Köpa land, en bra investering eller...?

[Guest Isan Lover]

Frugan (och jag) har "hyrt" land (risland) av hennes moster som behöver pengar, m.a.o. agera bank (inte ovanligt i Thailand), hon får tillbaka hela summan efter 6 år, papper är skrivet med byamannen (byn) som "vittne" och vanligt är att man får köpa lös marken om mostern inte kan betala tillbaka annars fortsätter man odla, äldsta brodern brukar marken och vi får 30% av skörden, jag kallar det hjälp till självhjälp, frugan kallar det bra investering., vet du om 30% av skörden är ok? Hennes bror betalar alla kostnader från sådd till säck, hörde av en kompis att dealen i deras by är 50/50 men det verkar mycket, han säger att den som äger marken "äger dealen" och det är många i en by som vill odla med 50/50 deal.

Hälsningar

Quicksilver

Hej

Hjälp till självhjälp är något som vi också tillämpar och då är 30% är helt ok tycker jag, det finns ingen anledning att pressa till sig mer.

Att äga mark och odla den ger möjlighet att anställa daglönare både ifrån släkt och andra familjer i byn, detta är ett bra sätt att hjälpa upp den lokala ekonomin, och vi brukar välja dom som vi vet har det besvärligast och är fattigast, just dom människor som har sämst hus och går i trasiga kläder, och kanske inte ens har råd att låta barnen gå i skolan.

Vi betalar normala löner med enda skillnaden att vi även ger barnen lika mycket betalt som dom vuxna, normalt får dom bara 50%.

Det som kanske skiljer mest när folk arbetar åt oss är att jag själv deltar i arbetet, och vi bjuder på riktigt bra mat som vi hämtar på en resturang och efter arbetsdagen slut så brukar vi samlas under ett träd i skuggan där får dom vuxna öl, grogg och snacks, dom som inte dricker alkohol får cola och fanta, och det dom inte dricker upp får dom ta med sig hem.

Så vi är ganska populära som arbetsgivare och frugan har även ordnat så att en av dom fattigaste tjejerna kunde studera vidare.

Mvh Isan Lover

[Guest Isan Lover]

Se där! Den röde IL drar sig inte från att köpa upp mark från fattiga bönder, och sitter sedan som godsägare i sin lilla by i Isaan...

Helt naturligt att tänka på sig själv först och främst , visar att IL är mänsklig iaf.

Alla normalt funtade passar på att göra klipp när priset är rätt och sedan hoppas kunna sälja dyrt eller tjäna pengar på annat vis, "Sådan är kapitalismen"

MVH Tommy

Hej

Du har nog missuppfattat allt som vanligt, det är inte lätt för stadsbor att förstå hur en bys ekonomi fungerar, att köpa mark i sin släkts hemby gynnar både familjen, släkten och byn.

Genom att köpa mark som ej har brukats på många år tillför man arbetstillfällen och bidrar till att fler människor kan stanna kvar på landet och slipper flytta till Bangkok.

Jag ska ta ett exempel, vi köper 15 rai som har legat i träda i ca 10 år (ägaren har flyttat till Bangkok), det första vi gör är att anställa lokalt folk för att rensa och bereda marken med traktorer, sedan anställer vi ytterligare 10 personer för plantering av eucalyptus träd, även plantorna inköps lokalt.

När dessa plantor växer behöver dom tillsyn och ogräsrensning eller sprutning detta utförs också av släkt och bybor, detta arbete utförs 2 gånger om året ända tills träden avverkas och det görs också av byborna, timmret transporteras också av byborna vid försäljningen.

Sedan börjar allt om igen med nya skott som växer på stubbarna, dom ska gallras och ogräs rensas i ytterligare 4-5 år mycket jobb åt byborna.

Vad det gäller risodling så är det mest hjälp till självhjälp och handlar inte om inkomster till oss, men finns det mer odlingsbar mark till familjen (släkten) så innebär det att dom får mer jobb och mer pengar, i vårt fall har frugans storasyster med familj på man och två barn kunnat flytta hem till byn ifrån Korat där dom har tvingats bo dom senaste 10 åren p.g.a arbetsbrist i byn.

Dom trivs bra och odlar nu egen mark + våran mot lite andel i risskörden och dom har nu för första gången haft råd att plantera eucalyptus på dom delar av sin mark som inte är lämplig för risodling.

Vilket kommer att ge dom en fin peng om några år.

En av våra marker ligger vid en biflod till mekong floden och här kan nu släkten fånga fisk och skaldjur, och vi har byggt ett litet skjul för övernattning vid fiske och jakt på t.ex änder.

Så att köpa mark handlar inte bara om att berika sig själva.

Och på dom övriga markbitarna vi har köpt sätter frugans pappa ut fiskfällor i alla vattendrag under regntiden och även detta är ett bra tillskott till hushållet.

Jag ser också markköp som en framtida försäkring för fru och barn eftersom jag är 17 år äldre än frugan, eftersom hon kommer att leva många år efter mig, och det ger också sonen en framtida möjlighet om han är intreserad.

Sedan är det väl ingen nackdel att marken ökar i värde och är en bra investering, men vi hade köpt även utan värdestegringen just för familj, släkt och byns skull, och inte minst min egen lust att arbeta när jag är i Thailand.

Mvh Isan Lover

Ändrades Juli 21, 2010 av Isan Lover

[Tommy]

Så då funkar ekonomin i byarna som i resten av världen alltså?

En liten förklaring om ordet kapitalist, för dem som inte greppat det...

"En kapitalist är en person som investerar egna eller lånade medel i olika tillgångar direkt (i skog eller andra naturtillgångar, fastigheter, fabriker eller andra rörelser och så vidare) eller indirekt (i aktier eller andra värdepapper) och därmed söker öka sitt kapital genom att skapa avkastning. I marxistiskt språkbruk menas en person som genom att ingå avtal med arbetare – där lönen understiger värdet av arbetsinsatsen – och därmed tillgodogöra sig resultatet av överskottet[2], det så kallade "mervärdet"."

saxat från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitalism

MVH Tommy

Ändrades Juli 21, 2010 av Tommy

[Fritz]

Tänkte citera Phuket 18,5:s inlägg #15 men det blir bara ett jäkla gytter när jag ska försöka.

Han menar att hans svärfars nyplantantering tar 30 år innan den kan slutavverkas och att det är lång tid.

Jag har jobbat i skogen i norra Sverige under nästan hela mitt yrkesverksamma liv och vad jag minns så sänktes rätten att slutavverka från 100 till 80 år under den tiden men branchen är trots det väldigt lönsam.

Planterar man skog så är man ju inte tvungen att ha den kvar till det är dags för slutavverkning utan man kan sköta den väl

så att det växer bra och sen sälja den "på rot" när man vill.

Fritz..

[Guest Toprunner]

Hej

Hjälp till självhjälp är något som vi också tillämpar och då är 30% är helt ok tycker jag, det finns ingen anledning att pressa till sig mer.

Att äga mark och odla den ger möjlighet att anställa daglönare både ifrån släkt och andra familjer i byn, detta är ett bra sätt att hjälpa upp den lokala ekonomin, och vi brukar välja dom som vi vet har det besvärligast och är fattigast, just dom människor som har sämst hus och går i trasiga kläder, och kanske inte ens har råd att låta barnen gå i skolan.

Vi betalar normala löner med enda skillnaden att vi även ger barnen lika mycket betalt som dom vuxna, normalt får dom bara 50%.

Det som kanske skiljer mest när folk arbetar åt oss är att jag själv deltar i arbetet, och vi bjuder på riktigt bra mat som vi hämtar på en resturang och efter arbetsdagen slut så brukar vi samlas under ett träd i skuggan där får dom vuxna öl, grogg och snacks, dom som inte dricker alkohol får cola och fanta, och det dom inte dricker upp får dom ta med sig hem.

Så vi är ganska populära som arbetsgivare och frugan har även ordnat så att en av dom fattigaste tjejerna kunde studera vidare.

Mvh Isan Lover

Mycket filantropiskt att låta barn jobba åt dig och frikostigt att betala full lön. Inte alla som gör det: http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/barnarbete

[Guest Isan Lover]

Mycket filantropiskt att låta barn jobba åt dig och frikostigt att betala full lön. Inte alla som gör det: http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/barnarbete

Hej

Jag väntade faktiskt på den här synpunkten, eftersom det inte är ovanligt att utlänningar upprörs över att även barn i tonåren hjälper till med försörjningen på landsbygden i Thailand.

Men till dom som förfäras över detta så kan man ju tillägga att detta inte är ovanligt i Sverige heller, speciellt inte inom jordbruks sektorn.

Om jag inte minns fel får man väl börja köra traktor ifrån 12 års åldern på det egna jordbruket.

Där jag själv började hjälpa till hos mormor och morfar så fort jag orkade lyfta en spade eller bära fram en spann vatten till en ko, eller delta i höskörden, detta var på 60 talet, och detta var det ingen som tvingade mig till, jag ville bara hjälpa till så gott jag kunde.

Min morfar såldes på auktion till lägstbjudande som arbetskraft av myndigheterna när han var 10 år vilket inte var ovanligt förr om en familj hade många barn, han fick sova hos djuren i ladugården och även äta där, och inte tillsammans med sin nya "familj", detta var på 1920 talet.

Min farfar började också jobba som 10 åring fast då på ortens största industri, men fast det var tufft i början slutade han som verkstadschef,

och senare som pensionär jobbade han som konsult inom industrin.

Tolka inte detta inlägg som ett försvar för barnarbete, det är mer ägnat åt att försöka förklara varför tonåringar ibland jobbar i Thailand, och att vi själva inte behandlade våra egna barn här i Sverige annorlunda i denna fråga för inte allt för länge sedan.

Vilket man lätt glömmer bort när man förfasas över detta i t,ex Thailand.

Mvh Isan Lover

[GammalDansken]

Tänkte citera Phuket 18,5:s inlägg #15 men det blir bara ett jäkla gytter när jag ska försöka.

Han menar att hans svärfars nyplantantering tar 30 år innan den kan slutavverkas och att det är lång tid.

Jag har jobbat i skogen i norra Sverige under nästan hela mitt yrkesverksamma liv och vad jag minns så sänktes rätten att slutavverka från 100 till 80 år under den tiden men branchen är trots det väldigt lönsam.

Planterar man skog så är man ju inte tvungen att ha den kvar till det är dags för slutavverkning utan man kan sköta den väl

så att det växer bra och sen sälja den "på rot" när man vill.

Fritz..

Nu har man iofs sommar hela året där, så att jämföra med Norrland som har jämt har vinter tar emot en aning.

[Sek Losos uncle]

Gällande kapitalism och skälighet, så är ju kapital och ledningsarbete värt en del också. Många bra idéer stoppas av brist på kapital, och/eller brist på kunskap hur delar av jobbet behöver göras.

Då jag gav några universitetsstuderande lite ekonomiutbildning (gratis) så sa jag bl a:

-Det är bra om ni gifter er med rika faranger, som kommer hit och startar mer produktion

I en del Isan-proviser finns det nästan ingen annan produktion än skogs- och jordbruk, och markytan är ju för liten, för att kunna ge alla bra försörjning på det. Deras jordbruk liknar hur svenska jordbruket var på 1800-talet då för dålig lönsamhet och för små jordbruk tvingade många till storstäderna eller emigration till t ex USA...

Då jag hade ett företag i Sverige med drygt 100 pers som mest, så betalade jag upp till 30 % mer än konkurrenterna i lön, vilket gjorde att jag fick lite över själv så jag kommer att få en väldigt låg pension

Dessutom fick de trivselförmåner som frukt, bordtennis, kanot, biljard...

Den thailänske programmeraren, som jag anställde nyligen, verkar nöjd, fastän han får ganska dåligt betalt nu i början, till jag slutar gå back på det jobbet Han har fått samma betalning, som han begärde, plus att jag ger honom i bonus att jag betalar hans webhotellkostnad, för en webshop, som han ville starta på sidan om. Vi får se om jobbet börjat gå plus innan han vill ha mer betalt i oktober - eller om hans shop börjar gå så bra att han vill satsa bara på den

Tolka inte detta inlägg som ett försvar för barnarbete, det är mer ägnat åt att försöka förklara varför tonåringar ibland jobbar i Thailand, och att vi själva inte behandlade våra egna barn här i Sverige annorlunda i denna fråga för inte allt för länge sedan.

Vilket man lätt glömmer bort när man förfasas över detta i t,ex Thailand.

Jag förfasas mer då tonåringar i Sverige INTE hjälper till alls hemma...

Många svenska tonåringar kräver t o m skjuts till idrottsträningen t o m då de ska konditionsträning !!!

(((Själv hade jag det här schemat under de flesta vardagarna i tonåren: Skola > basket 2 timmar till de andra blev trötta > snabb middag > fotboll 2 timmar till de andra blev trötta > friidrott till vi blev utkörda, för många av dem hörde till sverigeeliten i långdistanslöpning, så de blev inte trötta i första taget > hem och gjorde läxorna till runt 1 på natten. Och jag sprang emellan de olika gymnastikhallarna, så det blev ungefär 2 km. Dessutom jobbade jag två gånger i veckan plus på loven.)))

Jag har jobbat mycket som föreningsledare (och även en del som lärare) och då även fått ordning på några värstingar, som myndigheterna inte klarat av. De flesta ungdomarna vill hjälpa till, och vill ha regler. Men inte de fåniga regelhanteringarna de har i de flesta skolorna = Flertalet lärare anmärker på jackor och kepsar, men försöker inte ens göra något åt grova mobbningar !!!

En ledtråd till vad som är bäst är - Vilka mår bäst - västerlänska eller thailänska tonåringar?

På nyheterna sa de nyligen att 20% av svenska tonårstjejerna skär sig själva, för de tycker att de mår mindre dåligt då !!!...

Så t ex FN (?), som invänder mot allt barnarbete i fattiga länder, fattar inte mycket... Såklart är jag emot typ slavarbete i fabriker o d, men då de kan hjälpa till så att familjen blir mätta, och det inte går ut för mycket över skolarbetet, så är ju sådant arbete bra.

[Fritz]

Nu har man iofs sommar hela året där, så att jämföra med Norrland som har jämt har vinter tar emot en aning.

Jämförelsen var bara menad som att en tid på 30 år från plantering till slutavverkning i Thailand jämfört med 80 år i norrbotten behöver inte betyda att man bundit det kapitalet för hela den tiden,man kan sälja närhelst man vill. Norrländsk senvuxen fura och gran är värd guld på marknaden. Hoppas du förstår min lilla poäng.

Fritz..

[GammalDansken]

Jämförelsen var bara menad som att en tid på 30 år från plantering till slutavverkning i Thailand jämfört med 80 år i norrbotten behöver inte betyda att man bundit det kapitalet för hela den tiden,man kan sälja närhelst man vill. Norrländsk senvuxen fura och gran är värd guld på marknaden. Hoppas du förstår min lilla poäng.

Fritz..

Jag förstår men försök du att sälja ved som guld i Thailand ..

[Phuket18.5]

Tack för synpunkter och tankar.

Det blev en brokig blandning av planterande av träd och grödor.

Irritation över att de "elaka" thaiarna inte vill sälja land till faranger

såsom vi önskar. Trix och råd för att kringgå.

För låg lön till lantarbetarna, eller bra. Kapitalist eller lika för alla .!

Men om man nu inte vill eller kan jobba på landet utan vill vara bonde

i vita manchetter!

Eller som nu frun som tänkt sig att göra en liten investering men med

långa nylackade naglar, klänning och högklackat och med Gucci-väska

förstås inte vill rota i jorden!

VAR investerar man den då?

I Phuket, eller är det för sent?

I södra Thailand, förutom Phuket. (ej i de sydligaste oroliga provinserna)?

Pattaya?

Rayong?

Chiang Rai, att senare bygga några hus för uthyrning?

Övrigt förslag?

Phuket18.5

[Fritz]

Jag förstår men försök du att sälja ved som guld i Thailand ..

[Tommy]

Fritz, nästan så man kommer att tänka på Thailand...

Texten: Hon tar tåget in till staden

för att glömma bort hans svek

nu går hon på esplanaden,

tio spänn för kärleks-lek.

Sådan är...

I ett fattigt torp i gläntan

hennes mor med stor passion

frossar lax och ål på räntan

av sin dotters profession.

Sådan är...

Flickan drar där fram i storsta´n

klädd i lakväska och tyll

som en missanpassad julgran,

vilken underbar idyll.

Sådan är...

Tänkte jag mest på...

MVH Tommy

Ändrades Juli 23, 2010 av Tommy

[Chrille Columbus]

Jämförelsen var bara menad som att en tid på 30 år från plantering till slutavverkning i Thailand jämfört med 80 år i norrbotten behöver inte betyda att man bundit det kapitalet för hela den tiden,man kan sälja närhelst man vill. Norrländsk senvuxen fura och gran är värd guld på marknaden. Hoppas du förstår min lilla poäng.

Fritz..

Alldeles riktigt

[Guest Isan Lover]

Tack för synpunkter och tankar.

Det blev en brokig blandning av planterande av träd och grödor.

Irritation över att de "elaka" thaiarna inte vill sälja land till faranger

såsom vi önskar. Trix och råd för att kringgå.

För låg lön till lantarbetarna, eller bra. Kapitalist eller lika för alla .!

Men om man nu inte vill eller kan jobba på landet utan vill vara bonde

i vita manchetter!

Eller som nu frun som tänkt sig att göra en liten investering men med

långa nylackade naglar, klänning och högklackat och med Gucci-väska

förstås inte vill rota i jorden!

VAR investerar man den då?

I Phuket, eller är det för sent?

I södra Thailand, förutom Phuket. (ej i de sydligaste oroliga provinserna)?

Pattaya?

Rayong?

Chiang Rai, att senare bygga några hus för uthyrning?

Övrigt förslag?

Phuket18.5

Hej

Mark vid havet har ju haft en väldig värdestegring och inte mycket talar väl för att den kommer att bli billigare.

Problemet där är väl bara att hitta "billig" mark som det går att tjäna pengar på.

Själv tror jag att man har störst chans att göra bra markaffärer på kusten mellan Ban Phe och Trat, och mellan Hua Hin och Surat Tahni även om priserna har stigit rejält här också.

Vad det gäller regeln att utlänningar inte får äga mark så tycker jag att den är bra och helt nödvändig, utan den skulle lokalbefolkningen snart vara utan mark i sitt eget land, men jag tycker att man skulle kunna få köpa sig ett hus med t.ex med en tomt på t.ex max 1000 kvadrat meter om man flyttar dit.

Mvh Isan Lover

[BaBoo]

Tack för synpunkter och tankar.

Det blev en brokig blandning av planterande av träd och grödor.

Irritation över att de "elaka" thaiarna inte vill sälja land till faranger

såsom vi önskar. Trix och råd för att kringgå.

För låg lön till lantarbetarna, eller bra. Kapitalist eller lika för alla .!

Men om man nu inte vill eller kan jobba på landet utan vill vara bonde

i vita manchetter!

Eller som nu frun som tänkt sig att göra en liten investering men med

långa nylackade naglar, klänning och högklackat och med Gucci-väska

förstås inte vill rota i jorden!

VAR investerar man den då?

I Phuket, eller är det för sent?

I södra Thailand, förutom Phuket. (ej i de sydligaste oroliga provinserna)?

Pattaya?

Rayong?

Chiang Rai, att senare bygga några hus för uthyrning?

Övrigt förslag?

Phuket18.5

Att köpa mark på phuket nu är dyrt!

Däremot har jag för mig att många Thailändska kändisar börjat köpa mark i Chiang Rai? Är det så så är det bara att handla, sedan är det väl ett behagligt klimat där för oss oxå?

[Stickan]

För Några år sedan köpte vi en plätt i närheten av vårt hus.

Inte för att vi egentligen behöver den utan för att priset var väldigt förmånligt då ägaren behövde pengar snabbt och därför sålde den för drygt hälften av marknadsvärdet. Det sammanföll med att det började kännas som att inte börsen var så säker och därför vore en bra idé att sprida riskerna.

Veckan efter såldes granntomten till ett 90% högre pris.

Eftersom tomten ligger i Korat tätort så säljs en del tomter där så prisutvecklingen är lätt att följa. Priset nu efter ett par år har stigit med 250% mot vad vi gav. Betydligt mer än jag lyckats med på börsen under samma tid.

Tillägas bör att det är en mycket attraktiv tomt med väldigt bra läge i en del av staden som expanderar kraftigt.

Att jag personligen inte står som markägare bekymmrar mig inte det minsta.

Skulle min fru och jag gå skillda vägar skulle jag aldrig drömma om att göra anspråk på något vi har i Thailand.

Tvärt om tycker jag det är skönt att vi är så jämnställda att ingen är ekonomiskt beroende av den andra.

Ändrades Augusti 23, 2010 av Stickan

[Sek Losos uncle]

För Några år sedan köpte vi en plätt i närheten av vårt hus.

Inte för att vi egentligen behöver den utan för att priset var väldigt förmånligt då ägaren behövde pengar snabbt och därför sålde den för drygt hälften av marknadsvärdet. Det sammanföll med att det började kännas som att inte börsen var så säker och därför vore en bra idé att sprida riskerna.

Veckan efter såldes granntomten till ett 90% högre pris.

Eftersom tomten ligger i Korat tätort så säljs en del tomter där så prisutvecklingen är lätt att följa. Priset nu efter ett par år har stigit med 250% mot vad vi gav. Betydligt mer än jag lyckats med på börsen under samma tid.

Tillägas bör att det är en mycket attraktiv tomt med väldigt bra läge i en del av staden som expanderar kraftigt.

Ja, jag har hört från flera håll att mark i Isaan har gått upp mycket mer än inflationen. Även jordbruks- och skogsmark, för det finns mycket mindre mark än behovet. Fast jag vet ingen statistik på genomsnittshöjningar.

Fram till för bara c:a 40-50 år sedan fanns det en hel del mark, som de kunde få gratis om de använde den!

(((Blivande frugans farfar erbjöds, men ville inte ha mer, men pappan var flittig och skaffade sig ganska mycket, så nu kan vi få bygga hus i en privatskog!

[Oregistrerad]

Tror jag ska köba maj en nisch i muren vid Wat Bot Khonkaloum

[Wangthong]

Nu har man iofs sommar hela året där, så att jämföra med Norrland som har jämt har vinter tar emot en aning.

Du har nog hittat förklaringen till att det går så dåligt för bärplockarna. Inte undra på att dom blir lurade under sådana förutsättningar. Att hitta bär under snön är inte lätt.

Tur att växthuseffekten kommer att rädda oss här uppe. Håller du koll på hur det går i resten av världen.

[Wangthong]

Mark vid havet har ju haft en väldig värdestegring och inte mycket talar väl för att den kommer att bli billigare.

Problemet där är väl bara att hitta "billig" mark som det går att tjäna pengar på.

Själv tror jag att man har störst chans att göra bra markaffärer på kusten mellan Ban Phe och Trat, och mellan Hua Hin och Surat Tahni även om priserna har stigit rejält här också.

Jag hade tankar att köpa mellan Ban Phe och Trat de senaste åren, närmare bestämt i Chantburi. Nu i sommar var jag ner och undersökte men priserna har gått upp så mycket att jag tyckte att det inte var värt det. Närmast stranden ca 6milj/rai strandnära ca 3 milj/rai. I mitt tycke för mycket. För att hitta vettiga priser enligt mig så kommer man en bra bit ifrån bebyggelse, men det klart har man tid att vänta på uppgång så kommer det nog att vara en bra affärer.

Det finns mycket obruten mark, det kanske är sådan man ska satsa på. Svårigheten är i vissa fall säkert att avgöra vad som är värdelös mark (för det finns en hel del sådan) och vilken som kommer att öka i värde. Det krävs en hel del kompetens för att investera rätt där. Inte bara där. Vid markköp gäller det väl hela tiden att göra rätt val.

Ändrades Augusti 23, 2010 av Wangthong

[Guest Isan Lover]

Jag hade tankar att köpa mellan Ban Phe och Trat de senaste åren, närmare bestämt i Chantburi. Nu i sommar var jag ner och undersökte men priserna har gått upp så mycket att jag tyckte att det inte var värt det. Närmast stranden ca 6milj/rai strandnära ca 3 milj/rai. I mitt tycke för mycket. För att hitta vettiga priser enligt mig så kommer man en bra bit ifrån bebyggelse, men det klart har man tid att vänta på uppgång så kommer det nog att vara en bra affärer.

Det finns mycket obruten mark, det kanske är sådan man ska satsa på. Svårigheten är i vissa fall säkert att avgöra vad som är värdelös mark (för det finns en hel del sådan) och vilken som kommer att öka i värde. Det krävs en hel del kompetens för att investera rätt där. Inte bara där. Vid markköp gäller det väl hela tiden att göra rätt val.

Hej

Visst är det dyrt om det är strandnära, men går man upp bara 1-3 km ifrån stranden så blir prisbilden väldigt annorlunda.

Och ett bra sätt förutom att kolla Bankernas sidor och dom Exekutiva auktionerna är att åka runt och besöka olika platser på semester, då brukar man komma i kontakt med lokalbefolkningen och få tips om folk som vill sälja.

Mvh Isan Lover

[Wangthong]

Hej

Visst är det dyrt om det är strandnära, men går man upp bara 1-3 km ifrån stranden så blir prisbilden väldigt annorlunda.

Och ett bra sätt förutom att kolla Bankernas sidor och dom Exekutiva auktionerna är att åka runt och besöka olika platser på semester, då brukar man komma i kontakt med lokalbefolkningen och få tips om folk som vill sälja.

Mvh Isan Lover

Banker och exekutiva auktioner har jag ej tänkt på, tack för tipset. Jag brukar nästla in mig hos lokalbefolkningen. Då kan man förena nytta med nöje, och lär sig mycket.

För egen del var jag inte ute efter bara en bra investering, utan var mestadels ute efter en bit mark att använda själv. Men även en sådan markbit vill man väl ska vara en bra investering, även om andra saker som t.ex. läge kan vara viktigare.

Ändrades Augusti 24, 2010 av Wangthong

[Guest Isan Lover]

Banker och exekutiva auktioner har jag ej tänkt på, tack för tipset. Jag brukar nästla in mig hos lokalbefolkningen. Då kan man förena nytta med nöje, och lär sig mycket.

För egen del var jag inte ute efter bara en bra investering, utan var mestadels ute efter en bit mark att använda själv. Men även en sådan markbit vill man väl ska vara en bra investering, även om andra saker som t.ex. läge kan vara viktigare.

Hej

En liten markbit (max 1 rai) med ett gammalt thaihus på borde inte kosta mer än 400 000 - 1 000 000 baht om man hittar ett ca 1 km ifrån stranden mellan Ban phe och Trat, men då får man ju bygga nytt.

Att jämföra med dom av svenskar sålda färdiga husen i området som kostar 1 000 000 kronor och uppåt.

Mvh Isan Lover

[Galten]

Vi köpte dryga 3rai värdelös mark.

Tjejen är nöjd så det var en bra investering många år framöver