Ännu en svensk o sinsod..o girig svärmor

[stefan5300]

Prov på IL´s stora ödmjukhet inför andra människor genom att påstå att min fru måste vara dum i huvudet som gift med mig utan att få sinsod!

Det måste väl gälla frugan och mig också då, men frågan är vem jag ska betala sinsoden till då frugans föräldrar är avlidna sedan länge, innan jag och frun träffades

[Nemo]

Som jag skrev i ett annat inlägg här i tråden, att det handlar nog om vilken mat man är uppväxt med.

Vilket skulle du välja oxfile , insekter eller kräldjur?

Faller inte de inom kategorin Seafood, vilket verkar populärt och inte särskilt billigt.

[Poffa]

Det måste väl gälla frugan och mig också då, men frågan är vem jag ska betala sinsoden till då frugans föräldrar är avlidna sedan länge, innan jag och frun träffades

Sinsoden verkar följa vanliga arvsregler. Är föräldrarna döda, så är det syskonen som tar över försäljningsrätten.

[stefan5300]

Faller inte de inom kategorin Seafood, vilket verkar populärt och inte särskilt billigt.

Nu skrev IL om att äta orm och jag tycker inte det är seafood.

[amatören]

Om de inte har råd med en sinsod på 100k så kan man ju fundera varför så många kan köpa bilar för 600-800k baht. Vimlar av bilar i Isaan.

Sanningen är att många familjer i byarna också sitter på tillgångar för flera miljoner i mark, traktorer, grävmaskiner, lastbilar, skördemaskiner, affärs- och industrifastigheter, boskap mm. Finns ställen i vår lilla by där marken inte ens är till salu för miljonen per rai och även de markerna har ägare. Så även om de månatliga inkomsterna inte alltid är så stora så kan det finnas väldigt mycket pengar bundna i familjeegendom.

3

.

Kim

Ber om ursäkt för att jag leder tråden från sin sod mot värdering av lantligt belägna egendommaroch fastigheter i mindre byar. Kim skriver om mark som inte är till salu

ens för 1 milj. bath/rai som ett mått på familjernas rikedom.

Jag har onekligen reagerat över de priser som nämns för mig när det gäller hus/mark i de området jag känner till (gränsen mot Burma). Jag tycker dock att jag känner igen

tendensen även i andra inlägg här på forumet.

Thailändarna värderar (kräver i pris) en liten tomt med ett vanligt hus normal thaistandard till allt från 1-10 milj. bath. I byn bor mestadels folk utan allt för höga fasta inkomster

dvs normala arbetare. Resultatet blir att fastigheterna aldrig byter ägare, förutom när någon har lånat för mycket med fastigheten som säkerhet och därav tvingas därifrån.

Jag har försökt att förklara att fastigheterna knappast kan ha ett högre värde än vad köparen kan få ut av dem genom antagligen social status för adressen eller möjlig avkastning

genom någon form av näringsverksamhet i den införskaffade fastigheten, båda argumenten har fallit platt.

Naturligtvis finns det möjlighet till långsiktig värdeökning på jordbruksland och även byfastigheter om byn skulle utvecklas mer mot att bli en stad dock är detta som jag ser det på mycket

lång sikt.

Jag får ibland känslan av att det hela är någon form av låssasekonomi där man utökar sina kreditmöjligheter genom fiktiva värden på fastigheter/land.

Mvh

Amatören

[Fritz]

Prov på IL´s stora ödmjukhet inför andra människor genom att påstå att min fru måste vara dum i huvudet som gift med mig utan att få sinsod!

Jag har inte heller betalat nån sinsod. Men nu talar väl IL bara för hur det är i hans by ( hoppas jag i alla fall).

Det är väl tur att du och jag inte bor där med våra respektive. Tänk att bli tvungen sitta på golvet och äta friterade insekter, dricka dåligt hembränt mm mm för att bli antagen i gemenskapen.

Fritz..

[Poffa]

Jag har inte heller betalat nån sinsod. Men nu talar väl IL bara för hur det är i hans by ( hoppas jag i alla fall).

Det är väl tur att du och jag inte bor där med våra respektive. Tänk att bli tvungen sitta på golvet och äta friterade insekter, dricka dåligt hembränt mm mm för att bli antagen i gemenskapen.

Fritz..

Min fru kommer bara några mil ifrån IL´s Utopia. Så lite dum i huvudet måste hon allt vara.

Tur att jag inte upptäckt det.

[ronoh]

Sin sod går väl emot det mesta som vår svenska kultur tllåter.

Om jag skulle tänka mig själv att betala en sin sod på 100 tusen baht så skulle jag med ett giftermål har rätt till hälften av vad mina svärföräldrar någon gång kommer lämna till min nuvarande flickvän vad är då detta som jag får för 100 tusen baht?

Jag får hälften av följande: 15 rai risfält. 1 rai inne i staden som är värderad till 2 milj baht. 2 bilar, 1 hus, 1 bensinstation, någonstans mellan 2-3 milj baht som är sparade på bankkonto.

Varför vill då mina svärföräldrar ha en sin sod? Verkar som de faktiskt inte vill ha en sin sod. Däremot vill mina svärföräldrar inte tappa ansiktet och skulle nöja sig med att vi uppvisade en sinsod som är flera gånger högre än 100 tusen baht.

Sin sod kan skrämma många faranger då det är en del pengar. Men vad anser svärföräldrarna som skrämmande? Deras dotter ska gifta sig och sedan kommer den personen hon gifter sig ha rätt till hälften av hennes tillgångar.

Om farangen är fattig så kan det ju vara så att de är rädda att han gifter sig för pengarnas skull. Därför så får han väl bevisa att han inte gifter sig för pengarnas skull genom att visa prov på att han ger bort sina egna tillgångar för att få kärlek. Han tar inte kärlek för att få tillgångar.

Jag vet inte men det är bara en tanke.

[Nemo]

Sin sod går väl emot det mesta som vår svenska kultur tllåter.

Om jag skulle tänka mig själv att betala en sin sod på 100 tusen baht så skulle jag med ett giftermål har rätt till hälften av vad mina svärföräldrar någon gång kommer lämna till min nuvarande flickvän vad är då detta som jag får för 100 tusen baht?

Jag får hälften av följande: 15 rai risfält. 1 rai inne i staden som är värderad till 2 milj baht. 2 bilar, 1 hus, 1 bensinstation, någonstans mellan 2-3 milj baht som är sparade på bankkonto.

Varför vill då mina svärföräldrar ha en sin sod? Verkar som de faktiskt inte vill ha en sin sod. Däremot vill mina svärföräldrar inte tappa ansiktet och skulle nöja sig med att vi uppvisade en sinsod som är flera gånger högre än 100 tusen baht.

Sin sod kan skrämma många faranger då det är en del pengar. Men vad anser svärföräldrarna som skrämmande? Deras dotter ska gifta sig och sedan kommer den personen hon gifter sig ha rätt till hälften av hennes tillgångar.

det ju vara såOm farangen är fattig så kan att de är rädda att han gifter sig för pengarnas skull. Därför så får han väl bevisa att han inte gifter sig för pengarnas skull genom att visa prov på att han ger bort sina egna tillgångar för att få kärlek. Han tar inte kärlek för att få tillgångar.

Jag vet inte men det är bara en tanke.

Att en Farang skulle vara så fattig att han gifter sig i Thailand för pengars skull, måste tillhöra det mer sällsynta. Och att han skulle som du säger "ge bort sina tillgångar för att få kärlek", sådan kärlek köper man oftast av en bar brud.

[måne]

Det måste väl gälla frugan och mig också då, men frågan är vem jag ska betala sinsoden till då frugans föräldrar är avlidna sedan länge, innan jag och frun träffades

Jag känner ett stort ansvar att ta hand om din sinsod,vänligen sätt in den på mitt konto omedelbums

[stefan5300]

Jag känner ett stort ansvar att ta hand om din sinsod,vänligen sätt in den på mitt konto omedelbums

Det är bättre att du kommer till changverandan i Isaan och får fläsket direkt i näven.

[ronoh]

Att en Farang skulle vara så fattig att han gifter sig i Thailand för pengars skull, måste tillhöra det mer sällsynta. Och att han skulle som du säger "ge bort sina tillgångar för att få kärlek", sådan kärlek köper man oftast av en bar brud.

De flesta som betalar Sin sod är Thailändare med stor sannolikhet. Det är väl främst där jag menar.

MIn tanke var att sin sod är till för att skydda familjens tillgångar. Tex mot någon som gifter sig för pengarnas skull för att sedan skilja sig och juridiskt sett har rätt till halva kakan. Vet inte varför sin sod fortfarande bevarats i Thailand.

Det vara bara ett försök att göra en för mig ologisk sak mer logiskt. Verkar ju finnas en variabel kring rikare familjer dyrare sin sod osv.

Kan ju ha med att familjen i grund och botten vill skydda sina tillgångar?

[måne]

Det är bättre att du kommer till changverandan i Isaan och får fläsket direkt i näven.

Taget

[carpenter]

I "vår" del av Isaan är en sinsod på 30-50K fortfarande absolut vanligast även om det förekommer enstaka fall med "rikingar" som ger 100K.

(Vid giftermål mellan thai alltså. Vid faranggifte är beloppen oftast betydligt högre)

Första gången jag har samma erfarenhet som dig, hoppas att du nu inte har googlat till dig uppgifterna, skämt.

Samma är det vid de byar som är nära mig. Tillägg är väl att även ett par bht guld figurerar utifrån förmåga.

[Guest Isan Lover]

I "vår" del av Isaan är en sinsod på 30-50K fortfarande absolut vanligast även om det förekommer enstaka fall med "rikingar" som ger 100K.

(Vid giftermål mellan thai alltså. Vid faranggifte är beloppen oftast betydligt högre)

Som jag skrev i ett annat inlägg här i tråden, att det handlar nog om vilken mat man är uppväxt med.

Vilket skulle du välja oxfile , insekter eller kräldjur?

Hej

Om jag befinner mig i Sverige tar jag oxfilen, men är jag i byn så blir det gärna orm , insekter är inte min favoritmat men lillpojken äter gärna både gräshoppor, skalbaggar och myrägg, så det handlar nog mest om fördomar när man inte äter sånt som andra älskar.

Mvh Isan Lover

[noBuzz]

Första gången jag har samma erfarenhet som dig, hoppas att du nu inte har googlat till dig uppgifterna, skämt.

Samma är det vid de byar som är nära mig. Tillägg är väl att även ett par bht guld figurerar utifrån förmåga.

Nejdå.. hade inte googlat mig fram till uppgifterna. Erfarenheten om sinsodens storlek i byarna baseras på min livserfarenhet som avloppsrensare med lägstalön.

[Poffa]

De flesta som betalar Sin sod är Thailändare med stor sannolikhet. Det är väl främst där jag menar.

MIn tanke var att sin sod är till för att skydda familjens tillgångar. Tex mot någon som gifter sig för pengarnas skull för att sedan skilja sig och juridiskt sett har rätt till halva kakan. Vet inte varför sin sod fortfarande bevarats i Thailand.

Det vara bara ett försök att göra en för mig ologisk sak mer logiskt. Verkar ju finnas en variabel kring rikare familjer dyrare sin sod osv.

Kan ju ha med att familjen i grund och botten vill skydda sina tillgångar?

Nu förutsätter ditt resonemang att det är en fattig man som gifter sig rikt.

Men om det nu är en fattig dam som gifter sig rikt, så är det likt förbannat hennes föräldrar som ska ha betalt. Med ditt sett att se det borde det vara tvärtom.

[thomas001]

Tjena!

Nar jag gifte mej med min fru s.k buddistiskt bröllop för snart 9 år sedan: Jag fick prata med svärfar och ha frugan som tolk.

Han sa med ett pillimariskt leende: kan Thomas tänka sej 50.000Baht? Klart jag sa ja men frågade varför just 50K.

Frugan översatte: Min dotter är ju lite gammal plus att hon har ett barn. Betalade med glädje och fick ett bröllop som slår

mina två tidigare svenska giftermål med hästlängder.

9 år senare så äger min fru allt,hus,mark,bil,motorcyklar,bank-konton i hennes namn. Hon kan göra en Flintstone...ställa mej utanför dörren och vinka farväl. Men hon har gett mej mitt livs bästa 11 år. Är övertygad om att det blir minst 11 år till.

Trivs som fisken i vatten!!!

[Kim]

Dom flesta som köper bilar lånar ju till dom. Att dom sitter på mark är ju just ofta säkerhet för långivaren.

Och ofta så ägs ju marken av dom äldre i familjen som redan är gifta. Då marken ofta fördelas i familjen genom arv. Denna är då naturligtvis ofta inte en tillgång för sinsod. Om inte föräldrarna ställer upp för sonen när han ska gifta sig.

Dom brukar ofta försöka spara under lång tid just för att kunna gifta sig enligt dom jag sett i alla fall.

Mvh Janne

Sinsod brukar vara en angelägenhet för hela familjen så visst kan en bit mark säljas när sonen ska gifta sig, eller när en bil behöver inhandlas. I andra fall så sparar naturligtvis mannen själv, eller tillsammans med sin tillkommande hustru, ihop till beloppet genom att lönearbeta. Ofta tar det då flera år att få ihop stålarna till bröllopscermonin.

.

Kim

Ber om ursäkt för att jag leder tråden från sin sod mot värdering av lantligt belägna egendommaroch fastigheter i mindre byar. Kim skriver om mark som inte är till salu

ens för 1 milj. bath/rai som ett mått på familjernas rikedom.

Jag har onekligen reagerat över de priser som nämns för mig när det gäller hus/mark i de området jag känner till (gränsen mot Burma). Jag tycker dock att jag känner igen

tendensen även i andra inlägg här på forumet.

Thailändarna värderar (kräver i pris) en liten tomt med ett vanligt hus normal thaistandard till allt från 1-10 milj. bath. I byn bor mestadels folk utan allt för höga fasta inkomster

dvs normala arbetare. Resultatet blir att fastigheterna aldrig byter ägare, förutom när någon har lånat för mycket med fastigheten som säkerhet och därav tvingas därifrån.

Jag har försökt att förklara att fastigheterna knappast kan ha ett högre värde än vad köparen kan få ut av dem genom antagligen social status för adressen eller möjlig avkastning

genom någon form av näringsverksamhet i den införskaffade fastigheten, båda argumenten har fallit platt.

Naturligtvis finns det möjlighet till långsiktig värdeökning på jordbruksland och även byfastigheter om byn skulle utvecklas mer mot att bli en stad dock är detta som jag ser det på mycket

lång sikt.

Jag får ibland känslan av att det hela är någon form av låssasekonomi där man utökar sina kreditmöjligheter genom fiktiva värden på fastigheter/land.

Mvh

Amatören

Nu menar jag inte mark där det står ett boningshus utan t ex mark på eller intill gränsmarknadsplatsen i vår by. Alltså mark man kan tjäna väldigt mycket pengar på.

Men sådan mark är sällan till salu ens för miljoner eftersom de ger hög inkomst till ägarna, använda på rätt sätt.

Vanlig rismark runt vår by betingar idag, med rätt ägarpapper, ett pris på runt 100-200k baht per rai om de inte är vägnära (dvs stora vägen), är de det stiger priset rejält. Och tänker man på det så har t o m min icke speciellt rika svärfamilj egendomar för kanske 3-4 miljoner baht om de skulle få för sig att sälja av allt.

Hur många miljoner i egendomsvärde de riktigt stora markägarna i byn sitter på törs jag inte ens spekulera i, de är i alla fall väldigt många ggr rikare än mig själv.

Och det är absolut inga fiktiva värden jag talar om, mark finns det alltid köpare till för de som önskar sälja. Brukar vara kö av köpare.

Tycker många faranger gör en tankevurpa när de estimerar thailändares fattigdom, för t ex varenda en som egentligen äger den minsta lilla hål i väggen restaurang i en provinsstad har ju mångmiljonbelopp i egendomsvärden. Ok, den månatliga inkomsten är sällan speciellt hög i jämförelse mot oss vanliga svenskar. Men egendomskapitalet en thaifamilj har är inte sällan skyhögt över farangens samlade förmögenhet.

[Guest Siam-Nilsson]

Har skrivit så många inlägg som behandlar sinsod under åren att jag känner att jag inte orkar producera ett till.

Dock vill jag passa på att nämna att . . . . .

Ibland är det svårt att hålla sig?

-Ja du Kim, det ser nog ut som om din påstådda brist på "sinsod-ork" ändå fanns där i rikliga mängder

Nu har du i bara denna tråd skrivit hela 5 inlägg om sinsodproblematiken -

(intressant läsning för övrigt).

Keep ’Em Coming !

SN

[stefan5300]

Hej

Om jag befinner mig i Sverige tar jag oxfilen, men är jag i byn så blir det gärna orm , insekter är inte min favoritmat men lillpojken äter gärna både gräshoppor, skalbaggar och myrägg, så det handlar nog mest om fördomar när man inte äter sånt som andra älskar.

Mvh Isan Lover

Men varför inte vända på att, varför inte ta en huggormsragu i Sverige och en grillad oxfile i Isaan, bara för saken skull. Sedan vad din son tuggar i sig bryr jag mig inte ett dugg om, småungar tuggar ju till och med i sig cigarettfimpar,

[Nemo]

Men varför inte vända på att, varför inte ta en huggormsragu i Sverige och en grillad oxfile i Isaan, bara för saken skull. Sedan vad din son tuggar i sig bryr jag mig inte ett dugg om, småungar tuggar ju till och med i sig cigarettfimpar,

Efter att ha provat både orm och groda (smakar som kyckling) så äter jag hellre det än Thailändsk oxfile köpt på ett slakteri. Tuggummi är mer mört.

Ändrades September 22, 2011 av Nemo

[HuligArne]

det handlar nog mest om fördomar när man inte äter sånt som andra älskar.

I så fall har jag fördomar mot skåningar och ölänningar, jag äter varken svartsoppa eller kroppkakor.

[stefan5300]

I så fall har jag fördomar mot skåningar och ölänningar, jag äter varken svartsoppa eller kroppkakor.

Jag är ölänning, kroppkakor är mums

[stefan5300]

Efter att ha provat både orm och groda (smakar som kyckling) så äter jag hellre det än Thailändsk oxfile köpt på ett slakteri. Tuggummi är mer mört.

Det handlar väl om hur länge det flådda djuret har hängt.

Ändrades September 22, 2011 av stefan5300