Är din partner troende?

[Mr Ning Ning]

Min Tgf är buddist och det blir en del tempelbesök.

Jag följer gärna med, dels för att visa min respekt för hennes val och för att jag tycker det är så lugnt å fridfullt där.

En stunds eftertanke mår man inte illa av! Det ger mig sinnesro.

mvh Mr N-N

[leifen]

Min Tgf är buddist och det blir en del tempelbesök.

Jag följer gärna med, dels för att visa min respekt för hennes val och för att jag tycker det är så lugnt å fridfullt där.

En stunds eftertanke mår man inte illa av! Det ger mig sinnesro.

mvh Mr N-N

Kan bara hålla med dig.

Det är avkopplande och tempel är ofta väldigt vackra.

Leif

[Guest Siam-Nilsson]

Visa lite respekt tack för troende runt om i världen.

Själv kommer jag från präst släkt.

Gick ur svenka kyrkan,,,tyvärr allt försent 2008 .

Min fru är starkt troende buddist

Jag har förklarat att jag kan fota lite i templet.thats it...

Och hon accepterar att jag är icke troende.

Att säga sig tro på ett högre väsen och kanske även be dessa högre makter

om förlåtelse för egna övertramp ökar inte andra människors respekt - ej heller om kontakten

med den påstådda ”guden” är i syfte att be om egen lycka och ekonomisk framgång etc.

Erhållen respekt är istället något man på egen hand bör förtjäna – dvs den erhållna respekten

bör stå i förhållande till personens eget agerande gentemot sig själv och sina medmänniskor,

och inte som ett resultat av någon eventuell religionstillhörighet eller några besök i sakrala byggnader.

Religös eller inte så är man ett oskrivet blad tills dess man agerar - antingen osjälviskt eller egoistiskt.

Det ena av de två alternativen ger respekt från mig i alla fall

Mvh

SN

Ändrades November 22, 2011 av Siam-Nilsson

[chiangmai]

Att säga sig tro på ett högre väsen och kanske även be dessa högre makter

om förlåtelse för egna övertramp ökar inte andra människors respekt - ej heller om kontakten

med den påstådda ”guden” är i syfte att be om egen lycka och ekonomisk framgång etc.

Erhållen respekt är istället något man på egen hand bör förtjäna – dvs den erhållna respekten

bör stå i förhållande till personens eget agerande gentemot sig själv och sina medmänniskor,

och inte som ett resultat av någon eventuell religionstillhörighet eller några besök i sakrala byggnader.

Religös eller inte så är man ett oskrivet blad tills dess man agerar - antingen osjälviskt eller egoistiskt. Det ena av alternativen ger respekt från mig i alla fall

Mvh

SN

Religion och politik är debattämnen som aldrig kan slutföras. Slutar oftast (alltid) med pajkastning.

Så min filosofi är att di religösa och de politiskt bevandrade indivderna,,,,får hållas.

Ändrades November 22, 2011 av chiangmai

[ban99arne]

Mja, är det månne acceptans som kravställaren for efter.

Respeklösaren Arne

[Guest Siam-Nilsson]

Min acceptans är nu både deklarerad och levererad till de som nöjer sig med att "tro"

SN

[Singha711]

...

Själv kommer jag från präst släkt.

Gick ur svenka kyrkan,,,tyvärr allt försent 2008 .

...

Samma här fast jag gick ur kyrkan redan på 70-talet och funderar nu på ett återinträde av 'praktiska skäl'.

Fast jag har aldrig varit så naiv och inte insett kyrkans och religionens nödvändiga funktion i en samhällsprocess. Historien (tex kommunism) har visat att denna funktion inte går att eliminera utan att ersätta den med något som i de flesta fall är/var mycket värre. Vi behöver tydligen en 'moralkodex' i någon form och när ateister och agnostiker lite väl lättvindigt påstår att den kan ersättas med 'sunt förnuft' glömmer de alltför ofta att det är just religionen som primärt har påverkat deras hållning.

Om vi tar t.ex. upplysningens tid som många anser som en konfrontation med (den katolska) kyrkans traditioner so går det inte att förneka att mycket av motivation kan hämtas ur samma moraliska grund, fastän mera utpräglat i protestantisk tolkning av densamma.

En annan sak som man måste hålla isär är själva tron och dess organisation, t.ex. kyrkan. Utan tvekan har 'organisationen' i alla religioner på det grövsta utnyttjat sin maktposition för helt andra syften än de som har med tro att göra. När 'prästerskapet' vinner maktstriden med den politiska makten är det inget annat än att ersätta den för sina egna (politiska, dvs ekonomiska) syften. Oftast ändras lagstiftning (t.ex. sharia) och/eller konstitution så det blir svårt att återvända till en mera sekulariserad styrelseform, just genom denna olyckliga sammanblandning av tro och 'trosorganisation' (haha, vilket ord...).

//Singha711

Ändrades November 22, 2011 av Singha711

[Singha711]

Glömde helt att även svara på TS fråga:

Fru Singha är inte djupt troende men i en situation där hon kan undvika konflikter eller missförstånd med sin thailändska omgivning utan att behöva betala ett alltför högt pris väljer hon att följa bhuddistiska traditioner. Men jag är övertygad att hon också kan se till sina personliga intressen om de skulle komma i konflikt med bybefolkningens religiöst motiverade omdömen.

Jag tänker här på en situation där fru Singha skulle resa till Sverige och några 'äldre' då var av den uppfattningen att det skulle bringa olycka/dålig ande över byn. Det var inte svårt att övertyga fru Singha om att detta egentligen inte hade att göra med bhuddistisk lära utan mera var uttryck för den fortfarande stark utbredda vidskepligheten och tron på all slags skrock i byarna.

//Singha711

Ändrades November 22, 2011 av Singha711

[andrejsdenruskige]

Samma här fast jag gick ur kyrkan redan på 70-talet och funderar nu på ett återinträde av 'praktiska skäl'.

Fast jag har aldrig varit så naiv och inte insett kyrkans och religionens nödvändiga funktion i en samhällsprocess. Historien (tex kommunism) har visat att denna funktion inte går att eliminera utan att ersätta den med något som i de flesta fall är/var mycket värre. Vi behöver tydligen en 'moralkodex' i någon form och när ateister och agnostiker lite väl lättvindigt påstår att den kan ersättas med 'sunt förnuft' glömmer de alltför ofta att det är just religionen som primärt har påverkat deras hållning.

Om vi tar t.ex. upplysningens tid som många anser som en konfrontation med (den katolska) kyrkans traditioner so går det inte att förneka att mycket av motivation kan hämtas ur samma moraliska grund, fastän mera utpräglat i protestantisk tolkning av densamma.

En annan sak som man måste hålla isär är själva tron och dess organisation, t.ex. kyrkan. Utan tvekan har 'organisationen' i alla religioner på det grövsta utnyttjat sin maktposition för helt andra syften än de som har med tro att göra. När 'prästerskapet' vinner maktstriden med den politiska makten är det inget annat än att ersätta den för sina egna (politiska, dvs ekonomiska) syften. Oftast ändras lagstiftning (t.ex. sharia) och/eller konstitution så det blir svårt att återvända till en mera sekulariserad styrelseform, just genom denna olyckliga sammanblandning av tro och 'trosorganisation' (haha, vilket ord...).

//Singha711

Synd att du inte kan svara just nu (eller?)

Min mening är att religion är en privat sak och ska absolut inte blandas med politik eller annat styre.

Så länge människan styr över sin religion och inte vice versa så är det inte direkt skadligt.

Men när det, som i många fall är religionen som styr över människan eller ett helt samhälle så blir det sjukt.

Religionsfrihet är väl bra. Fast hade jag fått bestämma så hade religionsfritt varit att föredra.

Så någorlunda lik linje ligger vi på, fast kanske inte helt.

[Guest Siam-Nilsson]

Vi behöver tydligen en 'moralkodex' i någon form och när ateister och agnostiker lite väl lättvindigt påstår

att den kan ersättas med 'sunt förnuft' glömmer de alltför ofta att det är just religionen som primärt har påverkat deras hållning.

//Singha711

Hej Sigha711 - Du kan ju svara mig när du har suttit av din strafftid.

Du skrev följande:

"Samma här fast jag gick ur kyrkan redan på 70-talet och funderar nu på ett återinträde av 'praktiska skäl'."

Kan det vara så att du framgent tror dig att du lättare ska kunna följa mprs regelverk

efter det att du har gått med i svenska kyrkan igen? Det vore ju "praktiskt" kan man tycka . . .

Vilka är ”Vi” som behöver en religiöst 'moralkodex', enligt dig?

Syftar du på hela mänskligheten eller är det bara ”vi” här på MPR?

Jag kan hålla med dig om att de flesta svenska och exempelvis thailändare har påverkats av

den stadsreligion som råder i respektive land, men då endast ”sekundärt” och inte primärt som du skriver.

Rent primärt är vi nog mer formade av sociala betingelser och genetiska anlag,

vilka sätter ribban för hur vi förmår att känna empati mm.

De flesta av de tio budorden brukades faktiskt långt innan kristendomen, Buddhismen,

Judendomen eller Islam tog fäste på vår jord.

Medlemsantalet i dessa religioner ökade till största delen via yttre tvång, och inte av egen fri vilja.

Att man exempelvis inte utan samvetskval ska gå åstad och dräpa sin nästa kände naturligtvis

vanligt normalt funtat folk även på stenåldern. Den känslan sitter i ryggmärgen på en normalt funtad människa.

Men det finns alltid mer eller mindre allvarliga undantag som bekräftar regeln,

och dessa människor behöver då något extraordinärt regelverk för att orka hejda sina impulser och böjelser.

Där har hotet om det eviga helvetet, och moroten om ”Himmelriket” haft en klart dämpande roll på vissa individers agerande.

Men i takt med en allt större upplysning så har det blivit allt svårare att hålla folk i schack med hjälp av religiösa trosatser och domedagspredikan.

Så idag får vi allt förlita oss på en hygglig uppfostran, rättvisa domstolar och polisväsende,

samt genetiska förutsättningar att faktiskt vilja och kunna följa detta regelverk i en ”samhällsprocess”.

Men de som saknar empatiska spärrar pga av ett felinstallerat hjärnkontor

lär dock inte hejdas av vare sig gudstro, konstaplar eller några moraliskt stränga föräldrar.

Mvh

SN

[Fritz]

_{Religion är ett opium för folket enligt Karl Marx.}

_{Det är väl den enda uppfattning från den mannen som jag delar till 100 %}

_Fritz..

[Oregistrerad]

Någon form av konsensus kan väl kanske vara knepigt att få till. Envar har ju sin egen ståndpunkt. Fast verkligen många tänkvärda inlägg - helt klart!

Vad är det man brukar säga;

"Den som säger att det finns en Gud säger mer än han vet, och den som säger motsatsen likaså."

[chiangmai]

Min känsla är att buddhismen i Thailand genomsyrar hela samhället...men på ett diskret sätt. Mycket sympatiskt----- Vill man inte delta,, så är det upp till var och en.

[Guest Siam-Nilsson]

Jim Jeffries är en minst sagt frispråkig herre som har en del synpunkter i och kring det här med religion.

Instämmer ni i hans tvivel eller är ni mer inne på ockulta och religiösa förklaringsmodeller?

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=sdNvCDq7EHA

[Jive]

Jim Jeffries är en minst sagt frispråkig herre som har en del synpunkter i och kring det här med religion.

Instämmer ni i hans tvivel eller är ni mer inne på ockulta och religiösa förklaringsmodeller?

[media=]http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=sdNvCDq7EHA

Religion is the worst crap on this planet!

[Guest Siam-Nilsson]

Religion is the worst crap on this planet!

I alla fall på top 10-listan av dumheter