Jump to content
IGNORERAD

Mardrömmar: gaspa efter luft när man vaknar upp...


honken

Recommended Posts

Hade i natt en sjuk dröm, som när jag vaknade upp också att gaspa efter luft, helt stört.

Här kommer det som jag minns vad drömmen handlade om:

Började med vad jag minns att jag och polaren Reza var uppe i någon kyrka som lågt högt upp i bergen.

Hade vart någon intern rättegång mot två personer som några ville ha uteslutade, men folket som tillhörde försammlingen gick ej med på detta.

Så det vart fest och folk jublade istället, de som inte fick sin vilja igenom lämnade lokalen och de andra fortsatte till den grad att de

började förstöra lokalen.

Jag och Reza var kvar en stund tills vi insåg att vi var tvungna att dra innan vi blev inblandade i vad de höll på med.

Vi tog oss högre upp i kyrkan, tills vi kom till ett våningsplan som verkade vara gjort för dvärgar, fick krypa runt.

Reza visste om en hiss som skulle ta oss till taket för att få en utsikts punkt över allt runt kyrkan, men vi litade inte på hissen av nån

anledning.

Vi fann istället en siddörr som, på nått sätt skulle leda oss rätt om vi själva gick rätt i gångarna.

När vi gått in genom siddörren var tak höjden normal igen, och vi började leta mm, vi stötte på två personer som pekade oss rätt.

Och när vi kom ut och såg den fina utsikten vart vi tagna, såg ut som ett medeltida samhälle med vita byggnader mm.

Men vi var inte på taket, vi hade kommit ut på sidan av kyrkan, och hade en brant backe framför oss, och nedanför fanns en sjö.

Trappsteg inhuggna i berget fanns, dock var det snö och grus som gjorde att man knappt kunde gå på trappstegen.

Reza hade skor, jag gick barfota av nån anledning, men jag fick använda hälen för att hacka ner snön så man kunde få fotfäste, vi började

klättra neråt, sen kom vi till vatten kanten.

Reza tyckte det skulle vara kul att fortsätta åt sidan så han började klättra o ha sig, knappt så det fanns fotfäste.

Försökte också fast barfota med blev för feg och började ta mig fram längst klipporna längst vatten kanten.

Det dök upp en tredje person, en tjej som frågade om hon fick följa med, vilket vi sa var lungt, och vid denna tidpunkt hade jag kommit

ut en bit.

Hon stod där vi började klättra.

Helt plötsligt tappade jag mina fotgrep och handgrep och föll i vattnet, paniken slog, kände hur nån ström i vattnet började ta mig utåt,

försökte med all min kraft simma in mot den punkt där vi började, för det liknande mer en brygga och lättare att ta sig upp från.

Men ju mer man tog i ju längre ut kom man, blev nertyngd av kläderna, åkte under ytan och kom upp.

Paniken var till max nu, ropade efter livräddningsboj, och det fanns en precis brevid bryggan, tjejen som ville med sprang efter den.

Men satan vilken tid det tog, jag drogs längre o längre ut, till sist åkte jag under igen, och kom upp och gaspade efter luft.

Sen vaknade jag till liv i verkligheten igen, men nu låg jag o gaspade efter luft i sängen.

Allt kändes så verkligt, suttit här nu på morgonen och funderat kring det hela, och är mest upprörd över att jag gaspade om luft

när jag vaknat upp från drömmen också.

Nog den sjukaste dröm jag upplevt och kommit ihåg.

Vilken är er jobbigaste/sjukaste dröm?

Same same, but different!

Link to comment
Dela på andra sajter

Arkiverad

Denna tråd är arkiverad och kan inte skrivas i.

×
×
×
  • Skapa ny...