Jakt Fiske och Friluftsliv

[maakaao]

Igår på väg mot suvvan så åkte vi med en taxichaufför som härstammade från Surin, han berättade att man kan jaga i Thailand.

Nu vet jag inte var men jag förutsätter att han menade i Surintrakten, han sa att dom jagade en typ av björn som man även åt.

Sanningshalten i detta ska jag låta vara osagd, men han verkade trovärdig.

Kanske Uberfurer Petteri skulle kunna kolla detta??? PLZ.

Jaja jag e hemma i morgon och har för avsikt att innom kort försöka gå ut för att mörda(enl. Stickan) en Moobaa...

Är det nån mer som ska ut, hör av er kanske en jaktträff??

Ja då får jag passa på att hälsa dig välkommen hem till vinterkylan, såg att det kunde bli -10c!

Jag har aldrig hört att det förekommer ledgal jakt i Thailand, det ska bli intressant att se hur trovärdigt det är. Vi får hoppas att någon har info om det.

På tal om jaktträff så har det kommit 2-3 cm nysnö idag så det blir harjakt på lördag, om det sträcker norr över så kan jag messa dig.

Bron i Södertälje kan vara et bra pass

Ha det!

[Odin]

HHaha ok jag tar hogerfilen...

[Kim]

Idag är det den sista januari vilket är sista dagen det här jaktåret som det är tillåtet att jaga tjäder. Hade tänkt åka ut på skidorna en sista gång men eftersom dottern blivit krasslig med lite feber och hosta och inte kan gå på dagis idag så måste jag stanna hemma istället. Och då passar det ju bra att här i tråden summera hur vinterns topptjäderjakt gick, vilket väl kan sammanfattas med ordet skralt.

Har varit ute 8 dagar på skidorna nu i januari och uppskattar att jag hunnit åka ca 12-13 mil skidor längs igensnöade myrar i spaning efter tjädertupp. Tre nätter har jag också övernattat ute i skogen för att vinna lite tid och hinna åka längre sträcka per dag. Men eftersom tjädertillgången är så skral det här året i våra trakter så har jag bara träffat på tjäder vid fyra tillfällen totalt vilket alltså innebär dryga 4 mil på skidor mellan varje viltkontakt. Ingen av gångerna har jag dock ens kommit nära ett skottillfälle så jag har kammat noll och intet vad gäller byte den här vintern tyvärr. Fåt ta dem nästa vinter istället.

Hur var det nu han skrev han mrco?

Om det är stenåldersgener och överlistande som är din kick så tycker jag att du ska jaga med spjut. Krävs inte mycket överlistande för att skjuta ett intet ont anande djur med gevär på långt avstånd!

// mrco

Just ja, så var det.

Ps En bild från i torsdags, sista dagen jag hade tillfälle att vara ut.

[Odin]

Ja i mitt fall så åkte jag ner till marken jag arrenderar i Östergötland tidigt i Lördags morse, och tillsammans med några kamrater körde vi folkdrev på Rådjur.

Ok inte alls lika trevligt som jakt med drivande hund men ett substitut för att döva abstinensen när man nu inte får jaga med hundarna.

Jaktlyckan var tämligen medioker, jag lyckades smyga mej på en bock och sköt den fast jag tycker ju eg. att de mer jakt när man lyckas överlista villebrådet med hundarnas hjälp.

Inget annat sköts av oss denna helg trots att vi var 4 pers, som gjorde allt vad vi kunde.

Nåja vi har ju Februari på oss att försöka lura nån Dov kanske...

[Scandinaviancorner]

Efter den senaste tidens vargjakt i Sverige

så slog mig tanken - "Vad gör de med vargköttet, äts det upp eller kastas det bort?".

Är det någon jägare här på MPR som har ätit vargkött, och hur smakar det?

Mvh

SN

Vargkött haur jau ente ädit, men grillad hund i Venezuela.- Ente så pjåkigt när man vart litta på lyran

Grillad hund kan du få i Sakon Nakhon lite varstans , och det är inte så dåligt som folk tror åt hund flera gånger på Fillipinerna Biffo de Doggo

[Scandinaviancorner]

Hund kött 3 kilo

Vinäger 1/2 kopp

peppar

Salt

Vitlöks klyftor krossade

matolja 1/2 kopp

Lök

Tomat sås 3 koppar

Röd peppar

Tabasco en tesked

Ananas skivor

Allt kokas i en stor kastrull med varmt vatten

Good Apetit ät och njut....

[Oregistrerad]

Man låter helst djuren va ifred som det ser ut med skare och översvämningar.-

[mrco]

Idag är det den sista januari vilket är sista dagen det här jaktåret som det är tillåtet att jaga tjäder. Hade tänkt åka ut på skidorna en sista gång men eftersom dottern blivit krasslig med lite feber och hosta och inte kan gå på dagis idag så måste jag stanna hemma istället. Och då passar det ju bra att här i tråden summera hur vinterns topptjäderjakt gick, vilket väl kan sammanfattas med ordet skralt.

Har varit ute 8 dagar på skidorna nu i januari och uppskattar att jag hunnit åka ca 12-13 mil skidor längs igensnöade myrar i spaning efter tjädertupp. Tre nätter har jag också övernattat ute i skogen för att vinna lite tid och hinna åka längre sträcka per dag. Men eftersom tjädertillgången är så skral det här året i våra trakter så har jag bara träffat på tjäder vid fyra tillfällen totalt vilket alltså innebär dryga 4 mil på skidor mellan varje viltkontakt. Ingen av gångerna har jag dock ens kommit nära ett skottillfälle så jag har kammat noll och intet vad gäller byte den här vintern tyvärr. Fåt ta dem nästa vinter istället.

Hur var det nu han skrev han mrco?

Just ja, så var det.

Nu är det ju så att i min ordbok så har orden HITTA och ÖVERLISTA inte samma betydelse. När du väl har hittat ett bytesdjur på skjutavstånd så krävs det inte mycket list att skjuta det med gevär. Ska du däremot använda spjut som våra förfäder då krävs det list. Hoppas du hade en trevlig tid ute i naturen, du fick ju om inte annat lite motion!!

// mrco

[Odin]

Hej igen... long time hue??

Jo efter att ha blivit ngt. frustrerad över ditt och datt, så tog jag tag i ett växande problem...

Icke jagande hundars klor...

Jag började med Tyskvalpen, de va lungt han blöder bara i en klo.

Borderhannen ligger å slickar på fyra, fast han e så jäkla lugn så inget rubbar hans cirklar..

Men klosax hatande tiken krävde två vuxna människor som blåhöll henne, och hon blöder ingenstans men är så jäkla misstänksam mot oss så nu så jag undrar om hon nånsin återfår förtroendet för mej.

Jaja nu är det dags att skura mitt blodiga golv, (de f-n blodigare än i slaktboden) Tysken har sprunngit runt under hela tiden jag skrivit...

Just ja glömde säga att i helgen så blir det Kråkjakt, har vi några Kråkvänner här som har åsikter?

Ändrades Februari 23, 2011 av Odin

[Oregistrerad]

Idag är det den sista januari vilket är sista dagen det här jaktåret som det är tillåtet att jaga tjäder. Hade tänkt åka ut på skidorna en sista gång men eftersom dottern blivit krasslig med lite feber och hosta och inte kan gå på dagis idag så måste jag stanna hemma istället. Och då passar det ju bra att här i tråden summera hur vinterns topptjäderjakt gick, vilket väl kan sammanfattas med ordet skralt.

Har varit ute 8 dagar på skidorna nu i januari och uppskattar att jag hunnit åka ca 12-13 mil skidor längs igensnöade myrar i spaning efter tjädertupp. Tre nätter har jag också övernattat ute i skogen för att vinna lite tid och hinna åka längre sträcka per dag. Men eftersom tjädertillgången är så skral det här året i våra trakter så har jag bara träffat på tjäder vid fyra tillfällen totalt vilket alltså innebär dryga 4 mil på skidor mellan varje viltkontakt. Ingen av gångerna har jag dock ens kommit nära ett skottillfälle så jag har kammat noll och intet vad gäller byte den här vintern tyvärr. Fåt ta dem nästa vinter istället.

Hur var det nu han skrev han mrco?

Just ja, så var det.

Ps En bild från i torsdags, sista dagen jag hade tillfälle att vara ut.

Idag är det den sista januari vilket är sista dagen det här jaktåret som det är tillåtet att jaga tjäder. Hade tänkt åka ut på skidorna en sista gång men eftersom dottern blivit krasslig med lite feber och hosta och inte kan gå på dagis idag så måste jag stanna hemma istället. Och då passar det ju bra att här i tråden summera hur vinterns topptjäderjakt gick, vilket väl kan sammanfattas med ordet skralt.

Har varit ute 8 dagar på skidorna nu i januari och uppskattar att jag hunnit åka ca 12-13 mil skidor längs igensnöade myrar i spaning efter tjädertupp. Tre nätter har jag också övernattat ute i skogen för att vinna lite tid och hinna åka längre sträcka per dag. Men eftersom tjädertillgången är så skral det här året i våra trakter så har jag bara träffat på tjäder vid fyra tillfällen totalt vilket alltså innebär dryga 4 mil på skidor mellan varje viltkontakt. Ingen av gångerna har jag dock ens kommit nära ett skottillfälle så jag har kammat noll och intet vad gäller byte den här vintern tyvärr. Fåt ta dem nästa vinter istället.

E det "Tegsnäs" Du haur på föderna?

Hur var det nu han skrev han mrco?

Just ja, så var det.

Ps En bild från i torsdags, sista dagen jag hade tillfälle att vara ut.

[Odin]

En desperat fråga, är det någon som har en duglig Rävhund?

Vi hade en kille som skulle komma, men hans fru hade en annan åsikt.

Så nu står vi utan grythund..

Plz...

Kom igen jrk du kan ju ge mej ett minus för detta inlägg åxå... Keep them coming...

Ändrades Februari 23, 2011 av Odin

[Kim]

Ollas-viktor. Jo, 9 fots tegsnäsare. Men trots sina 275 cm så är de ofta i kortaste laget när snön är så djup och lös som den tenderar att alltid vara i januari längst här uppe i Sverige. Har en kompis som köpt annat märke och 330 cm långa vilket funkar mycket bättre.

Till fjälls där vinden alltid blåser ihop snön så bärkraften blir bättre kör jag dock med en metern kortare variant... med stålkant.

När jag ändå är på tråden så kan för övrigt passa på att berätta lite om en ovanlig jakt som jag var med om i helgen. På jobbet så kom det på lördagkvällen nämligen knatande över havsisen ett knubbigt, tjockpälsat djur vi aldrig sett förut, men som vi direkt antog vara en mårdhund. Mårdhunden är ett östasiatiskt pälsdjur som ryssarna dock planterade ut i den europeiska delen av sitt land för pälsjaktens skull för ett antal deccenier sedan. Därifrån har den sedan med tiden spritt sig till Finland samt till slut gått över gränsen hit till norra Sverige där den nu försöker etablera sig.

Och eftersom vi i Sverige inte vill ha in främmande, nya arter i faunan eftersom de dels tenderar att ställa till det i den inhemska faunan, dels kan vara bärare av nya sjukdomar (t ex den just nu fruktade dvärgbandmasken) så är mårdhunden fredlös och får jagas alla tider på året och med diverse okonventionella metoder.

Sedan 2 år tillbaka finns dessutom här i länet några heltidsanställda, statligt avlönade, mårdhundsjägare som ska försöka hejda etableringen med metoden att fånga, sterilisera honor, samt radiomärka djur för att med hjälp av pejl kunna hitta lyor och föryngringar för att ta ihjäl valpkullarna. Varför man steriliserar honor istället för att ta ihjäl även dem är förstås för att de håller ett revir trots att de inte kan få ungar och därmed utgör en barriär mot andra invandrade mårdhundshonor. Tar man istället bort dem så uppstår ett vaccum som bara öppnar upp för nya invandrare.

Frågar är dock om inte alla dessa samhällsuppoffringar för att stoppa mårdhunden egentligen är totalt meningslösa eftersom det nog är för sent redan. Möjligheten att få bort mårdhunden ur den svenska faunan är nog redan körd eftersom den sedan ett par deccenier redan etablerat små stammar här i Norrbotten. Härifrån kommer den att sakta sprida sig söderut där den bättre passar in i faunan. För rent krasst är det egentligen för hårda vintrar här uppe i norr för att passa mårdhundar och dess nordliga utbredningsgräns kommer nog att ligga här i framtiden. Ungefär som grävlingen som ju ibland kan hittas i enstaka exemplar här i norr men egentligen inte finns här eftersom vintrarna här är för bistra för dem.

De två kalla vintrar vi haft på rad nu har med all säkerhet gjort mycket, mycket mer för att stoppa mårdhundens spridning än några anställda jägare någonsin kan åstadkomma med sina åtgärder.

Hur som helst, när vi så alltså upptäckte en "mårdhund" här på jobbet som plötsligt kom knatande över havsisen till oss så hade vi förstås ingen tillgång till skjutvapen. Trots det så bestämde vi oss, fem gubbar, för att göra ett försök att dra vårt strå till stacken för att stoppa den oönskade artens spridning och rusade tillsammans ut i snön efter den. Mårdhund har nämligen en väldigt speciell egenskap och det är att om den blir trängd så väljer den att spela död hellre än att fly. Förmodligen ett vinnande beteende om den träffar på någon rovdjurskonkurrent i skogen, dock är det inte någon bra vald strategi mot mänskliga jägare som känner till fenomenet.

Hur som helst, på stenåldersvis så samarbetade vi fem och lyckades ringa in djuret och faktiskt till slut, med lite tur, komma åt det så att det "tuppade av" på kuppen.

Dock visade det sig när vi väl hade bytet i vår hand att det märkliga djuret till vår förvåning inte alls var någon mårdhund utan en kortbent och tjockpälsad blåräv. Alltså en från början farmad rymling som förstås inte heller hör hemma här i den svenska faunan. Och eftersom rävfarmer förbjöds i Sverige redan på nittiotalet så kan man räkna ut att den måste ha vandrat över från Finland där dessa fortfarande farmas.

Innanför den tjocka pälsen var den mager och eländig och hade förmodligen inte klarat sig vintern ut. Förmodligen bidrog djurets dåliga kondition till att vi lyckades få tag i den. Kroppen lämnade vi till länsjaktvårdskonsulenten som skulle se till att diverse prover på den togs, b la då just mot dvärgbandmaskförekomst.

Alltså en lite plötslig och ovanlig jakt mitt i vardagen.

[Odin]

Ja Mårdhunden misstänks åxå vara en smittbärare av Rabies vilket känns fördjävligt om vi skulle få in i landet.

Med risk för att verka cynisk så är ju Mårdhunden inte den enda rabiesbäraren... Vi har ju gråben åxå, det ska bli roligt att se hur Carlgren ska lösa karantänfrågan när han ska importera djur från Finland och Ryssland.

Efter tre månader i karantän med tre provtagningar så är väl de stackars djuren halvtama...

[Guest larbejo]

Kim,Odin! Tyvärr är nog mårdhunden mera utspridd än man kan tro.Jag själv såg min första och enda i Dalarna för ca 20 år sedan. Den är ju nattaktiv så det är svårt att se den när den vilar dagtid

[Odin]

Jaha vad säger ni grabbar de börjar väl dra ihop sej...?

Hehe Fredagseftermiddagar e såå jäkla sega.

Nu ska jag snart hem och packa för att i gryningen ställa mej på mina (törs knappt säga det så Kim hör) Plastskidor av märket Peltonen. och försöka följa denne gynnare...

[Kim]

Jag har inget emot plastskidor Odin , har två plastpar själv. (och tre par av trä).

Själv är jag i valet och kvalet om jag ska lägga någon tid på vinterripjakt den här säsongen. Fanns inte många dalripor i norra fjällkedjan i höstas så jag tror inte att fjällripstammen är så mycket bättre heller just nu. Skulle kunna åka iväg nästa vecka men det är himla projekt att dra igång en veckotur och förutom dålig riptillgång så har dom även lovat skitväder. Och att ligga till fjälls när det stormar vintertid är ingen höjdare precis.

Så det lutar nog åt att jag avstår det här året.

Är annars en jakform som oftast är både givande och kul samtidigt som man av bara farten brukar tappa ett par kilo kroppsvikt när man tillbringat en hel vecka med att klättra upp och ner för fjäll på spaning efter vita, knarrande, dunbollar.

I det här mobila tältduksboendet jag byggde ihop för en himla massa år sedan brukar vi bo, jag och ripjaktskompisen.

Tyvärr så är det en absolut förutsättning att ha med sig en kompis med skoter just på vinterripjakten eftersom det ibland händer att en av två skotrar pajar ihop. Står man då flera mil från närmaste väg och stormen yr så är det inte bara en lång skidtur man riskerar. Så det är inte alltid så lätt att få ihop en längre jakttur eftersom de flesta också har en vardag med fruar, jobb, ungar och allt möjligt och omöjligt att knyta ihop.

Här jag och min tidigare ständiga följeslagare på väg ut för en veckas jakt. I nuläget börjar kompisen dock bli både gammal och krasslig så han är tyvärr inte längre det säkra kort han brukat. Vi har dock kämpat på tillsammans på ripjakt 12 vintrar i rad tror jag det är. Fast de två senaste vintrarna har jag inte hunnit ut eftersom vi dels var på BB en av de säsongerna och förra vintern åkte vi hem för sent från Thailand för att jag skulle hinna.

De få dagar då vinden är stilla och himlen är blå så finns det inte mycket som slår en dag på fjället. 20-30 minusgrader, som det i regel blir i månadsskiftet februari/mars när himlen är klar betyder mindre. Man blir ändå toksvettig av att klättra upp och ner efter de så hett eftertraktade vita dunbollarna.

Fast även om det inte blir någon ripjaktsväng till veckan så åker jag veckan därpå iväg för att fiska lite röding på Rautasjaure med några kompisar och släktingar. Och eftersom ripjakten till fjälls inte är över förrän den 15 mars så finns ju chansen att ta med bössan också. Fast jagar man också blir det förstås inte så himla många kassar med röding.

Kolla slutet på den här videosnutten jag tog på just det stället för 3 år sedan. Visar kusinerna när vi precis anlänt Rautas efter dryga 3 mil på skoter från närmsta väg och sedan en kort sekvens med lite frusen fångst.

Är små rödingar i sjön men man får istället för storlek mängd. Smakar alldeles utmärkt smörstekta, rullade i lite vetemjöl och salt. Och helst då till tunnbröd, smör och lite kokt potatis. Mmmmm!

[jrk]

Jag har inget emot plastskidor Odin , har två plastpar själv. (och tre par av trä).

Själv är jag i valet och kvalet om jag ska lägga någon tid på vinterripjakt den här säsongen. Fanns inte många dalripor i norra fjällkedjan i höstas så jag tror inte att fjällripstammen är så mycket bättre heller just nu. Skulle kunna åka iväg nästa vecka men det är himla projekt att dra igång en veckotur och förutom dålig riptillgång så har dom även lovat skitväder. Och att ligga till fjälls när det stormar vintertid är ingen höjdare precis.

Så det lutar nog åt att jag avstår det här året.

Är annars en jakform som oftast är både givande och kul samtidigt som man av bara farten brukar tappa ett par kilo kroppsvikt när man tillbringat en hel vecka med att klättra upp och ner för fjäll på spaning efter vita, knarrande, dunbollar.

I det här mobila tältduksboendet jag byggde ihop för en himla massa år sedan brukar vi bo, jag och ripjaktskompisen.

Tyvärr så är det en absolut förutsättning att ha med sig en kompis med skoter just på vinterripjakten eftersom det ibland händer att en av två skotrar pajar ihop. Står man då flera mil från närmaste väg och stormen yr så är det inte bara en lång skidtur man riskerar. Så det är inte alltid så lätt att få ihop en längre jakttur eftersom de flesta också har en vardag med fruar, jobb, ungar och allt möjligt och omöjligt att knyta ihop.

Här jag och min tidigare ständiga följeslagare på väg ut för en veckas jakt. I nuläget börjar kompisen dock bli både gammal och krasslig så han är tyvärr inte längre det säkra kort han brukat. Vi har dock kämpat på tillsammans på ripjakt 12 vintrar i rad tror jag det är. Fast de två senaste vintrarna har jag inte hunnit ut eftersom vi dels var på BB en av de säsongerna och förra vintern åkte vi hem för sent från Thailand för att jag skulle hinna.

De få dagar då vinden är stilla och himlen är blå så finns det inte mycket som slår en dag på fjället. 20-30 minusgrader, som det i regel blir i månadsskiftet februari/mars när himlen är klar betyder mindre. Man blir ändå toksvettig av att klättra upp och ner efter de så hett eftertraktade vita dunbollarna.

Fast även om det inte blir någon ripjaktsväng till veckan så åker jag veckan därpå iväg för att fiska lite röding på Rautasjaure med några kompisar och släktingar. Och eftersom ripjakten till fjälls inte är över förrän den 15 mars så finns ju chansen att ta med bössan också. Fast jagar man också blir det förstås inte så himla många kassar med röding.

Kolla slutet på den här videosnutten jag tog på just det stället för 3 år sedan. Visar kusinerna när vi precis anlänt Rautas efter dryga 3 mil på skoter från närmsta väg och sedan en kort sekvens med lite frusen fångst.

Är små rödingar i sjön men man får istället för storlek mängd. Smakar alldeles utmärkt smörstekta, rullade i lite vetemjöl och salt. Och helst då till tunnbröd, smör och lite kokt potatis. Mmmmm!

Wow det kallar jakt o naturbilder.

GRYMT IMPONERANDE

JRK

[jocko53]

Wow det kallar jakt o naturbilder.

GRYMT IMPONERANDE

JRK

Bara att hålla med

Jocko 53

[phitsanulok]

Den som väntar på nåt gott

Hur fan ska jag komma åt läckerbitenBra jobbat husse, nu är han snart minDetta är godare än burkmat om jag själv får välja, alloy makså kan det det gå när man våldgästar mitt pannrum

[Odin]

Hejsan govänner.

Vi har varit ute och inventerat viltstammarna en del dom senaste veckorna, och resultatet är en sorglig erfarenhet.

Trots att vi utfodrat ``by the book´´så det ut som om Rådjuren har dött som flugor, men det konstiga är att vi inte har hittat några kadaver men vi har heller inte sett några levande djur.

Men av totalt 9 foderplatser med både ensilage och havrekross så har bara 2 kanske 3 varit besökta under vintern, varför??

[Caveman]

Hejsan govänner.

Vi har varit ute och inventerat viltstammarna en del dom senaste veckorna, och resultatet är en sorglig erfarenhet.

Trots att vi utfodrat ``by the book´´så det ut som om Rådjuren har dött som flugor, men det konstiga är att vi inte har hittat några kadaver men vi har heller inte sett några levande djur.

Men av totalt 9 foderplatser med både ensilage och havrekross så har bara 2 kanske 3 varit besökta under vintern, varför??

Ni kanske har skjutit ihjäl alla redan?

[jannef]

Hejsan govänner.

Vi har varit ute och inventerat viltstammarna en del dom senaste veckorna, och resultatet är en sorglig erfarenhet.

Trots att vi utfodrat ``by the book´´så det ut som om Rådjuren har dött som flugor, men det konstiga är att vi inte har hittat några kadaver men vi har heller inte sett några levande djur.

Men av totalt 9 foderplatser med både ensilage och havrekross så har bara 2 kanske 3 varit besökta under vintern, varför??

Verkar som dom dragit sig mot E4:an, såg 53 rådjur mellan Stockholm och Gävle förra lördagen. Och det var bara på höger sida.

[Kim]

Hejsan govänner.

Vi har varit ute och inventerat viltstammarna en del dom senaste veckorna, och resultatet är en sorglig erfarenhet.

Trots att vi utfodrat ``by the book´´så det ut som om Rådjuren har dött som flugor, men det konstiga är att vi inte har hittat några kadaver men vi har heller inte sett några levande djur.

Men av totalt 9 foderplatser med både ensilage och havrekross så har bara 2 kanske 3 varit besökta under vintern, varför??

Två hårda vintrar i rad betyder nog väldigt mycket. Här uppe i norr fanns det i princip inga rådjur alls på sjuttiotalet och innan men i takt med växthuseffektens milda vintrar från mitten av åttiotalet och framåt så har stammarna växt till sig enormt i norra kustlandet. Men nu när de bistra vintrarna kommit tillbaka (gud ske lov, gillar inte slask) så dör rådjuren bort som flugor här i utkanten av sitt utbredningsområde.

Samma fenomen gäller antagligen hos er, och ni har väl dessutom kraftiga lodjusstammar, eller?

Det positiva med ett hårt urval är väl att kvalitén på stammarna höjs, inte för inte finns ju landets största älgar och råbockar i norra delarna av landet. Survival of the fittest.

[Odin]

Tjena Kim.

Nää peppar peppar, inga Lodjur på marken ännu så länge kanske jag ska säga.

Caveman.

Tror inte vi skjutit bort stammen, för två år sedan sköt vi ca: 20 djur och förra året 12 st.

Detta på en mark på över 2000 ha. dvs. ett väldigt lågt uttag, vi vill ha en välmående viltstam och prioriterar en sund.och välmående fauna.

Det enda djurslag som gynnas av dom två senaste vintrarna verkar vara Räven, som ökar explotionsartat.

[Kim]

Tjena Kim.

Nää peppar peppar, inga Lodjur på marken ännu så länge kanske jag ska säga.

Caveman.

Tror inte vi skjutit bort stammen, för två år sedan sköt vi ca: 20 djur och förra året 12 st.

Detta på en mark på över 2000 ha. dvs. ett väldigt lågt uttag, vi vill ha en välmående viltstam och prioriterar en sund.och välmående fauna.

Det enda djurslag som gynnas av dom två senaste vintrarna verkar vara Räven, som ökar explotionsartat.

Du får slå två flugor i en smäll och börja jaga räven istället. Har en arbetskompis som är hängiven rävjägare och ute och passar i princip varje dag den här årstiden. Använder sig av lock framgångsrikt och har väl fått ett 20-tal hitills den här vintern/vårvintern. Nästa vecka åker han upp till fjälls som avlönad rödrävjägare i ett fjällrävsrevir. Länsstyrelsen vill nämligen försöka hjälpa den utrotningshotade fjällräven genom att ta bort konkurrerande rödrävar ur reviret. Ett intressant projekt.

Men rödräv går ju även hårt åt rådjurskiden så även dessa kan ju behöva lite hjälp efter en bister vinter.