En studie i grymhet

[Guest Isan Lover]

Hej S-M

Jo Thai tv med dom vanliga såporna ses allt av dom flesta byborna och männen följer gärna fotbollen och boxningen, en del ungdomar spelar ju pop musik på Thai

också, men tala Thai verkar det inte vara någon som funderar på.

Och själv tycker jag att det är charmigt och positivt att dom behåller sitt språk och sina traditioner, och tycker att det skulle vara en förlust för Thailand

om dom etniska minoriteterna assimileras fullt ut och därmed försvinner.

Själv tror jag att folk i Isaan kommer att tala Lao i minst 50-100 år till kanske längre, åtminstone i dom områden som ligger närmast Laos.

Och jag skulle inte bli förvånad om det blir det samma i södra Thailand, och i dom områden som gränsar till Kambodja, språk har en förmåga att överleva ganska

länge.

Mvh Isan Lover

[andrejsdenruskige]

Det är en rättighet, en mänsklig rättighet. Det är ingen subjektiv åsikt utan handlar om rätten till utbildning, väl dokumenterad i internationella konventioner. Det innebär inte rätten till vilken utbildning som helst utan rätten till utbildning utav en viss kvalitet. Utbildning som är tillgänglig för barnet oavsett barnets eventuella speciella behov.

Samma fråga skulle ytterst få ställa om barn med handikapp och därmed särskilda behov. Varför skall de ha rätt till anpassad utbildning?

Språk är en enorm barriär när det handlar om att 1. komma till skolan i första läget samt 2, lära sig när man väl är där. I Thailand idag är det många barn som inte kommer till skolan pga av språket. Dessto fler som efter en stund hoppar av eftersom deras tillvaro i skolan ter sig meningslös när de inte förstår något.

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

Jag blir faktiskt förbannad när jag hör människor uttala sig om den pedagogiska nyttan utan att ha en aning om vad de snackar om. De gick i skolan själva för X år sedan och därför har de plötsligt alla svaren. Flerspråksundervisning handlar om flera saker och har flera värden.

1. Det handlar om att ge barnen en ordentlig brygga över till nationellt språk. En sådan process tar tid och succesiv övergång från 100% modersmål år 1 till ca 20% modersmål år 5-6 brukar rekommenderas. Det är pedagogisk motiverat eftersom lärandet är mer effektivt. Första språket först!

2. Barnens kultur. Mycket av en kultur är specifikt relaterat till språket. Ta ordet lagom tex. hur förklarar du det på tex. engelska på ett fullgott sätt?

3. Språkets överlevnad. Varje dag så dör ett språk i världen. Alla beräkningar tyder på att av världens alla språk kommer endast ca 10% finnas kvar i slutet på detta århundrande. Det är i princip omöjligt att bevara ett språk om det inte används i utbildningen. Tex. så är man idag orolig för att Jawanesiska som är ett minoritetsspråk i Indonesien skall dö ut inom en eller två generationer eftersom det inte används i undervisningen. Jawanesiska pratas idag av 90 miljoner personer...

Det allra vanligaste argumentet man hör mot modersmålsundervisning är från människor som inte fått lära sig så och hävdar att de klarade sig alldeles utmärkt. Visst, de gkorde det. Vilka andra gjorde det inte och hur hade det fungerat för dem om de fått chansen?

Det handlar inte om att ett språk skall väljas över ett annat. Det handlar om att ge barnen bästa möjliga förutsättningar och inte tvinga dem att välja bort något. Modersmålsundervisning i de tidiga årskurserna ger detta – evidensen för detta är överväldigande. Är det praktiskt genomförbart? Papua Nya Guinea lyckas ge initial modersmåls undervisningen på mer än 300 olika språk.

ps Förresten, såg nu att S-N hänvisade till sin egen skoltid

Det var inte det jag syftade till i mitt inlägg

Att ha modermål som undervisning i "andra" språk är inte fel. Men att ha en total undervisning på ett minoritetsspråk med kompetenta lärare är väldigt svårt att genomföra.

Självklart ska barnen ha möjlighet att läsa sitt eget språk men jag tycker inte att det är rimligt att det ska vara en rättighet att plugga juridik på sydsamiska eller avarten av finskan, meänkieli.

Har sett många falla offer på arbetsmarknaden p.g.a dom varken behärskar finska eller svenska.

En finne som har läst svenska i den finska skolan är bättre både på det finska och det svenska språket ,än många av barnen/ungdomarna i Tornedals kommunerna och då är Haparanda ett ypperligt exempel på hur fel det kan bli.

Men jag är inte emot modersmålsundervisning.

Undrar när Tornedalingarna vill bryta sig ur Sverige?

[Guest Siam-Nilsson]

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

Jag blir faktiskt förbannad när jag hör människor uttala sig om den pedagogiska nyttan utan att ha en aning om vad de snackar om. De gick i skolan själva för X år sedan och därför har de plötsligt alla svaren. Flerspråksundervisning handlar om flera saker och har flera värden.

Lugn nu Wille, inte bli förbannad bara för att folk har framfört en avvikande åsikt

i ett ämne som du själv tycker dig ha mycket bättre kläm på.

Teser om bästa ut- och inlärningspedagogik är nog en vetenskap som

böljar fram och tillbaka mest av alla vetenskapliga rön som sköljer över oss.

Så har det varit de senaste 200 åren över i stort sett hela världen.

Vad som anses bäst och riktigt idag, lär med största sannolikhet förkastas

om ett 10-tal år för att då anamma en något annorlunda pedagogisk tes.

Sedan stämmer det att det finns undersökningar som visar att vissa Invandrargrupper

som kommer till ett nytt land (ex Sverige) och där sätts i skolan också har ett

naturligt och berättigat behov av att få undervisning på sitt hemlandsspråk.

Detta har också givit ett bättre skolresultat,

och det har även engagerat föräldrarna i barnens läxor med mera.

[Guest wille]

Lugn nu Wille, inte bli förbannad bara för att folk har framfört en avvikande åsikt

i ett ämne som du själv tycker dig ha mycket bättre kläm på.

Teser om bästa ut- och inlärningspedagogik är nog en vetenskap som

böljar fram och tillbaka mest av alla vetenskapliga rön som sköljer över oss.

Så har det varit de senaste 200 åren över i stort sett hela världen.

Vad som anses bäst och riktigt idag, lär med största sannolikhet förkastas

om ett 10-tal år för att då anamma en något annorlunda pedagogisk tes.

Sedan stämmer det att det finns undersökningar som visar att vissa Invandrargrupper

som kommer till ett nytt land (ex Sverige) och där sätts i skolan också har ett

naturligt och berättigat behov av att få undervisning på sitt hemlandsspråk.

Detta har också givit ett bättre skolresultat,

och det har även engagerat föräldrarna i barnens läxor med mera.

Det handlade inte om dina kommentarer även om du verkar känna dig träffad trots att jag la till ett ps för att du inte skulle gå igång på det. Dock hjälpte det inte eftersom du onekligen grabbar efter grässtrån att raljera kring.

[Guest Siam-Nilsson]

Det handlade inte om dina kommentarer även om du verkar känna dig träffad trots att jag la till ett ps för att du inte skulle gå igång på det. Dock hjälpte det inte eftersom du onekligen grabbar efter grässtrån att raljera kring.

Lugn nu . .

Det var bara en liten skämtsam kommentar.

Lite som din martyrbild av mig och mitt envetna försvarstal

[Tommy]

Wille, du skrev:

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

På vilka modersmål blev de först "literata" (fint ord!), och i vilka skolor?

Svaret kan ha viss betydelse, blev de först literata i 1-3an i Engelska eller Svenska skolor, eller blev barnen literata i Khmer eller Lao i Thailändska skolor först?

Bara undrar.

MVH Tommy

[Guest wille]

Wille, du skrev:

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

På vilka modersmål blev de först "literata" (fint ord!), och i vilka skolor?

Svaret kan ha viss betydelse, blev de först literata i 1-3an i Engelska eller Svenska skolor, eller blev barnen literata i Khmer eller Lao i Thailändska skolor först?

Bara undrar.

MVH Tommy

Eftersom jag jobbar i Asien har jag mestadels tagit del av studier från denna del av världen. Just det exemplet kom från en studie gjord i Kambodja, Thailand och Filippinerna. Då handlade det om relativt utbredda språkminoriteter som dominerade mindre områden som användes i undervisningen.

Angående ordet litterata - var lite osäker på om det var ett riktigt ord eller ej utan direktäversatte bara engelskan literate. Mest eftersom läskunnig inte kändes fullgott. Notera att jag även stavade fel - det märkte jag när jag var tvungen att googla om det var ett riktigt ord eller ej

[Kim]

Mycket intressant att läsa om den pedagogiska nyttan av att få studera på sitt modersmål till en början för att sedan succesivt gå över till det nya språket av en som vet vad han talar om (wille).

Ämnet känns nära eftersom både min mor och min fru inte kunde riksspråket när dom började skolan. Fast det har ju gått bra för dom ändå och det ser just nu ut som att båda kommer att sluta som lärare trots den initiala motgången i att få börja studera på ett språk dom inte kunde.

Jag och mina barn tillhör i vår tur den första generationen som inte kunde/kommer att kunna tala med våra morföräldrarna på deras huvudsakliga pråk. Jag kan inte tala meänkieli även om jag förstår mycket och mina barn kommer antagligen inte att kunna speciellt mycket khmer eftersom all släkt väljer att tala thai med dom. Och barnen i byn talar numer nästan uteslutande thai med varandra. Bara med dom äldre talar dom khmer.

[Guest Siam-Nilsson]

Wille,

Du började denna tråd med ett mycket genomarbetat och ambitiöst inlägg gällande dessa fruktansvärda vålds och terrordåd som sker nästan dagligen i de södra delarna av Thailand.

Själv väljer jag att kalla våldet mot allmänheten, munkarna, skolorna och deras personal som ren och skär ”terrorism” och inte militant separatistvåld som det brukar stå i tidningarna.

Du skrev i ditt första inlägg bland annat att du intresserar dig för hur debatten om problematiken i det södra Thailand förs på olika debattforum, och jag tolkar det (rätt eller fel) som att merparten av dessa kommentarer är en smula anti-islamiska och de präglas av en likgiltig och förenklad jargong som går ut på ”who cares, as long as they don’t kill the tourists” (min tolkning).

Du skriver också att du själv i debatten upplever att islamisternas framfart och regeringsmaktens trubbiga svar på våldet är en ”icke-fråga” som av många upplevs som alltför obekväm att diskutera. Det är i alla fall den tolkning som jag gör utifrån vad du skrev.

Jag håller faktiskt med dig - om nu min tolkning av vad du skrev stämmer?

Även jag tycker att det känns en smula infekterat och obekvämt att diskutera detta våld som pågår i södra Thailand.

Titta bara på hur diskussionen i denna tråd snabbt gled över på att istället älta Isaans fattigdomsproblem och Tåredalarnas eventuellt bittra öde, samt stöta och blöta lämplig skolpedagogik för svenska invandrare eller minoriteters skolgång i Indonesien.

Vem vill drista sig till att prata om södra thailands våld och utanförskap där muslimer i olika grad är en av huvudparterna i konflikten.

Att som ”tyckande” ickemuslim ge sig in i en sådan debatt mot en av forumets verkliga verbalekvilibrister och då kanske hävda en ogenomtänkt och ”orättvis” ståndpunkt som går ut på att de södra muslimerna har en egen stor skuld i sitt öde – ja då känns det ju nästan som att be om att få en verbal lavett mitt i trynet.

Just därför tassar nog folk lite undvikande på tå i denna känsliga fråga, och diskussionsämnet byter snabbt skepnad till en annan och lite ofarligare inriktning.

Så är det även i invandrardebatten i svensk press, radio och TV som ofta blir hätsk defensiv så snart en muslim eller deras personliga tolkning på koranen ifrågasätts av en person som upplevs som en ”infidel”.

Varför kritik mot Koranens tillämpning och bokens många gånger märkliga särtolkning är så känslig vet jag dock inte, men det kanske någon insatt kan berätta.

Hoppas magen mår bättre snart Wille,

Ha de bra,

SiamNilsson

Ändrades Juni 17, 2010 av Siam-Nilsson

[Joints]

Varför kritik mot Koranens tillämpning och bokens många gånger märkliga särtolkning är så känslig vet jag dock inte, men det kanske någon insatt kan berätta.

Jag är inte speciellt insatt men svarar ändå. När det gäller problematiken i södern så handlar den knappast i första hand om tolkningar av Koranen eller religion utan den centrala frågeställningen rör legitimitet. Sedan är det väl som vanligt att religiösa dårar ser sin chans att få sprida sitt hatbudskap. Bristen på bra och tydligt lokalt politiskt ledarskap (var såg vi det senast?) kan säkerligen bidra till att en större del av befolkningen sätter sin tilltro på andra slags ledare. Brukar vara ganska vanligt när man befinner sig i en hopplös situation.

Den här boken är skriven av en professor som spenderat mycket tid på plats och utfört mängder av analyser och intervjuer. Jag känner inte till någon mer seriös bok i ämnet. Lättläst är den också.

[Guest Siam-Nilsson]

Jag är inte speciellt insatt men svarar ändå. När det gäller problematiken i södern så handlar den knappast i första hand om tolkningar av Koranen eller religion utan den centrala frågeställningen rör legitimitet. Sedan är det väl som vanligt att religiösa dårar ser sin chans att få sprida sitt hatbudskap. Bristen på bra och tydligt lokalt politiskt ledarskap (var såg vi det senast?) kan säkerligen bidra till att en större del av befolkningen sätter sin tilltro på andra slags ledare. Brukar vara ganska vanligt när man befinner sig i en hopplös situation.

Den här boken är skriven av en professor som spenderat mycket tid på plats och utfört mängder av analyser och intervjuer. Jag känner inte till någon mer seriös bok i ämnet. Lättläst är den också.

Tack för boktipset Joints.

Själv kan jag allt för lite för att ha några bestämda uppfattningar om historiken och problematiken i Patani och de övriga berörda områdena. Jag drar mig dock till minnes att jag tidigare har läst att det finns radikala inflytelserika krafter som har som mål att skapa en sharia-stat om det i söder blir frågan om ett självstyre i framtiden.

Att den lokala tolkningen av Islam/Koranen via vissa koranskolor och ”olämpliga” Imamer spelar en avsevärd underblåsande roll i konflikten tror jag också (väldigt vad jag tror hit och dit). Detta eftersom andra muslimer helt klart kan leva ett stillsamt och fredligt liv i Thailand. Och ju längre konflikten pågår ju radikalare tycks motståndet i söder bli mot den i deras tycke buddhistiska regeringsmakten.

Ändrades Juni 17, 2010 av Siam-Nilsson

[Joints]

Tack för boktipset Joints.

Själv kan jag allt för lite för att ha några bestämda uppfattningar om historiken och problematiken i Patani och de övriga berörda områdena. Jag drar mig dock till minnes att jag tidigare har läst att det finns radikala inflytelserika krafter som har som mål att skapa en sharia-stat om det i söder blir frågan om ett självstyre i framtiden.

Att den lokala tolkningen av Islam/Koranen via vissa koranskolor och ”olämpliga” Imamer spelar en avsevärd underblåsande roll i konflikten tror jag också (väldigt vad jag tror hit och dit). Detta eftersom andra muslimer helt klart kan leva ett stillsamt och fredligt liv i Thailand. Och ju längre konflikten pågår ju radikalare tycks motståndet i söder bli mot den i deras tycke buddhistiska regeringsmakten.

Det finns säkert självutnämnda profeter som vill göra hela världen till en stor trevlig Shariastat där de kan spela Allan och beundra sin egen viktighet. Meningen i fet stil var rolig och är nog sann för i stort sett nästan alla. Helt klart finns det tydliga kommunikationsproblem och därför blir allt så rörigt att man knappt vet vad som händer och varför, bara att det dödas här och där.

I vilket fall är det en väldigt invecklad och trasslig situation, tror jag...

[Oregistrerad]

Det bästa för Sverige vore att avyttra Skåne,Halland och Blekinge dit dom hör hemma

[Guest Toprunner]

Det är väl bara PK-svenskar som inte kan förstå vad som händer i södra Thailand. Alla platser på jorden som når en kritisk massa av shia-muslimer har ju samma typ av utveckling. Så länge man kan samla pengar i Sverige och skicka till sin smutsiga verksamhet kanske vi klarar oss.. men när pengarna är slut

Tur det finns länder som står emot (Havah nagilah)

[andrejsdenruskige]

Det bästa för Sverige vore att avyttra Skåne,Halland och Blekinge dit dom hör hemma

Vi har prövat att ge bort fanskapet men inte ens invånarna i nagorno-karabach vill ha nånting med fåntrattarna att göra...

Ändrades Juni 17, 2010 av andrejsdenruskige

[Guest Isan Lover]

Det är en rättighet, en mänsklig rättighet. Det är ingen subjektiv åsikt utan handlar om rätten till utbildning, väl dokumenterad i internationella konventioner. Det innebär inte rätten till vilken utbildning som helst utan rätten till utbildning utav en viss kvalitet. Utbildning som är tillgänglig för barnet oavsett barnets eventuella speciella behov.

Samma fråga skulle ytterst få ställa om barn med handikapp och därmed särskilda behov. Varför skall de ha rätt till anpassad utbildning?

Språk är en enorm barriär när det handlar om att 1. komma till skolan i första läget samt 2, lära sig när man väl är där. I Thailand idag är det många barn som inte kommer till skolan pga av språket. Dessto fler som efter en stund hoppar av eftersom deras tillvaro i skolan ter sig meningslös när de inte förstår något.

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

Jag blir faktiskt förbannad när jag hör människor uttala sig om den pedagogiska nyttan utan att ha en aning om vad de snackar om. De gick i skolan själva för X år sedan och därför har de plötsligt alla svaren. Flerspråksundervisning handlar om flera saker och har flera värden.

1. Det handlar om att ge barnen en ordentlig brygga över till nationellt språk. En sådan process tar tid och succesiv övergång från 100% modersmål år 1 till ca 20% modersmål år 5-6 brukar rekommenderas. Det är pedagogisk motiverat eftersom lärandet är mer effektivt. Första språket först!

2. Barnens kultur. Mycket av en kultur är specifikt relaterat till språket. Ta ordet lagom tex. hur förklarar du det på tex. engelska på ett fullgott sätt?

3. Språkets överlevnad. Varje dag så dör ett språk i världen. Alla beräkningar tyder på att av världens alla språk kommer endast ca 10% finnas kvar i slutet på detta århundrande. Det är i princip omöjligt att bevara ett språk om det inte används i utbildningen. Tex. så är man idag orolig för att Jawanesiska som är ett minoritetsspråk i Indonesien skall dö ut inom en eller två generationer eftersom det inte används i undervisningen. Jawanesiska pratas idag av 90 miljoner personer...

Det allra vanligaste argumentet man hör mot modersmålsundervisning är från människor som inte fått lära sig så och hävdar att de klarade sig alldeles utmärkt. Visst, de gkorde det. Vilka andra gjorde det inte och hur hade det fungerat för dem om de fått chansen?

Det handlar inte om att ett språk skall väljas över ett annat. Det handlar om att ge barnen bästa möjliga förutsättningar och inte tvinga dem att välja bort något. Modersmålsundervisning i de tidiga årskurserna ger detta – evidensen för detta är överväldigande. Är det praktiskt genomförbart? Papua Nya Guinea lyckas ge initial modersmåls undervisningen på mer än 300 olika språk.

ps Förresten, såg nu att S-N hänvisade till sin egen skoltid

Det var inte det jag syftade till i mitt inlägg

Hej

Tack för detta inlägg, själv kunde jag inte styrka min tes om att det egna språket var viktigt i undervisningen, det var mer min personliga tanke, grundat på

det jag ser och upplever i byn med släktens barn.

Men ditt inlägg visar ju att det även finns vetenskapliga belägg och att det egentligen är en viktig grunläggande rättighet att kunna studera på sitt

modersmål.

Själv tror jag att detta skulle öka barnens (och föräldrarnas) intresse och förståelse och leda till ökade kunskaper och en bättre framtid, så lektioner på

det egna modersmålet både i norr, söder och östra delarna av landet borde införas, men riks thai skulle vara ett prioriterat huvudämne.

Mvh Isan Lover

[Guest Toprunner]

Det är en rättighet, en mänsklig rättighet. Det är ingen subjektiv åsikt utan handlar om rätten till utbildning, väl dokumenterad i internationella konventioner. Det innebär inte rätten till vilken utbildning som helst utan rätten till utbildning utav en viss kvalitet. Utbildning som är tillgänglig för barnet oavsett barnets eventuella speciella behov.

Samma fråga skulle ytterst få ställa om barn med handikapp och därmed särskilda behov. Varför skall de ha rätt till anpassad utbildning?

Språk är en enorm barriär när det handlar om att 1. komma till skolan i första läget samt 2, lära sig när man väl är där. I Thailand idag är det många barn som inte kommer till skolan pga av språket. Dessto fler som efter en stund hoppar av eftersom deras tillvaro i skolan ter sig meningslös när de inte förstår något.

All forskning visar på att barn som först blir literata på sitt modersmål kommer sedan prestera bättre gällande språk 2 och 3. Tex. presterar barn i åk 9 som har fått undervisning på sitt modersmål de första åren högre i ämnet thailändska än barn som har haft all undervisning på Thai från början. Vidare så presterar de bättre i andra ämnen. Detta förmodligen eftersom de har kunnat tillgodogöra sig de första 3-4 årens undervisning..

Jag blir faktiskt förbannad när jag hör människor uttala sig om den pedagogiska nyttan utan att ha en aning om vad de snackar om. De gick i skolan själva för X år sedan och därför har de plötsligt alla svaren. Flerspråksundervisning handlar om flera saker och har flera värden.

1. Det handlar om att ge barnen en ordentlig brygga över till nationellt språk. En sådan process tar tid och succesiv övergång från 100% modersmål år 1 till ca 20% modersmål år 5-6 brukar rekommenderas. Det är pedagogisk motiverat eftersom lärandet är mer effektivt. Första språket först!

2. Barnens kultur. Mycket av en kultur är specifikt relaterat till språket. Ta ordet lagom tex. hur förklarar du det på tex. engelska på ett fullgott sätt?

3. Språkets överlevnad. Varje dag så dör ett språk i världen. Alla beräkningar tyder på att av världens alla språk kommer endast ca 10% finnas kvar i slutet på detta århundrande. Det är i princip omöjligt att bevara ett språk om det inte används i utbildningen. Tex. så är man idag orolig för att Jawanesiska som är ett minoritetsspråk i Indonesien skall dö ut inom en eller två generationer eftersom det inte används i undervisningen. Jawanesiska pratas idag av 90 miljoner personer...

Det allra vanligaste argumentet man hör mot modersmålsundervisning är från människor som inte fått lära sig så och hävdar att de klarade sig alldeles utmärkt. Visst, de gkorde det. Vilka andra gjorde det inte och hur hade det fungerat för dem om de fått chansen?

Det handlar inte om att ett språk skall väljas över ett annat. Det handlar om att ge barnen bästa möjliga förutsättningar och inte tvinga dem att välja bort något. Modersmålsundervisning i de tidiga årskurserna ger detta – evidensen för detta är överväldigande. Är det praktiskt genomförbart? Papua Nya Guinea lyckas ge initial modersmåls undervisningen på mer än 300 olika språk.

ps Förresten, såg nu att S-N hänvisade till sin egen skoltid

Det var inte det jag syftade till i mitt inlägg

Jag tror nog du måste reda ut vad du menar här Wille. Jag får inte ihop det med vad du säger.

#1 Till att börja med pratar du om åk. 9 ... men inte i vilket land. Mig veterligen har gemene man i Thailand 6 år utbildning om man inte betalar för 3 extra år... det låter inte jämförbart. Är det Sverige du pratar om får du nog peka ut den utredning som säger att de som fått hemspråk kontra de som inte fått har bättre resultat... forskningsunderlaget lär vara försvinnande litet i det fallet.

#2 Lagom blir lätt "in between" på Engelska.

#3 Varje dag dör ett språk... Hmm... 365 språk per år... slutet på detta århundrade ger 90*365 = 32850 språk. Vem tycker att det är angeläget att finansiera bevarandet av alla dessa språk? Hur ska det betalas ? Det finns ju inte mer än ca 300 länder på jorden... ska vi ha tillgång till 100 språk per land ? Jag tycker själv att 10% eller 10 språk per land är ganska frikostigt... eller vad säger du?

[Herr Chang]

Måste hålla med Toprunner angående världens språkutbud. Jag ser ingen anledning till att till varje pris se till att varenda språk bevaras till eftervärlden.

För vadå? Det är väl lika lätt att hitta på ett nytt språk om man inte är nöjd med de befintliga?

Det är en naturlig och sund utveckling att de språk som inte används helt enkelt dör ut.

Herr Chang har talat.

[Tommy]

Måste hålla med Toprunner angående världens språkutbud. Jag ser ingen anledning till att till varje pris se till att varenda språk bevaras till eftervärlden.

För vadå? Det är väl lika lätt att hitta på ett nytt språk om man inte är nöjd med de befintliga?

Det är en naturlig och sund utveckling att de språk som inte används helt enkelt dör ut.

Herr Chang har talat.

Håller med, vad är vitsen med att försöka hålla liv i ett språk, bara för sakens skull?

Spela in språket, gör ett lexikon, och låt det somna in på nån datadisk i nåt museum.

Antar att flera av språken som försvinner inte har ett skriftspråk?

Det föds nya språk också, i datavärlden, i kulturvärlden (det är väl bara en tidsfråga innan några fantaster börjar prata "Pandorianska") "Klingon" finns redan, även på Google. http://www.google.co.th/language_tools?hl=en

"Elmer Fudd" och "Pirate" är kul.

Sen finns alla nya språkblandningar...

Svenskan utvecklas...

Abu = (Interj) Abu är ett av de vanligaste orden i nysvenskan. Det är ett mycket användbart ord, då det kan betyda i stort sett vad som helst. Men oftast är det bara ett utropsord (Interjektion). Ex: 'Abu kolla feta gussen' = Oj skåda den vackra kvinnan' Ex2: 'Du är keff abu' = 'Jag finner dig vara en mycket dålig människa'. Abu i det här fallet används för att understryka adjektivet 'keff' (se nedan) och därmed ge det en starkare innebörd, ungefär som svenskans 'väldigt'.

http://www.mimersbrunn.se/Ordlista_Nysvenska_372.htm

Bara att börja plugga!

MVH Tommy

Ändrades Juni 19, 2010 av Tommy

[Guest wille]

Jag tror nog du måste reda ut vad du menar här Wille. Jag får inte ihop det med vad du säger.

#1 Till att börja med pratar du om åk. 9 ... men inte i vilket land. Mig veterligen har gemene man i Thailand 6 år utbildning om man inte betalar för 3 extra år... det låter inte jämförbart. Är det Sverige du pratar om får du nog peka ut den utredning som säger att de som fått hemspråk kontra de som inte fått har bättre resultat... forskningsunderlaget lär vara försvinnande litet i det fallet.

#2 Lagom blir lätt "in between" på Engelska.

#3 Varje dag dör ett språk... Hmm... 365 språk per år... slutet på detta århundrade ger 90*365 = 32850 språk. Vem tycker att det är angeläget att finansiera bevarandet av alla dessa språk? Hur ska det betalas ? Det finns ju inte mer än ca 300 länder på jorden... ska vi ha tillgång till 100 språk per land ? Jag tycker själv att 10% eller 10 språk per land är ganska frikostigt... eller vad säger du?

Nu är det också hogst väsentligt att prata om åk 9 i Thailand eftersom de faktiskt har, till skillnad från vad du tror dig veta, fri och obligatorisk utbildning till och med just åk 9 (gratis tom åk 12). Dvs. fri från undervisningskostnad men inte nodvändigtvis fri från andra kostnader for tex. uniform, mat, transport, osv. Eftersom tråden handlar om Thailand kändes det lämpligt att använda ett exempel från Thailand. Jag skrev även att jag hänvisade till Thailand i ett direkt svar till Tommy på samma fråga.

I Sverige är forskningen for ovrigt mk god och en av världens mer framståande experter på området är en amerikansk forskare som heter Carol Benson och hon bedriver sin forskning på Stockholms Universitet. Just nu har de ett omfattande projekt som pågår i Stockholms kranskommuner. Det stora problemet är att långtidstudier saknas från Europa. De enda längre studierna dvs. over en period på 10+ år kommer från USA. Där talar dock resultaten sitt tydliga språk. Det är just därfor undervisning initialt sker på tex. spanska i många skolor.

Som jag skrev tidigare så handlar den mesta forskningen om där du har en språkminoritet som är majoritet i ett visst område. Det kan vara Samiska, Laotiska, Khmer eller liknande. Det handlar inte om att varje språkgrupp som råkar vara inflyttad till tex. Bangkok eller Stockholm skall ha fullständig tillgång till undervisning på sitt modersmål. Ytterst handlar det om att ge barnen bästa mojliga chans att lära sig det offciella språket. En god grund i sitt modersmål ger just detta.

Nu finns det endast ca 7-8,000 språk i världen så i nuvarande takt dor de ut snabbare än så. Vissa anser säkert att det inte är ett problem att språk dor ut. Dock kan man ju fundera på huruvida man skulle tycka det var trist att svenskan forsvann helt tex. På pappret är det dodsdomt eftersom det är ett sådant litet språk.

Jag tror språk fyller en enormt viktig funktion i vår värld. Språk påverkar vår identitet, vår kommunikation, vår kultur, vår sociala samvaro osv. Det är på ditt modermål du tänker dina forsta tankar och formar dina forsta drommar. Jag tror att om vi tappar vårt språk så tappar vi mkt av vår kulturhistoria. Om det inte spelar så stor roll så borde vi ju genast gå over till Engelska. VAd är poängen att hålla kvar vid ett lilleplutt-språk som bara pratas av drygt 10 miljoner människor?

I de länder där du har många olika språkgrupper har ofta gränserna dragits av diverse kolonialmakter. Vilket språk skall få overleva och vilka är det ok att de dor ut? Varje språk är någons modersmål.

Och nej - in between är inte alls en bra forklaring på ordet lagom. Riktigt begränsad tycker jag. Det blir nog alldeles lagom. Är det for mycket? Nej då, tror det är lagom. Hej, du kommer precis lagom till maten är färdig..osv

Tommy,

Finns det några andra än sentimentala skäl du tänker lära din barn Thai respektive Svenska?

Ändrades Juni 19, 2010 av wille

[Herr Chang]

Nu vet jag inte riktigt vart Wille vill komma med sitt inlägg angående språk...

Jag tvivlar starkt på att varken svenska, danska eller norska skulle dö ut. Så länge det produceras något läsvärt på det aktuella språket så lär det leva vidare. Huruvida alstren på detta forum utgör ett berättigande för svenskan kan förstås diskuteras

Min poäng i tidigare inlägg var att jag inte ser någon anledning att till varje pris bevara något obskyrt språk på någon liten söderhavsö. I vart fall vill inte jag betala för det... Kort sagt ska man enligt min mening inte ingripa när ett språk dör ut av naturliga skäl.

Herr Chang har talat.

[Guest wille]

Nu vet jag inte riktigt vart Wille vill komma med sitt inlägg angående språk...

Jag tvivlar starkt på att varken svenska, danska eller norska skulle dö ut. Så länge det produceras något läsvärt på det aktuella språket så lär det leva vidare. Huruvida alstren på detta forum utgör ett berättigande för svenskan kan förstås diskuteras

Min poäng i tidigare inlägg var att jag inte ser någon anledning att till varje pris bevara något obskyrt språk på någon liten söderhavsö. I vart fall vill inte jag betala för det... Kort sagt ska man enligt min mening inte ingripa när ett språk dör ut av naturliga skäl.

Herr Chang har talat.

Skulle Svenskan inte användas i utbildningen skulle det som språk forr eller senare forsvinna. Att det till sist handlade om en pengafråga for dig och du är orolig over att du skulle behova betala for någon annan kommer ju knappast som en chock.

Nu handlar det ju inte om att bevara språk utanfor deras hemvister. Bevara Laotiska i Isaan, Karen i Burma, finlands-svenska längs finska kusten osv. Det som startade diskussionen var att de thailändska myndigheterna inte ger barn och foraldrar något val trots att endast drygt 50% av landets befolkning har centralthai som modersmål. Att inte få använda det är undervisning faller knappast in under naturliga skäl. Hade de i deep south fått bestämma skulle alla skyltar, all undervisning, all samhllsinformation, osv vara på Jahwi - att det nu är på Thai är knappast "naturligt".

Ändrades Juni 19, 2010 av wille

[GammalDansken]

In between är ingen bra översättning av lagom, anser jag.

Passar säkert i något sammanhang - men adequate passar bättre och i många fler.

I danskan finns ordet tillpass som används på samma sätt som lagom eller typ - dvs när man inte kan bättre.

Underligt att så många använder just det ordet som bevis på svenska språkets förträfflighet.

Bekymret med ordet är ju att det inte är exakt - man skulle kunna kalla det ett icke-ord som inte ens de som

har svenska som modersmål kan precisera.

[Guest Toprunner]

Nu är det också hogst väsentligt att prata om åk 9 i Thailand eftersom de faktiskt har, till skillnad från vad du tror dig veta, fri och obligatorisk utbildning till och med just åk 9 (gratis tom åk 12). Dvs. fri från undervisningskostnad men inte nodvändigtvis fri från andra kostnader for tex. uniform, mat, transport, osv. Eftersom tråden handlar om Thailand kändes det lämpligt att använda ett exempel från Thailand. Jag skrev även att jag hänvisade till Thailand i ett direkt svar till Tommy på samma fråga.

I Sverige är forskningen for ovrigt mk god och en av världens mer framståande experter på området är en amerikansk forskare som heter Carol Benson och hon bedriver sin forskning på Stockholms Universitet. Just nu har de ett omfattande projekt som pågår i Stockholms kranskommuner. Det stora problemet är att långtidstudier saknas från Europa. De enda längre studierna dvs. over en period på 10+ år kommer från USA. Där talar dock resultaten sitt tydliga språk. Det är just därfor undervisning initialt sker på tex. spanska i många skolor.

Som jag skrev tidigare så handlar den mesta forskningen om där du har en språkminoritet som är majoritet i ett visst område. Det kan vara Samiska, Laotiska, Khmer eller liknande. Det handlar inte om att varje språkgrupp som råkar vara inflyttad till tex. Bangkok eller Stockholm skall ha fullständig tillgång till undervisning på sitt modersmål. Ytterst handlar det om att ge barnen bästa mojliga chans att lära sig det offciella språket. En god grund i sitt modersmål ger just detta.

Nu finns det endast ca 7-8,000 språk i världen så i nuvarande takt dor de ut snabbare än så. Vissa anser säkert att det inte är ett problem att språk dor ut. Dock kan man ju fundera på huruvida man skulle tycka det var trist att svenskan forsvann helt tex. På pappret är det dodsdomt eftersom det är ett sådant litet språk.

Jag tror språk fyller en enormt viktig funktion i vår värld. Språk påverkar vår identitet, vår kommunikation, vår kultur, vår sociala samvaro osv. Det är på ditt modermål du tänker dina forsta tankar och formar dina forsta drommar. Jag tror att om vi tappar vårt språk så tappar vi mkt av vår kulturhistoria. Om det inte spelar så stor roll så borde vi ju genast gå over till Engelska. VAd är poängen att hålla kvar vid ett lilleplutt-språk som bara pratas av drygt 10 miljoner människor?

I de länder där du har många olika språkgrupper har ofta gränserna dragits av diverse kolonialmakter. Vilket språk skall få overleva och vilka är det ok att de dor ut? Varje språk är någons modersmål.

Och nej - in between är inte alls en bra forklaring på ordet lagom. Riktigt begränsad tycker jag. Det blir nog alldeles lagom. Är det for mycket? Nej då, tror det är lagom. Hej, du kommer precis lagom till maten är färdig..osv

Tommy,

Finns det några andra än sentimentala skäl du tänker lära din barn Thai respektive Svenska?

Min uppfattning om utbildning i Thailand delar jag nog hellre med ThaiScan :

"Det är på pappret en allmän skolplikt i Thailand med en 9-årig grundskola. I praktiken styrs dock skolgången av föräldrarnas ekonomiska situation. Alla elever måste bära skoluniform som är ganska kostsam för en familj och det behövs flera uppsättningar. Lroböcker är inte fria utan måste köpas. Skolmat existerar inte som i Sverige. Eleven för antingen ta med sig mat hemifrån eller köpa mat i den matservering som finns i anslutning till skolan. Resor till och från skolan måste bekostas av familjen. Även när det finns skolbussar så är dom avgiftsbelagda. Man måste också i dom flesta fall betala skol-/terminsavgifter till skolan.

Dom bästa skolorna finns i Bangkok och dom största städerna. På landsorten är undervisningen av betydligt sämre kvalitet (få elever vet t.ex. vilka länder som gränsar till Thailand). En bra internationell skola i Bangkok kan kosta upp till 3-400 000 Bath per år och elev.

Språkundervisning finns i stort sett bara på universitetsnivå eller via privata kurser och då handlar det oftast om engelska. Ett stort problem är att dom lärare som undervisar är infödda lärare som aldrig varit utanför Thailands gränser, eller i alla fall inte i något engelskspråkigt land. Resultatet blir att eleverna uttal blir bristfälligt. Läsa och skriva går bättre för dom elever som får den undervisningen.

I praktiken så är det bara barn till mycket rika familjer som får en ordentlig utbildning. Barn till fattiga familjer får oftast en dålig, eller i sämsta fall ingen utbildning alls. I mänga fall fär barnen börja i skolan men måste, av ekonomiska skäl, sluta efter bara några år."

Eller med http://www.resbort.com/Fakta/skola.htm

Jag kan för mitt liv inte fatta varför man ska lära sig obskyra dialekter i Thailand när det som verkligen kan göra skillnad för en individ är om han/hon kan prata bra engelska eller inte? Se bara på Noi i baren... hur fångar hon en kund... genom att prata Lao eller Engelska? Vad gör hon sen med sina pengar,... i mesta fall hamnar de i hembyn och förbättrar situationen där. Att ödsla energi på rot-språk kittlar väl mest folk som inte har problem med att ta sig genom dagen eller att befästa sin position i leran på risfältet 500 meter från byn. Jag vidhåller att det bästa för individer med små förutsättningar är att snarast lära sig Engelska... om även knagglig.

För min del behöver jag inte Svenska för 5 öre. De koncerner jag jobbat i senaste 15 åren har Engelska som språk för att undvika missförstånd. Jag får inte ens prata svenska med finländare även om de kan vårt språk... hjälpligt. Folk som inte behärskar engelska får på sin höjd byta toner-kasetter i skrivarrummen. Jag tycker svenska språket är en belastning mer än en tillgång. Vill man sen integrera alla 100-tusentals nysvenskar vi hämtar hit gör det ju inte situationen enklare.

Titta bara på herr pajas Svanberg som skämt ut Sverige och sänkt hela BP genom sina bristfälliga kunskaper i Engelska. Det han minst av allt på jorden önskar är förmodligen att ha studerat samiska dialekter och det han ångrat mest att han inte hållit sig vaken på engelska lektionerna.

Vad gäller din forskare Carol Bensen så kan hon ju inte hunnit så speciellt långt i sin omfattande forskning om svenska förorter. All forskning i Sverige är ju publik och den du nämner finns ju inte ens på hennes CV http://su-se.academia.edu/CarolBenson och det hon publicerat handlar ju främst om undervisning i Afrika. Nog för att Rinkeby liknar Afrika mer numer men jag tror inte det räknas så... eller hoppas.

Slutligen om du vill jämföra ord som har olika värde i språk så tycker jag ordet " FUCK " funkar bra som universalord på engelska. I sverige har vi inget som funkar lika bra i alla situationer

[RoiET]

Min uppfattning om utbildning i Thailand delar jag nog hellre med ThaiScan :

"Det är på pappret en allmän skolplikt i Thailand med en 9-årig grundskola. I praktiken styrs dock skolgången av föräldrarnas ekonomiska situation. Alla elever måste bära skoluniform som är ganska kostsam för en familj och det behövs flera uppsättningar. Lroböcker är inte fria utan måste köpas. Skolmat existerar inte som i Sverige. Eleven för antingen ta med sig mat hemifrån eller köpa mat i den matservering som finns i anslutning till skolan. Resor till och från skolan måste bekostas av familjen. Även när det finns skolbussar så är dom avgiftsbelagda. Man måste också i dom flesta fall betala skol-/terminsavgifter till skolan.

Dom bästa skolorna finns i Bangkok och dom största städerna. På landsorten är undervisningen av betydligt sämre kvalitet (få elever vet t.ex. vilka länder som gränsar till Thailand). En bra internationell skola i Bangkok kan kosta upp till 3-400 000 Bath per år och elev.

Språkundervisning finns i stort sett bara på universitetsnivå eller via privata kurser och då handlar det oftast om engelska. Ett stort problem är att dom lärare som undervisar är infödda lärare som aldrig varit utanför Thailands gränser, eller i alla fall inte i något engelskspråkigt land. Resultatet blir att eleverna uttal blir bristfälligt. Läsa och skriva går bättre för dom elever som får den undervisningen.

I praktiken så är det bara barn till mycket rika familjer som får en ordentlig utbildning. Barn till fattiga familjer får oftast en dålig, eller i sämsta fall ingen utbildning alls. I mänga fall fär barnen börja i skolan men måste, av ekonomiska skäl, sluta efter bara några år."

Eller med http://www.resbort.com/Fakta/skola.htm

Jag kan för mitt liv inte fatta varför man ska lära sig obskyra dialekter i Thailand när det som verkligen kan göra skillnad för en individ är om han/hon kan prata bra engelska eller inte? Se bara på Noi i baren... hur fångar hon en kund... genom att prata Lao eller Engelska? Vad gör hon sen med sina pengar,... i mesta fall hamnar de i hembyn och förbättrar situationen där. Att ödsla energi på rot-språk kittlar väl mest folk som inte har problem med att ta sig genom dagen eller att befästa sin position i leran på risfältet 500 meter från byn. Jag vidhåller att det bästa för individer med små förutsättningar är att snarast lära sig Engelska... om även knagglig.

För min del behöver jag inte Svenska för 5 öre. De koncerner jag jobbat i senaste 15 åren har Engelska som språk för att undvika missförstånd. Jag får inte ens prata svenska med finländare även om de kan vårt språk... hjälpligt. Folk som inte behärskar engelska får på sin höjd byta toner-kasetter i skrivarrummen. Jag tycker svenska språket är en belastning mer än en tillgång. Vill man sen integrera alla 100-tusentals nysvenskar vi hämtar hit gör det ju inte situationen enklare.

Titta bara på herr pajas Svanberg som skämt ut Sverige och sänkt hela BP genom sina bristfälliga kunskaper i Engelska. Det han minst av allt på jorden önskar är förmodligen att ha studerat samiska dialekter och det han ångrat mest att han inte hållit sig vaken på engelska lektionerna.

Vad gäller din forskare Carol Bensen så kan hon ju inte hunnit så speciellt långt i sin omfattande forskning om svenska förorter. All forskning i Sverige är ju publik och den du nämner finns ju inte ens på hennes CV http://su-se.academia.edu/CarolBenson och det hon publicerat handlar ju främst om undervisning i Afrika. Nog för att Rinkeby liknar Afrika mer numer men jag tror inte det räknas så... eller hoppas.

Slutligen om du vill jämföra ord som har olika värde i språk så tycker jag ordet " FUCK " funkar bra som universalord på engelska. I sverige har vi inget som funkar lika bra i alla situationer

Haha. Den blev det plus på. Jag kanske inte håller med dig i allt men det var kul skrivet och lite oväntat.