of the national budget, forcing the agency to reevaluate the government’s credit rating. For a government already mired in debt, the warning shot from Moody’s “crystallized their thinking,” Dawe says.

Yingluck, whose Pheu Thai Party draws its support from the country’s rural northeast, has said the program has achieved its goal of boosting incomes for poor, rural farmers. She has now urged them to now give her administration the flexibility to modify the program.  In a public address on a local television series, “Yingluck Government Meets the People,” she said the program would remain in place, and that the government would continue to purchase rice, but it may have to reduce its purchase price to make the program sustainable.  As for the Moody’s report, she has promised to rebut the findings with a government investigation into the true cost of the program.

In the meantime, her administration has to bat away daily reports on the rice “scheme,” as the local papers call it. Stories hint at galloping costs and widespread corruption. The government has acknowledged the program has already cost $4.4 billion in its first year. How much it will eventually cost depends on a factor outside of the government’s control, the global price of rice. Narang takes a dim view of the government’s ability to extricate itself from its mess. “It is easy to distort the market by iterations,” he says, “but it is very difficult to correct the market by intervention.” He adds, “The governments are never rational. The governments are political,” suggesting that the rational politician is an oxymoron.

He has a point. Pressed to name a single independent economist who thought Thailand’s rice plan would work, Dawe paused for a moment to think, then answered, “Not that I know of.” One of the more optimistic forecasts, from Sam Mohanty at the International Rice Research Institute (yes, it exists), predicted that Thailand could at best drive up prices for one growing season. Still, he advised against it. Could the policy-makers have been so fixated on votes that they missed the near unanimous warnings coming from market experts?

Dawe offers a slightly more sympathetic take. Although Thailand has a strong manufacturing sector, he observes that country is still in the process of transformation from agrarian to industrial economy, and this opens up gaping inequalities between urban and rural areas, farmers and non-farmers. “Politicians feels they have to respond to this,” he says, “so they support farmers.” In a sign of how powerful that imperative can be, Thailand’s government recently announced that it would cut the now significantly inflated purchase price of rice by a mere 20 percent. The farmers protested, the government reversed course, and now the matter is working its way through a committee chaired by farmers and officials. Meanwhile, Thailand’s 17-million-ton burden shows no signs of easing.

http://world.time.com/2013/07/12/how-thailands-botched-rice-scheme-blew-a-big-hole-in-its-economy/

Ändrades Januari 15, 2016 av Khun Ken

[Nicholas]

Blev det någon katastrof?

Tråden har ju vart på väg ganska länge menar jag?

Sist jag kollade verkade det finnas en massa risodlare kvar.

Katastrofen verkar ha uteblivit.

[Khun Ken]

Blev det någon katastrof?

Tråden har ju vart på väg ganska länge menar jag?

Sist jag kollade verkade det finnas en massa risodlare kvar.

Katastrofen verkar ha uteblivit.

 

Dagens ris bönder får det knappt att gå runt, stödet kostade statskassan över 500 miljarder THB. Dom Thailändska skattebetalarna får betala risstödet dom kommande 50 åren, så ja det är en katastrof.

In the meantime, her administration has to bat away daily reports on the rice “scheme,” as the local papers call it. Stories hint at galloping costs and widespread corruption. The government has acknowledged the program has already cost $4.4 billion in its first year.

[leifen]

Dagens ris bönder får det knappt att gå runt, stödet kostade statskassan över 500 miljarder THB. Dom Thailändska skattebetalarna får betala risstödet dom kommande 50 åren, så ja det är en katastrof.

In the meantime, her administration has to bat away daily reports on the rice “scheme,” as the local papers call it. Stories hint at galloping costs and widespread corruption. The government has acknowledged the program has already cost $4.4 billion in its first year.

Dagens små risbönder har det ingen påverkan på, dom odlar för sin familj och att sälja lite överskott. De större odlarna har tappat och plöjer nu sin mark för nya odlingar med frukt, grönsaker och kassava som dock går samma väg till mötes då alla odlar samma och skall sälja på en liten marknad.
Nytt här i Chaiyaphum är att sälja sin jord till uppfyllnad av tomter, landytor för att bygga bostäder. Den urgrävda marken ska förhoppningsvis bli en vattenreserv till jordbruket och odla lite fisk. Torkan är det stora samtalsämnet och det är ett stort problem då det är varmare än normalt.

[Nicholas]

Dagens små risbönder har det ingen påverkan på, dom odlar för sin familj och att sälja lite överskott. De större odlarna har tappat och plöjer nu sin mark för nya odlingar med frukt, grönsaker och kassava som dock går samma väg till mötes då alla odlar samma och skall sälja på en liten marknad.

Nytt här i Chaiyaphum är att sälja sin jord till uppfyllnad av tomter, landytor för att bygga bostäder. Den urgrävda marken ska förhoppningsvis bli en vattenreserv till jordbruket och odla lite fisk. Torkan är det stora samtalsämnet och det är ett stort problem då det är varmare än normalt.

Att sälja sin jord måste vara det sämsta ever.

Varför inte likabra sälja marken då?

Den här fylla upp marken hysterin saknar motstycke.

Jag har då aldrig sett det i något annat land så utbrett.

Det är ju så gott som obligatorisk verksamhet vid byggen.

En ekvation som inte går ihop att alla ska höja.

[leifen]

 

Att sälja sin jord måste vara det sämsta ever.

 

Varför inte likabra sälja marken då?

 

Den här fylla upp marken hysterin saknar motstycke.

 

Jag har då aldrig sett det i något annat land så utbrett.

 

Det är ju så gott som obligatorisk verksamhet vid byggen.

 

En ekvation som inte går ihop att alla ska höja.

 

Arean är ju i kvar för den som säljer, man har ju bara sålt sand, jord eller grus. Här nära Chaiyaphum finns det problem  med saltfickor då allt är gammal havsstrand som flyttat på sig.
Vi har grusvägar nästan överallt som kanske är unikt i andra delar.
Men varför är det en dålig affär att gräva ur en grop och sälja innehållet för att anlägga en vattenreserv? och samtidigt behålla sin mark?

[Wangthong]

 

Att sälja sin jord måste vara det sämsta ever.

 

Varför inte likabra sälja marken då?

 

Den här fylla upp marken hysterin saknar motstycke.

 

Jag har då aldrig sett det i något annat land så utbrett.

 

Det är ju så gott som obligatorisk verksamhet vid byggen.

 

En ekvation som inte går ihop att alla ska höja.

 

Att sälja sin jord må vara en sak. Men om man tittar på varför fylla upp marken idi*tin har fått fotfäste så är det ju beroende på ett defunkt samhälle. På grund av att samhället inte har en fungerande planering för hur man ska bygga och dränera så sitter folk på pottkanten och är utlämnade åt sig själva. Vad ska gemene man då göra!

Jag har följt utvecklingen ute i byn sedan slutet på 80-talet. På den tiden låg släktens mark på ungefär samma nivå som vägen. Vägen som går igenom byn är en av de stora vägarna mellan Bangkok och Chaeng Mai. Det fanns på den tiden ett dike mellan tomterna och vägen, visserligen fungerade inte avrinningen från diket pga missskötsel. Vissa andra tomtägare hade redan börjat fylla upp tomterna så att de låg över vägnivån. I början av 90-talet låg vägen på de flesta ställen så lågt att vattnet hade svårt att rinna av vägen när det regnade. Våran tomt hade på den tiden inte några större problem med avrinningen. Men i takt med att alla runtomkring fyllde upp marken ökade problematiken. 

Då kom myndigheterna på den geniala lösningen att fylla upp vägen. De fyllde väl upp vägen en halv meter. Men tror ni de brydde sig om var vattnet som rann av vägen skulle ta vägen. Icke sa nicke. De har en zon på 4-5 meter från vägkanten där du inte får bygga något. Diken då. Jag har fått för mig att det är upp till var och en om de vill ha diken och sköta om dom. För de flesta spelar det ju ingen roll om man har dike om ingen på sidorna har diken. Har man en grop där vatten blir stående någon längre stund så luktar det fan. Vi har några sådana gropar några tomter bort och dit går man inte gärna annat än under torrtiden. 

För att hämnas på myndigheterna så fyllde vi naturligtvis upp våran mark (ca 3 dm) högre än vägen när vi byggde vårt hus. Då var vi det enda huset i omgivningen som låg högre än vägen. Nu ligger många av husen i området högre än vägen och lika högt som vårat hus. Någon enstaka har fyllt högre än vårt hus. 

Vad som är kontentan av detta är att det enda som kan komma ut av detta är en kapprustning om vem som kan fylla högst.   

 

[Wangthong]

Arean är ju i kvar för den som säljer, man har ju bara sålt sand, jord eller grus. Här nära Chaiyaphum finns det problem  med saltfickor då allt är gammal havsstrand som flyttat på sig.Vi har grusvägar nästan överallt som kanske är unikt i andra delar.
Men varför är det en dålig affär att gräva ur en grop och sälja innehållet för att anlägga en vattenreserv? och samtidigt behålla sin mark?

En vattenreserv är en dålig lösning för att det blir illaluktande skitigt vatten som avdunstar i den. Bättre då att borra en brunn, fast det kostar pengar. 

Ok om du gräver en grop för att odla fisk, då känns det mera som att du förvaltar marken på ett bättre sätt. Att gräva en grop för att samla skitvatten om man super upp pengarna man sålde jorden för, är ju ingen bra investering. Odlar du samt säljer och äter fisk får du ju både protein och alkohol.

[Khun Ken]

Dagens små risbönder har det ingen påverkan på, dom odlar för sin familj och att sälja lite överskott. De större odlarna har tappat och plöjer nu sin mark för nya odlingar med frukt, grönsaker och kassava som dock går samma väg till mötes då alla odlar samma och skall sälja på en liten marknad.Nytt här i Chaiyaphum är att sälja sin jord till uppfyllnad av tomter, landytor för att bygga bostäder. Den urgrävda marken ska förhoppningsvis bli en vattenreserv till jordbruket och odla lite fisk. Torkan är det stora samtalsämnet och det är ett stort problem då det är varmare än normalt.

Ja det är för varmt för säsongen. Vi fick mycket regn tidigare i år, så vi klarar vår kassava i år, nästa år står skrivit i stjärnorna.

 

[leifen]

En vattenreserv är en dålig lösning för att det blir illaluktande skitigt vatten som avdunstar i den. Bättre då att borra en brunn, fast det kostar pengar. 

Ok om du gräver en grop för att odla fisk, då känns det mera som att du förvaltar marken på ett bättre sätt. Att gräva en grop för att samla skitvatten om man super upp pengarna man sålde jorden för, är ju ingen bra investering. Odlar du samt säljer och äter fisk får du ju både protein och alkohol.

Berätta detta för för mina vänner och dom kommer inte att tro dig, 100 meter gånger 50 meter till tre meters djup luktar inte så illa och dom tror på sin ide.

[Wangthong]

Berätta detta för för mina vänner och dom kommer inte att tro dig, 100 meter gånger 50 meter till tre meters djup luktar inte så illa och dom tror på sin ide.

Dom behöver inte tro mig! Förstår bara inte iden med det hela. Att bara lagra vatten i en grop i sig själv ger ju ingen vinst eller fördel annat än att vattnet dunstar, anser de att det håller sig fräscht så låt dom tro det. En grop 100m * 50m *3m torkar ut under torrperioden. Med en borrad brunn har du vatten hela året, betydligt fräschare vatten också.  

[turisten]

 

Känns som att det börjar bli jobbigt för Yingluck nu:

 

Govt failed to act on two warnings from anti-graft body on rice scheme.

 

Vicha Mahakun, a former member of the NACC, told the Supreme Court's Criminal Division for Political Office Holders that the Yingluck administration did not suspend the project after the anti-graft agency twice warned in writing that it was against the project. 

There were similar warnings about irregularities in the project from the Office of the Auditor-General and the Finance Ministry's post-audit committee, he said. 

 

http://www.nationmultimedia.com/politics/Yingluck-ignored-NACC-warnings-30280786.html

[turisten]

Den icke-existerande rättegången fortsätter:

 

G-to-G deals of Yingluck government ‘were fake’

 

A KEY state witness in the third hearing on alleged mismanagement of the Yingluck Shinawatra government'srice-pledging scheme testified before the Supreme Court yesterday that most of the government-to-government (G-to-G) rice deals totalling 14 million tonnes were fake.

Meanwhile, another state witness told the court that some rice millers had colluded with farmers to abuse the scheme whose losses amounted to more than Bt500 billion.

 

http://www.nationmultimedia.com/politics/G-to-G-deals-of-Yingluck-government-were-fake-30280306.html

[Khun Ken]

Förlusten för risstödet större än man tidigare beräknat, senaste siffrorna är 680 miljarder THB.

 

http://nwnt.prd.go.th/CenterWeb/NewsEN/NewsDetail?NT01_NewsID=WNPOL5903080010007

[turisten]

12 minuter sedan, skrev Khun Ken:

Förlusten för risstödet större än man tidigare beräknat, senaste siffrorna är 680 miljarder THB.

 

http://nwnt.prd.go.th/CenterWeb/NewsEN/NewsDetail?NT01_NewsID=WNPOL5903080010007

Tja, för varje dag som går lär väl mer och mer ris bli rötskadat.

[Khun Ken]

17 minuter sedan, skrev turisten:

Tja, för varje dag som går lär väl mer och mer ris bli rötskadat.

Samt lagerkostnader.

[b-tung]

Så vad militärdiktaturen proklamerar är sanningen. Hehe, då är nog alla Shinawtras skyldiga minst dödsstraff. Skit i det, snart kommer diktaturens kratur att era hus är mysigare.... Men va fan, diktaturens kreatur kommer inte att göra något sådant, Eller hur!

[turisten]

Åtminstone lite tröst för thailändska skattebetalare...

 

Commerce to seek B20bn for 'corrupt' G2G rice deals

Finance officials have told the Commerce Ministry to demand 20 billion baht in compensation for allegedly corrupt government-to-government rice deals allegedly made by six former top ministry officials.
Chutima Bunyapraphasara, permanent secretary for commerce, said on Tuesday that the Finance Ministry sent the directive via letter on Monday. It instructed her ministry to obtain an administrative order to seek compensation from former commerce minister Boonsong Teriyapirom and five ex-officials over four bogus G2G deals covering 6.2 million tonnes of government rice.
 

http://www.bangkokpost.com/news/politics/958041/commerce-to-seek-b20bn-for-corrupt-g2g-rice-deals

[Galten]

Att man låter riset ruttna istället för att göra sprit är dödsynd.

[Kenneth4618]

1 minut sedan, skrev Galten:

Att man låter riset ruttna istället för att göra sprit är dödsynd.

eller ÖL

[turisten]

Yinglucks tur att göra rätt för sig:

 

Yingluck held responsible for B287bn in rice scheme damage

 

A government committee has concluded that former prime minister Yingluck Shinawatra must pay 286.64 billion baht in compensation for her loss-ridden rice-pledging programme.

 

http://www.bangkokpost.com/news/politics/971817/yingluck-owes-taxpayers-b287bn