Jump to content
IGNORERAD

Aktier och sånt ...


mamma bäng fan pappa käng

Recommended Posts

andrejsdenruskige
10 minuter sedan, skrev AnTove:

Visst dra jag det kanske till ytterligheter. Tanken är mera att försöka att väcka tankar kring detta. Tyvärr så när man läser privatekonomiska undersökningar ifrån konsumentverk, SCB och den som t.ex Handelsbanken gör bland sina kunder. Så sitter många väldigt tufft till och många har tyvärr ingen budget eller vet hur man gör en. Ser man på hur mycket Svenska spel och övriga spelbolag omsätter så spelas det rejält bland svenskarna. Därför blandad jag in spel också för att kan väcka en tanke. Det är ingen slump at Sveriges rika köper på sig skog och mark i ett rasande tempo. Och att de ägnar sig åt odling och djurhållning. Det kanske inte är lönsamt just nu, men kommer att bli. Göran visste vad han gjorde när han var med rösta igenom ny förmåner för skogs och markägare. 

 

Har snöat in på detta med självförsörjning de senaste åren. Förra veckan togs de första spadtagen på den gård som jag har planerat att bygga de senaste åren. Har köpt på mig mark och skog under flera år, och nu bygger jag en helt ny gård på denna marken också. Så nu ska jag bli månskensbonde och få köra traktor. Har tänkt att jag ska odla, ha köttdjur och lite andra djur. Och tjejen har vart och köpt sig en häst idag, så tydligen ska jag ha en sådan också. 

Ja, det är bra att försöka göra sig ekonomiskt oberoende, varesig det gäller att man inte har utgifter eller att man har bra inkomster eller kapital. 

Att sova gott är viktigt. 

 

Den jag oroar mig mest över i denna tråd är John Khonken. Inte p.g.a hans ekonomi eller avsaknad av ekonomi. 

Han oroar sig över allt som går att oroa sig över. Han kommer aldrig att känna sig trygg oavsett om det sitter miljarder på kontot, vardagsrummet har förvandlats till ett guldlager eller om han har 80 hektar potatisland och 40.000 kreatur. 

 

Slappna av lite och hitta någon form av balans är mitt tips. Kanske inte till dig, då du verkar ha kontroll på ekonomin och framför allt dig själv och dina tankar. 

Att leva med ständig panik över att ”det kan gå åt helvete” oavsett vad man gör, kan inte vara nyttigt. 

Lite lätt panik då och då är nog nyttigt för att man ska stanna upp och tänka till. 

Men att ständigt oroa sig över Bilderbergs nästa grepp, ekonomiska krascher eller matbrist är inte nyttigt i längden. 

 

Link to comment
Dela på andra sajter

13 timmar sedan, skrev andrejsdenruskige:

Ja, det är bra att försöka göra sig ekonomiskt oberoende, varesig det gäller att man inte har utgifter eller att man har bra inkomster eller kapital. 

Att sova gott är viktigt. 

 

Den jag oroar mig mest över i denna tråd är John Khonken. Inte p.g.a hans ekonomi eller avsaknad av ekonomi. 

Han oroar sig över allt som går att oroa sig över. Han kommer aldrig att känna sig trygg oavsett om det sitter miljarder på kontot, vardagsrummet har förvandlats till ett guldlager eller om han har 80 hektar potatisland och 40.000 kreatur. 

 

Slappna av lite och hitta någon form av balans är mitt tips. Kanske inte till dig, då du verkar ha kontroll på ekonomin och framför allt dig själv och dina tankar. 

Att leva med ständig panik över att ”det kan gå åt helvete” oavsett vad man gör, kan inte vara nyttigt. 

Lite lätt panik då och då är nog nyttigt för att man ska stanna upp och tänka till. 

Men att ständigt oroa sig över Bilderbergs nästa grepp, ekonomiska krascher eller matbrist är inte nyttigt i längden. 

 

Instämmer. Naturligtvis måste man ha ett ekonomiskt tänk med i bilden ffa om man betänker vilka pensioner som är aktuella när det är dags att gå i pension. Men man får heller inte låta bli att njuta av livet, vi har bara ett (kanske) och det är inte speciellt långt. Att då bara sitta och räkna sina pengar är inget för mig. Jag försöker ju inte tjäna pengar för pengarnas skull utan för att göra något med dom.

 

Har försökt att lära vår son att tänka i ekonomiska termer och det har väl gått ganska skapligt. Har avdelat ett belopp i aktier till honom som ska vara till hans pension och även pyntat en del på första lägenhetsköpet. Sen får han klara sig själv med goda råd om han vill ha det. Resterande pengar (om det nu blir nåt kvar med nuvarande börskrasch) ska användas innan jag kastar in yxan. Gäller bara att göra en skaplig kalkyl så man inte sitter helt utan om 5-10 år.

Den som tänker för mycket på nästa steg blir ofta stående på ett ben.

Link to comment
Dela på andra sajter

14 timmar sedan, skrev andrejsdenruskige:

Ja, det är bra att försöka göra sig ekonomiskt oberoende, varesig det gäller att man inte har utgifter eller att man har bra inkomster eller kapital. 

Att sova gott är viktigt. 

 

Den jag oroar mig mest över i denna tråd är John Khonken. Inte p.g.a hans ekonomi eller avsaknad av ekonomi. 

Han oroar sig över allt som går att oroa sig över. Han kommer aldrig att känna sig trygg oavsett om det sitter miljarder på kontot, vardagsrummet har förvandlats till ett guldlager eller om han har 80 hektar potatisland och 40.000 kreatur. 

 

Slappna av lite och hitta någon form av balans är mitt tips. Kanske inte till dig, då du verkar ha kontroll på ekonomin och framför allt dig själv och dina tankar. 

Att leva med ständig panik över att ”det kan gå åt helvete” oavsett vad man gör, kan inte vara nyttigt. 

Lite lätt panik då och då är nog nyttigt för att man ska stanna upp och tänka till. 

Men att ständigt oroa sig över Bilderbergs nästa grepp, ekonomiska krascher eller matbrist är inte nyttigt i längden. 

 

Rusken Tack för din omtanke. Du kan sova lugnt. Min filosofi är att kunskapt är makt. Man måste veta vad bade vänner och fiender tycker.  Allt för att ha en chans att ta  rätt beslut.

Är det så att alla ni som skriver här vet allt och alltid tar rätta beslut. Då är det bara för mig att lägga ner. Då tycker jag att ni ska komma med några egna förslag. Allt för att hjälpa mig och andra

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
Rusken Tack för din omtanke. Du kan sova lugnt. Min filosofi är att kunskapt är makt. Man måste veta vad bade vänner och fiender tycker.  Allt för att ha en chans att ta  rätt beslut.
Är det så att alla ni som skriver här vet allt och alltid tar rätta beslut. Då är det bara för mig att lägga ner. Då tycker jag att ni ska komma med några egna förslag. Allt för att hjälpa mig och andra


Jag vet långt ifrån allt och jag behöver inte ta rätt beslut i alla lägen. Ibland tar jag t.o.m helt fel beslut.
Dock så har jag varken ångest, oro eller panik över några inbillade mörka moln som kommer in från alla håll och kanter.
Folk verkar spara som fan till pension, men frågan är om dom inte kommer att dö i förtid då man ständigt oroar sig för framtiden men glömmer att leva idag.
Link to comment
Dela på andra sajter

Rusken Helt klart har du en poäng. Man ska leva I nuet. Den ena behöver inte förta det andra.  Man måste spara av två orsaker. Trygga familjens existens och trygga sin pension.

 

Hur gör du????????????

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
Rusken Helt klart har du en poäng. Man ska leva I nuet. Den ena behöver inte förta det andra.  Man måste spara av två orsaker. Trygga familjens existens och trygga sin pension.

 

Hur gör du?default_huh.png??default_huh.png???

 

Jag jobbar och har en del investeringar.

Framför allt så försöker jag att varken ha panik, ångest eller måla upp worst case scenario direkt jag vaknar på morgonen.

Jag letar inte efter konspirationer heller.

 

Ett ok avslappnat liv, med andra ord.

 

Skulle jag behöva råd, så är nog knappast MPR den rätta platsen. Det är ju som att utföra kirurgiska ingrepp hos det lokala tidningsbudet

Link to comment
Dela på andra sajter

Bara att gratulera er som fick tilldelning av Stenocare! Jag fick det inte, tyvärr.

 

Den ligger nu runt 25 danska

 

 

Link to comment
Dela på andra sajter

Det har inte varit roligt på börsen på sistone. Från 15% upp i år till -2% idag. Lite plåster på såret idag med runt 200% upp på Stenocare. Fick bara 400 men det blir ju en slant ändå. Kommer att ligga kvar i dom ett tag till.

Den som tänker för mycket på nästa steg blir ofta stående på ett ben.

Link to comment
Dela på andra sajter

24 minuter sedan, skrev Esspe:

Det har inte varit roligt på börsen på sistone. Från 15% upp i år till -2% idag. Lite plåster på såret idag med runt 200% upp på Stenocare. Fick bara 400 men det blir ju en slant ändå. Kommer att ligga kvar i dom ett tag till.

Fick också bara 400st, skickade av dem kl 09:10 på 33dkr. Den vinsten täcker väl nedgången på andra aktier idag.

Link to comment
Dela på andra sajter

12 timmar sedan, skrev John Khonken:

Rusken Helt klart har du en poäng. Man ska leva I nuet. Den ena behöver inte förta det andra.  Man måste spara av två orsaker. Trygga familjens existens och trygga sin pension.

 

Hur gör du????????????

 

11 timmar sedan, skrev andrejsdenruskige:

 

Jag jobbar och har en del investeringar.

Framför allt så försöker jag att varken ha panik, ångest eller måla upp worst case scenario direkt jag vaknar på morgonen.

Jag letar inte efter konspirationer heller.

 

Ett ok avslappnat liv, med andra ord.

 

Skulle jag behöva råd, så är nog knappast MPR den rätta platsen. Det är ju som att utföra kirurgiska ingrepp hos det lokala tidningsbudet

Jag tror att John Khonken är lite missförstådd och på sitt sätt försöker att utmana kritiskt tänkande. Och vi har ju alla våra blind spots, där vi går mera på känsla. Tycker att han är roligt att diskutera med och tror att han är en bra människa. Precis som det är med dig Andrejsdenruskige ,som också gärna vill få till en diskussion och utmanar andra. Vilket gör diskussioner intressanta. Tycker att det är intressant med människor som inte är som jag. Själv är jag helt lugn och harmonisk när det kommer till investeringar och analyserande. I övriga livet är jag otroligt känslig och oroar mig lätt för det mesta. Sociala situationer är en ständig utmaning för mig om det inte rör sig om att jag kan gå in i min yrkesroll och lite ta bort mig själv ur ekvationen. Det låter väldigt konstigt, det vet jag. Den korta perioden jag jobbade på Handelsbanken fonder kunde jag sitta och hantera tiotals miljoner under en dag utan att pulsen gick upp alls. Under alla middagar och möten med företag, kunder och försäkringsbolag som vill placera pengar i fonderna, så pulserade det i skallen och hjärtat slog fort. För det var inget som jag kunde styra eller analysera. Klarade inte av hela jobbet och slutade till allas förvåning. Det har inte upplevt min ångest, det är få som ser mig annat än lugn. En del kan se mig som lite butter och obekväm.

 

Jag har svårt att läsa människor. Och jag har haft det tufft i förhållanden. För jag tycker att det är svårt att slappna av och inte oroa mig. Det är de två senaste relationerna som har varit rätt bra för mig. Jag hade ett förhållande med en Thailändska som jag älskade mycket och jag tyckte att vi kunde förstå varandra. Hon var lärarinna. Men vi fick två missfall på raken och hon började att fundera över karma och letade fel i det mesta utom rent biologisk och medicinskt. Vänner och släktingar hjälpte inte heller till genom att börja att prata om tidigare liv m.m. Jag tror att vi skulle ha kunnat komma igenom allt, men hon bröt vår förlovning. Det tog mig flera år att komma över henne. Det förhållandet som jag har nu, är som med det förhållandet. Första gången jag inte känner mig fel. Jag har slagits med smådepressioner och social ångest i hela livet. Vilket är förkrossande för ens självkänsla. Man orkar inte med sig själv och blir ledsen. Man förstår inte riktigt hur någon ska kunna älska en och ser inte hur man någonsin ska vara en som någon längtar efter. Till mycket isolerar man sig och försvinner i sitt yrke och något som kan ta upp ens tankar.  För allt annat skrämmer en. För mig blev det en vändning för två år sendan som jag tidigare har skrivit om. Jag föll ner i en depression som jag inte kunde ta mig ur. Förlorade människor kring mig som har varit mitt stöd och tröst. Försökte att ta mitt liv, men blev räddad av en granne som anade att något var allvarligt fel. Två års terapi och undersökningar har givit några svar. Jag är en av en ganska stor grupp människor som har en över rörlig hjärna. Den stänger inte av på samma sätt som på för många andra, jag suger upp intryck kring mig ständigt och hjärnan har svårt att varva ner. Det är inte samma sak som aspbergers, ADHD eller manodepressiv( Som jag har trott att jag har varit). Det är bara så en del människor är skapta och ingen vet riktigt varför. Jag besitter empati, och analyserar intellektuellt det mesta kring mig och med lite distans. Över analyserar människor och det som händer kring mig. Jag har svårt att knäcka den nöten med sociala relationer och jag blir avundsjuk på människor kring mig som det kommer så naturligt för. Den kvinna som jag har nu får mig att bli lugn, jag är inte så rädd och orolig. Hon förstår när jag är på väg att analysera sönder saker för mig själv. Blir ibland väldigt avundsjuk på människor med ungdomssynder, massa förälskelser och fester i sitt liv. blev tidigt vuxen och försökte att på det sättet hantera livet. Vilket har gjort det nog rätt tråkigt. Jag plöjde utbildningar och rusade genom anställningar och där befinner jag mig dubbelt så långt fram för min ålder. Men det är sällan någon som är avundsjuk på det, de inser att jag levt igenom böcker och högskolepoäng. 

 

Men sätt 5.000 sidor framför mig om några företag och deras bransch. Och jag kan inom några dagar tala om för dig vad de gör, vad som skiljer dem ifrån varandra. Hur marknaden ser ut för dessa och 50 möjligheter och hot emot dessa. Det finns igen tvekan och jag ringa till vem som helst i denna branschen och prata i timmar med dem utan att vara nervös och orolig. Jag känner ett flow och jag känner mig på något sätt levande och värd något när jag gör detta. Och jag ser på människor jag pratar med i detta att de älskar att jag försöker att förstå deras yrken och blir uppslukad av det. Det är tur kanske tur att det finns alla slags människor. Men det är inte alltid lätt att vara människa och försöka att hitta sin plats. Jag tillför kanske inte mycket till detta forumet, men jag tycker om att läsa det ni andra skriver och följer era liv. Vid många tillfällen har det fått mig att känna mig lite mindre ensam och fått mig att glömma attacker av ångest. 

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
Jag tror att John Khonken är lite missförstådd och på sitt sätt försöker att utmana kritiskt tänkande. Och vi har ju alla våra blind spots, där vi går mera på känsla. Tycker att han är roligt att diskutera med och tror att han är en bra människa. Precis som det är med dig Andrejsdenruskige ,som också gärna vill få till en diskussion och utmanar andra. Vilket gör diskussioner intressanta. Tycker att det är intressant med människor som inte är som jag. Själv är jag helt lugn och harmonisk när det kommer till investeringar och analyserande. I övriga livet är jag otroligt känslig och oroar mig lätt för det mesta. Sociala situationer är en ständig utmaning för mig om det inte rör sig om att jag kan gå in i min yrkesroll och lite ta bort mig själv ur ekvationen. Det låter väldigt konstigt, det vet jag. Den korta perioden jag jobbade på Handelsbanken fonder kunde jag sitta och hantera tiotals miljoner under en dag utan att pulsen gick upp alls. Under alla middagar och möten med företag, kunder och försäkringsbolag som vill placera pengar i fonderna, så pulserade det i skallen och hjärtat slog fort. För det var inget som jag kunde styra eller analysera. Klarade inte av hela jobbet och slutade till allas förvåning. Det har inte upplevt min ångest, det är få som ser mig annat än lugn. En del kan se mig som lite butter och obekväm.
 
Jag har svårt att läsa människor. Och jag har haft det tufft i förhållanden. För jag tycker att det är svårt att slappna av och inte oroa mig. Det är de två senaste relationerna som har varit rätt bra för mig. Jag hade ett förhållande med en Thailändska som jag älskade mycket och jag tyckte att vi kunde förstå varandra. Hon var lärarinna. Men vi fick två missfall på raken och hon började att fundera över karma och letade fel i det mesta utom rent biologisk och medicinskt. Vänner och släktingar hjälpte inte heller till genom att börja att prata om tidigare liv m.m. Jag tror att vi skulle ha kunnat komma igenom allt, men hon bröt vår förlovning. Det tog mig flera år att komma över henne. Det förhållandet som jag har nu, är som med det förhållandet. Första gången jag inte känner mig fel. Jag har slagits med smådepressioner och social ångest i hela livet. Vilket är förkrossande för ens självkänsla. Man orkar inte med sig själv och blir ledsen. Man förstår inte riktigt hur någon ska kunna älska en och ser inte hur man någonsin ska vara en som någon längtar efter. Till mycket isolerar man sig och försvinner i sitt yrke och något som kan ta upp ens tankar.  För allt annat skrämmer en. För mig blev det en vändning för två år sendan som jag tidigare har skrivit om. Jag föll ner i en depression som jag inte kunde ta mig ur. Förlorade människor kring mig som har varit mitt stöd och tröst. Försökte att ta mitt liv, men blev räddad av en granne som anade att något var allvarligt fel. Två års terapi och undersökningar har givit några svar. Jag är en av en ganska stor grupp människor som har en över rörlig hjärna. Den stänger inte av på samma sätt som på för många andra, jag suger upp intryck kring mig ständigt och hjärnan har svårt att varva ner. Det är inte samma sak som aspbergers, ADHD eller manodepressiv( Som jag har trott att jag har varit). Det är bara så en del människor är skapta och ingen vet riktigt varför. Jag besitter empati, och analyserar intellektuellt det mesta kring mig och med lite distans. Över analyserar människor och det som händer kring mig. Jag har svårt att knäcka den nöten med sociala relationer och jag blir avundsjuk på människor kring mig som det kommer så naturligt för. Den kvinna som jag har nu får mig att bli lugn, jag är inte så rädd och orolig. Hon förstår när jag är på väg att analysera sönder saker för mig själv. Blir ibland väldigt avundsjuk på människor med ungdomssynder, massa förälskelser och fester i sitt liv. blev tidigt vuxen och försökte att på det sättet hantera livet. Vilket har gjort det nog rätt tråkigt. Jag plöjde utbildningar och rusade genom anställningar och där befinner jag mig dubbelt så långt fram för min ålder. Men det är sällan någon som är avundsjuk på det, de inser att jag levt igenom böcker och högskolepoäng. 
 
Men sätt 5.000 sidor framför mig om några företag och deras bransch. Och jag kan inom några dagar tala om för dig vad de gör, vad som skiljer dem ifrån varandra. Hur marknaden ser ut för dessa och 50 möjligheter och hot emot dessa. Det finns igen tvekan och jag ringa till vem som helst i denna branschen och prata i timmar med dem utan att vara nervös och orolig. Jag känner ett flow och jag känner mig på något sätt levande och värd något när jag gör detta. Och jag ser på människor jag pratar med i detta att de älskar att jag försöker att förstå deras yrken och blir uppslukad av det. Det är tur kanske tur att det finns alla slags människor. Men det är inte alltid lätt att vara människa och försöka att hitta sin plats. Jag tillför kanske inte mycket till detta forumet, men jag tycker om att läsa det ni andra skriver och följer era liv. Vid många tillfällen har det fått mig att känna mig lite mindre ensam och fått mig att glömma attacker av ångest. 


Oj!
Ja, ett långt och bra inlägg.
Jag tvivlar inte på att John Khonken är en bra människa.
Det jag tvivlar på är däremot kriserna och det ekonomiska kaoset han spår i de flesta inlägg han gör.
Han verkar inte klara av att ”analysera” ekonomin utan att få ångest långt utöver det vanliga.

Jag tycker att du tillför forumet en hel del. Åtminstone i denna avdelning. Sakliga inlägg och för min del så verkar du ha väldigt bra koll, vilket verkar korrekt enligt ditt inlägg.
För din del så är det nog väldigt bra med forum, då det inte direkt är fysiska relationer. Det blir inte allt för påfrestande med direkt ”umgänge”

Alla är vi olika och har dåliga och bra egenskaper.
Man får göra sitt bästa för att lyfta fram sina positiva egenskaper.
Du var grym på ditt jobb, men kastade in handduken.
Det var nog helt rätt beslut då du inte fixade hela biten utan att må dåligt.
Jag skulle tro att det var ett svårt och tråkigt beslut att ta, men ibland måste man ta sådana beslut.
Link to comment
Dela på andra sajter

7 timmar sedan, skrev AnTove:

 

Jag tror att John Khonken är lite missförstådd och på sitt sätt försöker att utmana kritiskt tänkande. Och vi har ju alla våra blind spots, där vi går mera på känsla. Tycker att han är roligt att diskutera med och tror att han är en bra människa. Precis som det är med dig Andrejsdenruskige ,som också gärna vill få till en diskussion och utmanar andra. Vilket gör diskussioner intressanta. Tycker att det är intressant med människor som inte är som jag. Själv är jag helt lugn och harmonisk när det kommer till investeringar och analyserande. I övriga livet är jag otroligt känslig och oroar mig lätt för det mesta. Sociala situationer är en ständig utmaning för mig om det inte rör sig om att jag kan gå in i min yrkesroll och lite ta bort mig själv ur ekvationen. Det låter väldigt konstigt, det vet jag. Den korta perioden jag jobbade på Handelsbanken fonder kunde jag sitta och hantera tiotals miljoner under en dag utan att pulsen gick upp alls. Under alla middagar och möten med företag, kunder och försäkringsbolag som vill placera pengar i fonderna, så pulserade det i skallen och hjärtat slog fort. För det var inget som jag kunde styra eller analysera. Klarade inte av hela jobbet och slutade till allas förvåning. Det har inte upplevt min ångest, det är få som ser mig annat än lugn. En del kan se mig som lite butter och obekväm.

 

Jag har svårt att läsa människor. Och jag har haft det tufft i förhållanden. För jag tycker att det är svårt att slappna av och inte oroa mig. Det är de två senaste relationerna som har varit rätt bra för mig. Jag hade ett förhållande med en Thailändska som jag älskade mycket och jag tyckte att vi kunde förstå varandra. Hon var lärarinna. Men vi fick två missfall på raken och hon började att fundera över karma och letade fel i det mesta utom rent biologisk och medicinskt. Vänner och släktingar hjälpte inte heller till genom att börja att prata om tidigare liv m.m. Jag tror att vi skulle ha kunnat komma igenom allt, men hon bröt vår förlovning. Det tog mig flera år att komma över henne. Det förhållandet som jag har nu, är som med det förhållandet. Första gången jag inte känner mig fel. Jag har slagits med smådepressioner och social ångest i hela livet. Vilket är förkrossande för ens självkänsla. Man orkar inte med sig själv och blir ledsen. Man förstår inte riktigt hur någon ska kunna älska en och ser inte hur man någonsin ska vara en som någon längtar efter. Till mycket isolerar man sig och försvinner i sitt yrke och något som kan ta upp ens tankar.  För allt annat skrämmer en. För mig blev det en vändning för två år sendan som jag tidigare har skrivit om. Jag föll ner i en depression som jag inte kunde ta mig ur. Förlorade människor kring mig som har varit mitt stöd och tröst. Försökte att ta mitt liv, men blev räddad av en granne som anade att något var allvarligt fel. Två års terapi och undersökningar har givit några svar. Jag är en av en ganska stor grupp människor som har en över rörlig hjärna. Den stänger inte av på samma sätt som på för många andra, jag suger upp intryck kring mig ständigt och hjärnan har svårt att varva ner. Det är inte samma sak som aspbergers, ADHD eller manodepressiv( Som jag har trott att jag har varit). Det är bara så en del människor är skapta och ingen vet riktigt varför. Jag besitter empati, och analyserar intellektuellt det mesta kring mig och med lite distans. Över analyserar människor och det som händer kring mig. Jag har svårt att knäcka den nöten med sociala relationer och jag blir avundsjuk på människor kring mig som det kommer så naturligt för. Den kvinna som jag har nu får mig att bli lugn, jag är inte så rädd och orolig. Hon förstår när jag är på väg att analysera sönder saker för mig själv. Blir ibland väldigt avundsjuk på människor med ungdomssynder, massa förälskelser och fester i sitt liv. blev tidigt vuxen och försökte att på det sättet hantera livet. Vilket har gjort det nog rätt tråkigt. Jag plöjde utbildningar och rusade genom anställningar och där befinner jag mig dubbelt så långt fram för min ålder. Men det är sällan någon som är avundsjuk på det, de inser att jag levt igenom böcker och högskolepoäng. 

 

Men sätt 5.000 sidor framför mig om några företag och deras bransch. Och jag kan inom några dagar tala om för dig vad de gör, vad som skiljer dem ifrån varandra. Hur marknaden ser ut för dessa och 50 möjligheter och hot emot dessa. Det finns igen tvekan och jag ringa till vem som helst i denna branschen och prata i timmar med dem utan att vara nervös och orolig. Jag känner ett flow och jag känner mig på något sätt levande och värd något när jag gör detta. Och jag ser på människor jag pratar med i detta att de älskar att jag försöker att förstå deras yrken och blir uppslukad av det. Det är tur kanske tur att det finns alla slags människor. Men det är inte alltid lätt att vara människa och försöka att hitta sin plats. Jag tillför kanske inte mycket till detta forumet, men jag tycker om att läsa det ni andra skriver och följer era liv. Vid många tillfällen har det fått mig att känna mig lite mindre ensam och fått mig att glömma attacker av ångest. 

Tycker bara det där inlägget tillförde forumet en hel del. Som Andrei skriver - vi är alla olika och det gäller att hitta sin plats så man kan trivas med livet. Tror det är oerhört många som tyvärr inte gör det men det verkar ju som du gjort det nu iaf. Sen att du inte gillar att smälla pengar på Margueritas har jag svårt att förstå men får väl till nöds acceptera t.o.m. det ;)

Den som tänker för mycket på nästa steg blir ofta stående på ett ben.

Link to comment
Dela på andra sajter

21 timmar sedan, skrev andrejsdenruskige:

 

Jag jobbar och har en del investeringar.

Framför allt så försöker jag att varken ha panik, ångest eller måla upp worst case scenario direkt jag vaknar på morgonen.

Jag letar inte efter konspirationer heller.

 

Ett ok avslappnat liv, med andra ord.

 

Skulle jag behöva råd, så är nog knappast MPR den rätta platsen. Det är ju som att utföra kirurgiska ingrepp hos det lokala tidningsbudet

Det är bra rusken. Det är din filosofi. Men du ska veta att här finns många med goda kunskaper om nästan allt. Om man ger det tid . 

Link to comment
Dela på andra sajter

AnTove Känner mig hedrad. Du har helt rätt i din första mening. Jag vill ha en fri och öppen diskussion. Där alla ska ha en åsikt. Av det lär man sig mycket. Dom stora ämnena som man då kan diskutera som alla har en åsikt om är ekonomi- valet och utvecklingen i både Thailand och Sverige. För dom hör ihop.

 

När det gäller att analysera människor så funderar jag aldrig på det. Utan utgår hela tiden på att människan är god och vill väl. Detta på grund av att jag är trygg i mig själv och har nära och kära som jag kan vända mig till vid kriser.

Njut nu av dagen. För på måndag öppnar aktiemarknaden igen 

Link to comment
Dela på andra sajter

AnTove

Tack för otroligt fina rader, jag känner igen mig i så mycket. Sparar ned ditt inlägg i min telefon för att kunna ha tillhands när det behövs. Tack.

 

 

 

Link to comment
Dela på andra sajter

andrejsdenruskige
Det är bra rusken. Det är din filosofi. Men du ska veta att här finns många med goda kunskaper om nästan allt. Om man ger det tid . 


Visst finns det kunskap. Det är dock väldigt få som ändrar sin mening. Man är antingen för eller emot och viker helst inte en millimeter.

Det jag dock tycker är att är man allt för orolig, nervös och verkar må dåligt av den ekonomiska cirkusen, så bör man inte gå för djupt ner i den.

Jag hyser lite respekt för alarmister och domendagsprofeter. Visst finns det en del substans i både bankkriser, havererad aktiemarknad, guld och metaller som går åt helvete. Men när man utmålar sina mardrömsscenarion som någon slags fakta, så är min mening att man kanske borde syssla med annat om man inte vill gå på mediciner resten av sitt liv.
Link to comment
Dela på andra sajter

Rusken låter som en väldigt bra filosofi. Vi är alla olika. Jag vill väldigt gärna ha så mycket fakta som det bara går. Allt för att ta rätt beslut. När jag tar beslut är dom som du säger långsiktiga

Link to comment
Dela på andra sajter

2 timmar sedan, skrev Abercrombie:

AnTove

Tack för otroligt fina rader, jag känner igen mig i så mycket. Sparar ned ditt inlägg i min telefon för att kunna ha tillhands när det behövs. Tack.

 

 

 

Tack! 

När det är områden in sitt liv som inte riktigt är bra eller fungerar. Så är det väldigt svårt att se själv klart på detta. Och förstå ens tanke och handlingsmönster. Det är också svårt för anhöriga att göra det pågrund av alla känslor för en. 

 

Jag har haft turen att träffa rätt läkare och fått rätt vård. Många har långt ifrån den turen. Jag träffade en psykolog som jag hade 100 % förtroende för. Kunde berätta om mina rädslor, sorg och dåliga självkänsla. Längtan efter familj och vänner. Jag har också turen att jag kan sätta ord på mina känslor och tankar. 

 

Ta hand om dig och jag hoppas verkligen att du kommer tillrätta med dit.

Ändrades av AnTove
Link to comment
Dela på andra sajter

För den som gillar poddar och är intresserade av ekonomi och samhällsfrågor.

 

1. #Börslunch : Daglig podcast och finns även på Youtube. Ger en ganska bra överblick av dagens händelser på Börsen.

2. Sparpodden: Intressant och saklig, tyvärr slutar Jocke Bornholt snart.

3. Aktiespararna - Aktiepodden: Tycker att de gör bra analyser och vettiga frågeställningar.

4. Di Analyspodden: Tittar mycket på makroekonomi och trender

5. Börspodden: Inte så mycket vettigt, men ändå underhållning. Ska ta deras analyser med en stor nypa salt. 

6. Big In Asia: Intervjuar Svenskar som driver företag och jobbar i Asien.  Intressant samtal.

7. Den digitala Draken: Tittar på Asiatiska företag på teknik och it marknaden

8. Di Digitalpodden: Kollar på olika företag på It marknaden.

9. På riktigt med Charlie och Mathias: Tar upp en massa frågor runt ekonomi, relation och juridik i vardagen.

10. Ekonomiekot Extra: Tittar på olika ekonomiska frågor

11. Ett rikare liv- Privata affärer: Tar upp privatekonomiska frågor. 

 

Samhället

1. Europapodden - Tar upp allt som handlar Europeisk politk och är mycket bra.

2. USA-podden: Amerikanska politik och är mycket väljord

3. Godmorgon Världen: Mycket välgjort samhällsmagasin. 

4. Konflikt- Mycket bra dokumentära samhällsprogram

5. Medierna i P1: Granskar olika nyheter och artiklar som sänds och publiceras

6. P3 Dokumentär: Mycket bra Dokumentärer 

7. Rättegångspodden: Sänder ifrån stora rättegångar och rättsfall

8. Spår: Granska rättsfall

9. Studio DN: Diskuterar aktuella frågor

10 . En mörk Historia: Om uppmärksam brott

 

Övriga 

1. Caliphate

2. Revisionist History

3. Serial 

4. The American War 

5. The History Hour

6. WTF- With Marc Maron 

 

 

Link to comment
Dela på andra sajter

Har hållit på med aktier i över 20 år varav drygt 18 år aktivt och jag måste säga att jag börjar bli less på det. För mycket robothandel, psykologi och inte minst möjligheten att blanka aktier. Just nu så äger jag bara två aktier och det är oljebolagen Shamaran och Maha. Fina bolag som tjänar bra med pengar nu för tiden med dagens höga oljepris och kursutvecklingen för i år var väldigt bra fram tills ganska nyligen. Jag räknar med att båda aktierna ska dubbla sig från dagens nivåer och när de gjort det så funderar jag faktist på att satsa det mesta i stabila bolag med hög utdelning. För då är det lite skitsamma hur börskursen går år från år, får man kanske en årlig utdelning på 200 000 kr om man har t ex 4 mille i högavkastande aktier med i snitt 5% direktavkastning så är ju framtiden säkrad, den avkastningen täcker upp ev bolån och andra fasta kostnader med god marginal. Man kan välja att återinvestera dessa pengar eller leva för dom. Man skulle kunna ha kanske en halv mille eller nån mille enbart för daytrading och swingtrading när man ser bra tillfällen.

 

För visst är det jobbigt att ena stunden sväva på molnen och drömma om rikedom som snart ska nås för att nästa stund oroa sig för att allt ska gå åt helskotta. Tror ni jag överdriver? Kan ta några exempel, år 2000 så gick jag från 200 000 till 470 000 på nån månads tid, var ju då IT-aktier gick som tåget. Sen kom IT-krashen och 2 år senare typ så tror jag att jag hade runt 18 000 kr i aktier. Kämpade på och sparade och investerade allt jag kunde lägga undan, fick ut ett oväntat arv som jag genast köpte aktier för, sålde ett par bilar och fick loss lite mer pengar att köpa aktier för. Gick några år och jag satt fullinvesterad i ett bolag som hette African Marines Corp (AFA), de skulle plocka upp diamanter från havsbotten utanför Nigeria eller vart det nu var. Aktien steg kraftigt inför de första provresultaten från havsbotten och som mest var jag uppe i drygt 1 miljon och jag passade på att korka upp en flaska champagne! Var miljonär i ca 2 dygn innan resultaten kom och som inte uppskattades av marknaden, aktien rasade 50% och jag kom ur med blotta förskräckelsen med 500 000 kr och det var ungefär plus minus noll. Satsade dessa slantar i nåt oljebolag tror jag det var och efter några månader så var jag nere på ca 160 000 kr. Att gå från drygt en mille till 160 000 kr mår man rätt kasst av, man mår skit! Jag körde runt i nån skitbil för typ 20 000 kr och undrade varför i hela friden jag inte säkrade en halv mille åtminstone när jag var uppe på en mille. Då kunde jag åtminstone haft pengar till en fin bil att glida runt i. Detta var snart 10 år sen har jag för mig.

 

Mycket vatten har runnit under broarna sen dess och fråga mig inte hur men envis och målmedveten som jag är så har jag lyckats skrapa ihop ett hyffsat stort aktiekapital igen, även om det rasat på sista tiden så ligger jag ändå runt 1 mille plus i år. Helt fantastiskt, sånt jag bara kunde drömma om. Men riskfyllda aktier sliter på kropp och själ och frågan är när man ska vara nöjd, hur mycket is i magen man vågar ha? Vi får se, jag drömmer om ett fint hus med en pool där jag kan ligga och njuta och inte behöva bry mig speciellt mycket om börsen överlag. Läser jag rubriker som "börskrasch" när jag kollar internet så behöver jag inte bry mig, jag vet att min direktavkastning kommer att komma punktligt varje år ändå och mina aktier kommer att återhämta sig förr eller senare. Vi får se hur det blir men en sak har jag lärt mig under årens lopp och det är att man inte blir yngre, nån gång måste man stanna upp och njuta av livet. För det är nåt jag är grymt dålig på att göra, att stanna upp och njuta av livet. Ända sedan tonåren så har min drivkraft varit att tjäna pengar på nästan allt man kan tjäna pengar på. Min far som lärde mig det, eller lärde, ha präntade in det i min skalle helt enkelt att har man pengar så får man respekt. Då kan man be alla att dra åt helvete om man känner för det för har man bara pengar så kan man oftast lösa det mesta ändå.  Det motsatta gäller ju om man inte har pengar, då måste man be om hjälp och vara alla till lags. Då är man en svag människa och svaga människor får ingen respekt av andra.

 

Nu är det extremt sällan jag ber folk dra åt helvete och många av mina bästa vänner är folk som inte har det så bra ekonomiskt ställt men jag behandlar givetvis dessa personer med respekt i alla fall. Jag vill inte bli som farsan att dö rik men inte njutit av livet för att man varit för snål. Min mor drog med mig på massa resor till olika länder när jag var barn, hon sparade i 2 år för att sedan bränna 30 000 kr på en 2 veckors charter och farsan tyckte hon var idi*t som sparade så länge och sen brände alla pengar på två veckor. Minns att han "förhörde" mig efter en resa till Gambia och ställde frågor om landet och när jag inte kunde det rätta svaret på nån fråga så sa han hånfullt "ja men det vet jag trots att jag inte varit där, för det kan man läsa i en bok, man behöver inte åka dit för dyra pengar!". Jag förklarade då att jag sett massa exotiska djur och det är ju inte riktigt samma sak att se dom på bild i nån bok eller på tv, men då mumlade han bara nåt om Borås djurpark... Han drömde om att åka till Afghanistan för han var stark motståndare till Sovjets invasion av landet och han var väldigt aktiv i Svenska Afghanistan kommiten, liksom jag. Men ålder och hälsa tog ut sin rätt så till Afghanistan kom han aldrig.

 

Min mor däremot verkar vara väldigt nöjd med sitt liv och trots att hon är 75 bast så älskar hon att resa, men hon nöjjer sig med korta resor nu för tiden. Hon gillar såna där "ullbädds resor" som knappt kostar nåt men man får en dagsutflykt plus lunch nånstans. Har givetvis försökt få med henne till Thailand men hon oroar sig för värmen. Jag får väl försöka dra med henne snart innan det blir försent.

 

Nu tappade jag änna tråden, så för att återknyta, köp Shamaran och Maha så kommer ni säkert få vara med om en kul resa tills typ nästa sommar om nu inte oljepriset eller börsen rasar förståss.

 

 

Ändrades av Swippe

It´s the choices You make, not the chanses You take, that´s determines Your destiny

Link to comment
Dela på andra sajter

44 minuter sedan, skrev Swippe:

Satsade dessa slantar i nåt oljebolag tror jag det var

PARE kanske, been there bougth the T-shirt and lost it...

Det fanns ett Sverige innan ekomjölken...

Link to comment
Dela på andra sajter

11 minuter sedan, skrev Benriach:

PARE kanske, been there bougth the T-shirt and lost it...

Njae PARE eller PAR som de senare kallades ägde jag innan resan med diamantbolaget AFA och de tjänade jag faktist en hyffsad slant på. Jag tror det kan ha varit Blackpearl som jag brände mig rejält på då.

It´s the choices You make, not the chanses You take, that´s determines Your destiny

Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
Hem
Nytt
Logga in

Logga in



×
×
×
  • Skapa ny...