Bygger om huset

[erik-sson]

surin du kan ju ställa en förfrågan o skicka in bilder på ditt golv på denna org.

[erik-sson]

Eller mer kunniga om lokala seder och bruk i Thailand samt mer anpassade till verkliga behov och krav gentemot vad svensk byggstandard säger

Att en svensk byggstandard säger vissa saker innebär inte att den därför skall tillämpas i Thailand

I Thailand bygger man efter de erfarenhet man byggt upp under massor av år i det lokala klimatet

Även om det inte uppfyller västerländsk standard står ju inte en massa hus och rasar ihop dagarna i ände för det.

jasså e de så

varför använder du då inte den allmänt fina elinstallationer efter seder o bruk då i ditt hus

[Surin P3]

Blir väl till och riva allt och börja om då.

[Tallviking]

jasså e de så

varför använder du då inte den allmänt fina elinstallationer efter seder o bruk då i ditt hus

Det gjorde jag fram till att elverket sa att det måste vara 3-fas

Allt var installerat och klart enligt Thai standard fram till det av lokala elektriker

Då bytte jag ut alla elskåp och matarledningen till gatan mot skåp jag köpte i Sverige eftersom det inte fanns den utrustning jag behövde i lokala elbutikerna i Rayong

Ändrades April 25, 2011 av Tallviking

[erik-sson]

tallis nu handla det om din elinstallation i huset.

var du inte noga o kontrollera att de gjorde rätt.

har för mig du skrev att de fuska o inte använde toppklammor i dosorna osv.

enligt din åsikt så skall man anamma lokala seder o bruk

[Tallviking]

tallis nu handla det om din elinstallation i huset.

var du inte noga o kontrollera att de gjorde rätt.

har för mig du skrev att de fuska o inte använde toppklammor i dosorna osv.

enligt din åsikt så skall man anamma lokala seder o bruk

Stämmer. Det är lag på dessa klämmor i Thailand men dom följde inte ens egen lag och standard. Det var den jag kontrollerade mot med hjälp av svågern som är elektriker i Thailand. Det var han som upptäckte fusket.

Huset är installerat enligt Thailändsk standard som gäller för nybyggen idag

Inget i huset skulle klara svensk elstandard

Ändrades April 25, 2011 av Tallviking

[erik-sson]

Stämmer. Det är lag på dessa klämmor i Thailand men dom följde inte ens egen lag och standard. Det var den jag kontrollerade mot med hjälp av svågern som är elektriker i Thailand. Det var han som upptäckte fusket.

Huset är installerat enligt Thailändsk standard som gäller för nybyggen idag

Inget i huset skulle klara svensk elstandard

okej

varför skall man då anamma seder o bruk på en golvkonstruktion men inte på elen

[Tallviking]

okej

varför skall man då anamma seder o bruk på en golvkonstruktion men inte på elen

Mitt hus följer Thailändsk standard avseende både el och golvkonstruktion

Ingen av dessa följer svensk standard

Vad är problemet ?

[erik-sson]

Eller mer kunniga om lokala seder och bruk i Thailand samt mer anpassade till verkliga behov och krav gentemot vad svensk byggstandard säger

Att en svensk byggstandard säger vissa saker innebär inte att den därför skall tillämpas i Thailand

I Thailand bygger man efter de erfarenhet man byggt upp under massor av år i det lokala klimatet

Även om det inte uppfyller västerländsk standard står ju inte en massa hus och rasar ihop dagarna i ände för det.

ditt så kallade problem gällde detta inlägg

där du skev man skall följa lokala seder o bruk

jag skulle tro det finns byggnormer i Thailand oxå som man skall använda o inte lokala seder o bruk

Ändrades April 25, 2011 av erik-sson

[Tallviking]

ditt så kallade problem gällde detta inlägg

där du skev man skall följa lokala seder o bruk

jag skulle tro det finns byggnormer i Thailand oxå som man skall använda o inte lokala seder o bruk

Japp. Thailändska standarder som är det man använder när man bygger i Thailand. Många av dom är inte skrivna utan bygger på seder och bruk samt mångårig erfarenhet och så kallade de-fakto-standarder

Stor skillnad mot svenska standarder men dom funkar i Thailand

Jag ser fortfarande inte problemet ?

[hoggarn]

Fick ett PM av en orolig medlem om att golvet ser klent ut...

Någon annan som har tankar kring detta?

Kan golvet vara för klent? Kan det braka ihop?

Så här är det uppbyggt:

Betongplattor som är 300x35x5 cm köpta på byggbutik i Surin.

Sedan armering och ny betong på det. Ca 5 cm tjockt.

Blir alltså i runda slängar 10 cm betonggolv...

Tillräckligt?

ser ut som mitt bygge gjorde ,det räcker gott.

armering

betong

betongplattor

mera betongplattorplattor

mera betong

huset håller ennu...

[Stefan]

Nu reder vi ut lite om byggnation:

Pelare i Yttervägg samt lite om krafter mm:

För att dölja en statiskpelare i ytterväggen krävs att väggen är tillräckligt tjock. En pelaresom står fritt och endast här vertikal last knäcker åt alla riktningar, alltså krävs ett kvadratiskt tvärsnitt. I vårt fall kan man antaga att pelaren är förhindrad att knäcka i väggens längdriktning då teglet förhindrar detta, dock ej i hörnen såvida inte liggande armering i teglets fogar dubbas till pelarna.

Pelaren utsätts för både vertikallast och horisontell last. Vertikal last genom byggnaden egentyngd samt last från personer och möbler mm. Horisontell last från vind och ev påkörningslast.

Vindlasten räknas som en utbredd lastvinkelrät mot ytterväggen och vill således knäcka in pelaren i rummet. Nu är vindlasten på en låg byggnad förhållandevis liten men när lasterna, hor.+vert belastar pelaren måste detta beaktas.(prova med ett sugrör som ni trycker på uppifrån, sugröret kan knäcka ut åt vilket håll som helst. Prova att inte trycka så attsugröret knäcker och peta lite med fingret på mitten av sugröret, knäckningen sker i kraftens riktning.)

Betong är ett utmärkt material men har en stor svaghet, den tar nästan inga dragkrafter alls medan den kan ta mycket stora tryckkrafter. Dessa dragkrafter, dragspänning, uppstår både i pelare och plattor/bjälklag. I pelaren i form avlasten som vill knäcka ut pelaren samt av den horisontella lasten, I bjälklag av vertikala laster. Vi tar hand om dessa spänningar med armering i den dragkraftsutsatta delen av tvärsnittet, stål kan ta dragkrafter mycket bra.

När man dimesionerar en pelare i detta fallet räknar man med något som kallas ”effektiva höjden”, den inre hävarmen i tvärsnittet. Den räknas från centrum på dragarmeringen till centrum av tvärsnittet (mycket förenkat). I vårt fall med ytterväggen vill vi göra ett rektangulärt tvärsnitt med den svagaste delen just i den riktning som får mest last,pelaren är ju inte avstyvad av teglet.

Visst kan vi utföra ett rektangulärt tvärsnitt men den inre hävarmen blir så liten att bredden ökardrastiskt och de inre krafterna i pelaren blir extremt stora,dessutom är det inte ekonomisk.

Om man inte vill ha invändiga synligapelare då?

Ett sätt är att ha dem synliga på utsidan av huset och kanske överdriva dem lite rent estetiskt, om nu husets arkitektur tillåter detta.

Jag personligen skulle utföra ytterväggen som en skalmur, alltså dubbelt murad vägg med en luftspalt mellan. Detta har flera fördelar förutom att pelarna försvinner, ventilerar vi väggens luftspalt i uk och ök får vi en vägg som isolerar mycket bra mot värme och håller kylan inne. Vi kan även dra installationer i denna spalt så slipper man ha allt synligt på väggarna. Det som talar emot denna konstruktion är naturligtvis kostnaderna!

P3,s Betongbjälklag:

Ett betongbjälklag fungerar lite som pelaren jag beskrev ovan, dock utan knäckkrafterna. Här har vi också en parameter till och det är bjälklagets deformation,nerböjning, ser ju inget trevligt ut om bjälklaget buktar och påminner om ett hängbukssvin! En annan parameter att beakta är bjälklagets svikt, det känns mycket otrevligt att vistas på ett bjälklag som gungar när man går på det, men håller gör det! Det är faktiskt nästan alltid svikt och nerböjning som dimensionrar ett bjälklag, ej att det inte ska rasa mm.

I Sverige har vi också den typ av halvprefabricerade plattor som P3 använder, det kallas Filligranbjälklag. Det är ett bra system och man får en färdig undersida.

Det som är extremt viktigt med detta system är att plattan får full samverkan med överbetongen. Detta löser man med byglar som är ingjutna i betongplattorna redan i fabriken samt att man förbinder plattornas längdskarvar med extra armering samt att ytan skall vara ruggad och ojämn, både byglarna och extra armeringen kan man se på P3,s bilder. Om man utför detta fel ligger de båda konstruktionerna och ”glider” mot varandra och bjälklaget blir inte starkare en den enskilda starkaste plattan sedan kommer egentyngden av den platsgjutna betongen som en extrabelastning. (effektiva höjden blir bara i den undre plattan därdragkraften uppstår) Armeringsnätet som de har lagt ut tillför inte mycket statiskt i detta fallet, då den är för klen samt att man trampar ner den mot plattan, den hjälper dock till att hållaihop konstruktionen samt fördelar lasterna något, dess huvudsyfte är att förhindra krympsprickor i den platsgjutna betongen.

(man kan se hur samverkan fungerar omman lägger 2 brädor mot varandra på bredden på två upplag, prova att tryck på mitten, de båda brädorna glider mot varandra och endast friktion förbinder dem. Prova sedan att spika ihop dem med några spikar i ändarna samt i mitten, det blir då nästan dubbeltså starkt!)

I P3,s fall tror jag att det kommer att fungera då han har ganska små spännvidder på bjälklaget.

Normer och säkerhetsfaktorer:

Först måste vi särskilja Svenskbyggnorm med byggnadslov. Byggnadslovet utfärdas av komunen där du bor och handlar om att uppfylla lokala regler samt tillgänglighet,utseende, värmebehov, byggnadshöjder mm.

Normen för att dimensionera byggnaden rent statiskt heter BKR, men om några veckor övergår vi tillEurocode.

Det finns 3 säkerhetsklasser, 1, 2 och3. Säkerhetsklass 1 är den lägsta och används bara i tex.Tillfälliga konstruktioner samt lantbruk och i konstruktioner där personskada ej kan uppkomma.

Säkerhetsfaktor 2 är den vanligaste och har en faktor på 1.1, alltså 10%, säkerhetsfaktor 3 har enfaktor på 1.2, 20%. Ingent mångfaldigande som många tycks tro.

Där vi dimemesionerar en konstruktion använder vi oss av en beräkningsmetod som heterpartialkofficientmetoden. Här beaktar man förutom säkerhetsklasser byggnadstyper, livslängd samt lastklasser mm mm.

Lastklassen förbostäder/villor/hyreshus är 1.5+0.5 kN/m2 alltså 200kg/m2+byggnadsdelarnas egentyngd. För butiker mm varierar den normenliga lastklassen beroende på användningsområdet samt evextralaster för lager mm, men det brukar hamna på 4 kN/m2.

Snölasten varierar från 1.5kN/m2 isödra Sverige till 4.5 kN/m2 i de norra delarna.

Ingen förutom byggvaruhandlarna tjänarpå att överdimensionera en byggnad i Sverige med de upphandlingsföreskrifter vi har. Byggvaruhandlarna har inget inflytande i byggprocessen. Att de sedan har överpriser och karteller är en annan sak.

// Ingenjör/arkitekt Stefan

Ändrades April 25, 2011 av Stefan

[Wangthong]

Blir väl till och riva allt och börja om då.

Sicket oflyt!

Fundera om inte bambu kan vara ett alternativ nästa gång!

Det går snabbt att bygga med bambu så du kan ha samma datum för taklagsfesten.

[Surin P3]

Tillbaka till ruta ett.

Bygg-gubbarna läste igenom tråden och börjar nu om från början.

[Tricky]

Tillbaka till ruta ett.

Bygg-gubbarna läste igenom tråden och börjar nu om från början.

Skojar du eller det är ett 2 våningshus du bygger inte 10våningar.

[Surin P3]

Tricky.

Skulle inte du lite mer detaljerat kunna gnälla på att armeringen är för grov...?

Det skulle göra tråden till en fullfjädrad MPR tråd

[Tricky]

Tricky.

Skulle inte du lite mer detaljerat kunna gnälla på att armeringen är för grov...?

Det skulle göra tråden till en fullfjädrad MPR tråd

Behöver inte gnälla men den är inte för klen i allafall..Om du är rädd för att dom betongplattorna inte kommer hålla är det bara att klättra upp till andra våningen och hoppa lite...

[Tallviking]

Behöver inte gnälla men den är inte för klen i allafall..Om du är rädd för att dom betongplattorna inte kommer hålla är det bara att klättra upp till andra våningen och hoppa lite...

Eller bjuda på släktfest som serveras på ovanvåningen. Maxtest !

[Stefan]

Se där! Då fick jag mitt första minus-karma, det förtjänade jag kanske.

//S

[Kenneth4618]

Tycker vi inför Svensk standard i hela världen, då blir det alltid rätt och speciellt i Thailand där de inte kan någonting

http://www.boverket.ionsregler-ESK/

Tycker också att vi döper om alla länder som finns till Sverige så blir allt perfekt

Ändrades April 25, 2011 av Kenneth4618

[Sam sip sam]

Se där! Då fick jag mitt första minus-karma, det förtjänade jag kanske.

//S

Det är inte första ggn han ger ut konstiga minus ,inget att bry sig om , jag gav ett + extra så kvitt

[Surin P3]

Har varit ganska lugnt idag.

Pelare har gjutits (igår redan tror jag).

Taket har påbörjats.

Och pressas igen för regnet som är beställt för inatt.

[Odin]

De e så jäkla häftigt att se takläggarna i flipflopps, hade en takläggare det på sej på jobbet i Svedala skulle det medföra sparken rakt av.

Till fara för sej eller annan...

[Oregistrerad]

Ser stabilt, rejält och robust ut, huset klarar både våta fester och monsunstormar.

Skall bli intressant att höra, efteråt, om det finns något du hade velat göra annorlunda.

Inte omöjligt att man lär sig något under resans gång. Onneksi olkoon Petteri.

[Wangthong]

Se där! Då fick jag mitt första minus-karma, det förtjänade jag kanske.

//S

Har kompenserat med två +. Väldigt bra skrivet. Till och med jag begrep att rektangulära stolpar ska ställas tvärt emot vad man vill uppnå.