Jump to content
IGNORERAD

Delgivna tankar


Kalas

Recommended Posts

Åh tack grabbar och tjejer(?). Blir alldeles rörd av välkomnandet. Kastas fyra veckor tillbaka i tiden, sniffa kläder.

Första veckan var hemsk. Famlade fumlade föll. Vinka adjö på Arlanda, tårar. Se avresehallsmonstret äta upp henne, kö, visitering. Vinka. Tomt. Ensam. Så fort hon kommit tillrätta ringde hon och bara var tyst. Lyssnade. Hörde hennes tysta gråt och grät själv som ett barn. Var tvungen att stanna i Märsta. 15-20 minuter i samgråtande tystnad. Sen must go. Fly. Call from Thailand. Ok. Bye, I love you. Poff, borta. Faan vet hur jag klarade av de 25 milen hem utan att köra ihjäl mig, för jag grät nog hela vägen. Grät grät grät. Kärlek blandat med ovisshet i lika delar. Okontroll.

Hemma... Kvardröjande dofter av henne. Vad lämnade hon kvar? Hela garderoben full av henne. Tyvärr rent. Opersonligt Softlan appleblossomdoftande. Gråtgråtgråt. Titta på bilder och ja, ni fattar nog... Tom säng. Men jag erkänner, jag har kvar hennes kuddar och täcke i sängen, ger en känsla av att hon faktiskt ligger där.

Skäms för att berätta detta, men jag måste. Efter några dagar var det dags för tvättstugan. Hittade ett par av hennes trosor! Oj vilket fynd! Det enda med hennes doft på. (Jag överlåter resten åt er fantasi smile.gif ) Och nej, jag tvättade dem inte! tongue.gif

Jag är egen företagare med huvudsakliga arbetsuppgifter inom marksidan. Detta innebär att när snö och kyla sätter in så är jag "ledig". I vinter har det som tur är snöat så jag har haft att göra med snösvängen en hel del. Förra vintern gick jag hemma tre månader utan att göra något som gav betalt. Appropå sova 8 veckor. Tanken har föresvävat mig, uppsöka läkare eller systembolag och droga mig hårt tills framåt april! Sova. Säng säng säng, sovasovasova. (Galenskaparna och Aftershave) Andra tankar har varit att överraska henne med en blixtvisit! Köpa biljett och bara dra, säga hej och sen åka hem direkt igen! Men eftersom jag har snöjouren fram till 15:e april så får det hela bara bli en tankeflykt. Men ni ska veta hur många ggr jag knackat på hennes dörr hemma i hennes by! Sett hennes förvånade ansikte och kramatkramatkramat henne. smile.gif

Första veckan... Alla dessa tankar. Just ovissheten. Faan, tänk om hon är ett blåsjobb... Tänk om hennes mamma blir "akut sjuk", eller dottern eller om hon "tappar" alla pengar. Hur i hela gör jag då? Hur ska jag ställa mig till ett uppenbart försök att lura av mig pengar. Första veckans oro var fruktansvärd. Ovisshet. Knaggliga telefonlinjer.

Sen åkte hon till Bkk, ambassaden, prata, översätta, hämta lämna prata. Vänta. Hem igen. Jobba på gården. Och nu förra veckan tillbaka till Bkk igen. Bo hos systern. Tv makk makk. Gå på zoo med dottern. Äta pizza, gå på bio. Tv. Vänta. Spara pengar. I love tirak. (En tanke jag har är hur kvinnorna känner. Hur det känns att bryta upp och lämna allt, i hennes fall sin familj och sin lilla dotter på fem år. Visst vi kan klaga på att vi får vara utan vår kärlek i ett X antal månader, men i kvinnans fall kanske hon blir utan sin familj och sina barn i år! En tanke att tänka, kanske? Kanske finns det någon thaikvinna här som kan berätta? Eller kanske kan någon av vi män delge? Berätta hur just din älskling hanterar sin saknad i vardagen... Finns säkert lärdomar att dra av "andra sidan")

I dag kan jag se tillbaka på första veckans tankar med viss distans. Alla tankar från den tiden känns på något sätt förlegade. Alla tårar har torkat, oro stillats. Nu är vi på väg, känns det som, intervju på torsdag! Med mina räkneexempel bordeborde hon kunna få komma sista veckan i april!

Huldis, jag lider med dig. Över ett halvårs väntan? Fiiii... En bekant här i stan där jag bor, vi har Norrköping som närmaste Migrationsverksfilial, fick tillbaka sin fru förra veckan efter bara 10 veckor!!!

Första veckan... *Ryser till* Nej den vill jag inte ha tillbaka smile.gif Jag har precis fått ordning på lökomeletten juh! smile.gif

Nu ska jag koka "kåttijao" Revbensspjäll kokta i kryddblandning bestående av kanel, stjärnanis, inlagd vitlök, morot, diverse såser, msg och andra skumma saker. Serveras i skål med kokta nudlar, blomkål och broccoli, chilihack, koriander och salladslök. Mums!

Link to comment
Dela på andra sajter

  • Svar 51
  • Skapad
  • Senaste svaret

Mest aktiva i denna tråd

  • Kalas

    13

  • huldis

    6

  • Herr Chang

    3

  • Odin

    3

Mest aktiva i denna tråd

Det börjar bli för lång väntan åker ner den23e mars.mig har fortfarande 250 ärenden före ,2v i paradiset med frugan vi gifte oss 2 a april 2009,gott att fira 1 års jubileum tillsammansfriends.gif .Nu räknas det dagar !

Link to comment
Dela på andra sajter

Det börjar bli för lång väntan...

Bahhh... Stackare... Tre månader redan nu... Som du skriver... Trist!

Jag önskar att jag kunde dra jag med, men jag sitter fast i snösvängen till 15:e april :( Har iofs lekt med tanken att boka en resa 16/4! Men det är avhängigt eventuella beslut från MIG i UT-ärendet innan dess. Men har jag inget hört så sitter jag nog i kabinen med en kall 16/4 klockan 14.40! Kanske tidigare beroende på väder och vind, om det är full vår i april kanske det går att kapa en vecka eller så på snöjourandet! Men vi har ju alla hört talas om och upplevt nyckfullt aprilväder :)

Nu ska jag ut igen, tog bara en liten paus från skyfflandet. Har blivit måååånga sköna timmar denna helg, skönt för plånboken! Blir nog fina guldörhängen åt tirak när hon kommer återvänder med UT!!! Har bekanta som far till LOS om en vecka, får be snällt att de handlar med sig något fint hem! Man får ju lite mer guld för pengarna där! *Snål som synden* B)

Väl mött i drivan vänner! Återkommer med mer betraktelser i morgon.

Link to comment
Dela på andra sajter

Den enes död den andres bröd, som man säger.

Ja ni e beundransvärda som sliter med lappmöglet, ja mer eller mindre förresten för i vissa delar händer ingenting. Jag är jävligt glad att jag har en 4 hjulsdriven bil, jobbar som hantverkare och utan den bilen så hade jag haft det svårt att komma ut till vissa ställen.

Men ser hela tiden hur traktorer försöker tråckla sej förbi insnöade/felparkerade bilar

Du kan aldrig bromsa dej ur en uppförsbacke.

Link to comment
Dela på andra sajter

Här kommer lite blandade betraktelser från snöskyffelland. Har ju haft en hel del tid att fundera i thet stora hwita! :)

Sammanlagt 23h på knappt två dygn som skyffelpilot sliter på kroppen. Kallt ute, svettigt, in i varm bil, dricka vatten/kaffe/läsk, ut och på'att igen och igen och igen. Skotta skyffla skrapa hacka, you name it, I've done it! Några timmars vila innan hockeyn i morse. Är seeeeg som en färsk dumleklubba. Vi vann mot ett blekt Finland, månne de ville förlora? Jag vet inte men i försnacket sades det att det inte var någon vinst att vinna, bättre att spela oavgjort eller förlora, enklare motstånd i 1/8delen eller kvarten. Jag vet inte, matchen var ivf ett sömnpiller i mina ögon, två lag som mest åkte runt och petade. Finnkamper brukar ju vara täta griniga matcher med vilja och sisu. Men nu kändes det som om allt fokus låg på vilka de skulle få möta i nästa match. Och en privat åsikt, hur i hela friden kan man sätta stackars Weinhandl med enäggarna Sedin? Weinis behöver få puckar att jobba med, en givande omgivning, inte två kopior av egoism och nepotism. Visst är de släkt på nära håll och har samma mamma, men för sjutton, klipp navelsträngarna. Det finns andra att passa än "sig själv". Visst är de framgångsrika och obestridligt erkänt duktiga, världsklass, men då ska man som förbundskapten se det och sätta dem med någon som blommar ut av att spela tredjefiol, inte med någon som är van att vara etta! Jaja... *Gäääsp*

Dagar och veckor flyter ihop i en vit gröt. När man som markgubbe är hemma om vintern brukar dagarna kunna bli veckor och nätter dagar. Känns lite som den där B-filmen "Om det är tisdag - Då måste detta vara Belgien!" Veckovill de lux. Fick kolla upp att det verkligen var måndag idag:) Oftast brukar jag ha lite koll, post, veckodag, ingen post, helg! Men nu, hu. Sen gör ju snöjobbat sitt till, oftast ska skolor och dagis vara "rena" till senast 07 av givna orsaker vilket innebär nattarbete i blåst och kyla. Tur att Bore tog en time out från nederbördandet ett tag nu, för i morse hade jag -20. Inte roligt att vara ute svettig då... Iofs var det -15 i natt när jag kom hem, men ändå:) Sen gör ju längtan efter lillfia sitt till. Tiden är lika seg som jag, dumleklubbig. Framtiden stör bara den nyfikne. Och jag är jällit nyfiken! Jag vill veta! Framtiden stör! :)

Ja, lillfia ja. Fick epost med kort från LOS i går. Nytagna på släkt och vänner! Och tre stycken "porträttbilder" av tirak! Nu blir det förstoringar och tapetsera om hemma!

Och appropå LOS, gullet visade kort på sina föräldrar och från en semesterresa hon, hennes dotter, mamma, moster och kusin gjort i höstas. Genomgående sura eller nollställda miner på mamma och moster. Kusinen log väl någon enstaka gång. Jag reagerade direkt och skämtade lite, typ: ok mamma, le stort, jag tar ett kort nu! Och lillan skämtade tillbaka och sa att så ser hon ut när hon ler! Nej, men en tanke jag fick då, att de kanske har det uttrycket i ansiktet "normalt". Jag frågade henne flera gånger om något var på tok när vi bodde ihop, då hon ofta hade "sålt smör, tappat pengar-blick" men fick alltid samma svar, varför ska jag le hela tiden? *Ler* Tja, sa jag, du är kär, har mig, är i Sverige, är frisk, är söt och underbar osv. Alltså anledningar att ha ett käckt leende i mina ögon. Bara att vara kär gör mig till en bubblande fnissmaskin. *Fnissar fjolligt*

Jag är ju av den skolan att ett leende ger tusen åter, och brukar le för det mesta. Ler just nu faktiskt! Lite kuriosa i sammanhanget är att hjärnan inte "vet" skillnaden mellan ett äkta och ett falskt leende, så om du känner dig depp och nere, le le le och du kommer omedvetet att bli lite gladare. Och kan du inte le så sätt en penna rätt över munnen i mungiporna och bit ihop, det aktiverar "leendemusklerna" oavsett du vill eller inte och hjärnan signalerar till endorfinerna att nu, nu sablar är vi glada! Om inte annat kommer du säkert skratta inombords åt hur löjligt det känns med pennan i munnen! ;) Och du blir en "vinnare" oavsett!

Appropå guld. Vet någon av våra eminenta forumsmedlemmar hur mycket billigare likvärdiga smycken är i Thailand? Rent generellt i procent, typ. Har försökt titta på nätet men inte fått fram något entydigt. Någon kanske tittade på ringar i Sverige men köpte i Thailand och sparade X kronor...

Har börjat missbruka thaimusik! Inte traditionell eller så, men vi hittade en kanal på Winamp med i hennes öron bra blandning, New Fm91 RadioPattaya. I veckan har jag rent desperat lyssnat på den och kan nästan reklamen utantill! Ganska slätstruken musik, med en och annan höjdare, lite som svensk reklamradio är rent generellt, inga toppar inga djup, bara slätstruket. Jag förvånar mig själv en aning, jag brukar ratta in Bandit eller Rockklassiker annars! Ge mig en skränig glamrockare med G n' R eller Mötley Crüe och jag sjunger med och spelar luftgitarr! Att sen uppskatta smörsång på thai? Kom och ta tempen på mig, jag har nog fått en släng av thaius saknus.

Usch, det är tomt, och ute är det vinter. Jag saknar henne. Megamegamega. Det känns liksom det inte finns någon förmildrande omständighet. Detta är bara något som måste genomlidas. Det går upp och ner, vissa dagar klarar jag utan tårar, vissa dagar känns det bara som det bränner bakom ögonlocken mest hela tiden och en och annan tår letar sig fram och fryser på kinden. Är jag fjollig som gråter så mycket? Rent generellt grabbar, hur mycket gråter/grät ni av saknad när ni är/var i samma eller liknande situation?

BB, jag kan ju bara förbanna dig, vad skulle du dra fram den där gamla snyftaren för? :) Läste texten medan tårarna strömmade ner för kinderna. Sjöng med i huvudet. Vågar inte lyssna på den för då brister väl alla dammvallar med allvarliga översvämningskatastrofer som följd. Jag tycker att min vardag är full av minnen av henne som framkallar längtan ändå, behöver inte en massa musik! Och i ärlighetens namn så är jag mer för själva musiken, sällan jag analyserar texterna och översätter till min egen situation. Men visst, ibland så... Minns en separation som tog hårt för några år sen. Drack en massa pilsner och lyssnade på The Smiths/Morrisey. "Asleep" snurrade på repeat en hel natt och fyllde väl sin funktion då. Sen var det någon som påpekade att det där är en låt som handlar om självmord. Jag tolkade den som att det var en kille som gjorde slut med en tjej och drog. "Don't try to wake me in the morning 'Cause I will be gone": jag tolkade det som att han chickade ut och drog på natten, andra som att han tar sitt liv. Jaja, jag slutade att lyssna på den då ivf, jag vill ju inte dö! *Ler* Jag måste nog ivf vara emotionellt "upprörd" för att lyssna på texter och ta till mig, som att något tagit slut, dumpa/dumpad eller så. Att bara sakna någon man "vet" man får träffa snart igen är inte riktigt samma känsla för mig. Visst, en del maktlöshet är ju inblandat i båda, men i det här fallet "vet" jag ju att vi ses igenom, om än efter en längre tid.

Nu är klockan 10.24, dags för en kopp kaffe och en välförtjänt vilostund på soffan eller rent av sängen! Har inte bestämt mig för vilket än... Behöver ringa lite, min flykt, poodpoodpood makk maak. Prata telefon som värsta, ja ni vet! Har en kompis som fick hem sin fru efter 10 månaders väntan. Han är en aldrig sinande källa till peptalk. Läste igenom det hela och såg att det visst blev ett rejält stycke text... Huga...

Link to comment
Dela på andra sajter

Hej Kalas,

Jag är ganska övertygad om att guld är billigare i Thailand än i Sverige. Man har oftast relativt lågt påslag, typ 10% av verkliga guldvärdet. I Sverige får man nog räkna med att verkliga guldvärdet är högst 50% av priset för att täcka upp personal, lokalkostnader etc samt inte minst 25% moms. Momsen i Thailand är 7%...

Ja, det har hänt att jag gråtit lite diskret när jag lyft från Chiang Mai för vidare befordran via BKK och CPH till Göteborg. Men inte så betungande då returresa inom kort i regel redan varit bokad. Känslorna har dock ibland överväldigat mig när det annonseras "cabin crew, prepare for take-off".

Herr Chang har talat.

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 2 veckor senare...

Aha! Sol ute sol inne sol i sinne!

Idag känner jag mig hoppfull! Bubblande smålycklig nästan! Har köpt mig en thailändsk språkkurs och övar för fullt här hemma! Nu jällars ska jag snart kunna prata med svärmor! :)

Nämnde för lillgodis att jag saknade henne så mycket att jag snudd på köper en biljett, tar bussen till hennes by, taxi sista biten och knackar på hennes dörr oanmäld! Skulle inte gjort det! Hon blev eld och lågor och mer eller mindre sjöng av lycka och glädje över att jag skulle komma! Ujujuj vad hon hann planera innan jag fick ner henne från himlen! Jo vi skulle ju besöka alla släktingar, åka till farmen, besöka alla sevärdheter och göra Bangkok:) Jag fick ett fasligt sjå med att få henne att begripa att jag ville men inte kunde, jag har ju snöjouren... Nåja, ett glädjande samtal dock, hon vill att jag kommer! Inte nonono...

Och vidare så har jag fått egna glädjande besked. Jag har haft mina ögon på en firma i några år, jag känner ägaren och har i flera år flaggat för att jag är intresserad av att överta verksamheten då jag vet att han är pensionsmässig. Nu ringde han och sa att det var dags, till våren släpper han firman till mig! Fy attans vad glad jag blir, både smågodis och småföretagare! Nu verkar det väl lite för bra kan jag tycka, så säkerligen får vi nej från MIG, men ändå! Är inne i ett flyt! Kan inte gå såhär bra... Hehe...

Men fy så jobbigt det är att inte ha hennes lilla kropp nära. Kunna krama och pussas närhelst andan faller på. Inga djupa rådjursbrunnar att förlora sig i. Och till på köpet så rasade datorn förra veckan, aaaallt borta! Inga backuper eller sparat. Ja jag vet att man ska säkerhetskopiera allt av värde, men vad i hela friden... Som tur är så hann jag skicka de bilder jag ville ha på papper till Fuji och få hem, liten tröst. Jag har ju henne kvar i mobilen som tur är! Men längtan efter henne tär. Inget jobb och inget direkt att göra, dagarna flyter fram i en seg grå massa. Iofs är det soligt som fasen idag men ändå. Den som väntar väntar. Som tur är har jag inte direkt ont av att gå hemma sysslolös, jag vet var dörren är om jag skulle börja sakna sällskap. Och så fort snön släpper drar ju marksäsongen igång igen med full syning och mer därtill. Ganska skönt att ha lite semester, om än obetald:) Lösa korsord, spela onlinespel, poker, laga mat, läsa, ja bara existera. Och de dagliga samtalen med godis är ju höjdpunkter! Vi pratar mycket men det blir inte mycket sagt! :)

Sitter och knåpar på vad jag ska skriva för något till MIG när jag får min uppmaning att fylla i mina blanketter. Ni har säkert löst det på ert sätt, frågan är bara hur man ska vara, vilken ton man ska ha. Jag funderar på om det funkar med drömmande romantisk? ;) Eller ska man vara torr kort och saklig? Man ska ju berätta om sin bakgrund, hur man träffades och vår framtid. Det är ju en människa som läser det och en människa kan ju påverkas. Kan man påverka utgången? Om jag i vidlyftiga yviga ord beskriver både mig och det andra önskade och därtill lägger hur mycket jag älskar henne och hur mycket jag ser fram mot att hon får komma, kan det verka positivt eller negativt? Finns ju två sidor, ok, varför förhärligar han allt genom detta ordbajseri, döljs det något, eller vad härligt han skriver, detta beviljas direkt! *Ler* Att sen torrt och kameralt bara svara på tilltal känns, ja, lite torftigt, kanske. Jag föddes där och då, jobbat med detta och bott här och där. Vi träffades där och då. Framtiden blir si och så. Nej, det känns lite futtigt för mig, lite opersonligt, oengagerat. Därför jag frågar er, ärade forumsmedlemmar, hur ser ni på det? Vad och hur skrev ni? Det viktiga kanske inte är hur det skrivs, utan vad som skrivs? Att jag säger samma sak som hon gjorde på intervjun...

Nej f***n, idag är det härligt att leva!

Link to comment
Dela på andra sajter

Thaifiskaren

Ja du..Kalas.

Det är nog många här som känner igen vad du här beskriver, så även jag.

Och när man väntar...så står tiden still.

Men tiden går...o tänk när du om ett par år sitter o läser

vad du nu skrivit.

Dessutom läser vad om "de nykära farangerna" som då skriver

ungefär som du gör nu.

Bit ihop.din o gummans tid ..den kommer.

Hoppas att du får samma "tur" med gumman som jag har.

ha de

Fungerar som Tjuren Ferdinand

Link to comment
Dela på andra sajter

Magnus-Chumphae

Hej allt gått bra jag hoppas med intervjun miss att vi var nervösa med inför den lyckligtvis så gick allt bra och det var samma person som skötte intervjun som hade skött den då vi sökte om Turistvisa och då var jag med vid ambassaden så de kunde tala med mig med på ambassaden vet ej om det underlättade eller inte men tror det var skönt för min Fru att hon slapp gå dit själv första gången. Det är nu några år sedan så nu är det slut på vidare pappers exercis med migrationsverket vilket är något man sett framemot att slippa en längre tid.

Så åter igen hoppas allt gått bra och lycka till!

Mvh

Magnus-Chumphae

Magnus-Chumphae

Link to comment
Dela på andra sajter

Tjena kalas det står kalas på piren i pireus (grekiskt salt) har numera betat av europa det är asien som är intressant för tillfället jag tror det är människorna med alla möten leenden vänligheten mm som passar mig.Har varit o växlat stålar i dag 21 106 thb 5002 sekiner !Det räcker väl första kvällen i patongUntitled-1.gif.Har lagt ut harleyn på blocket får se vad som händer just nu har man bara Thailand i hjärnan jobbet bara rullar på kör dragbil på norge o europa siste mohikanen du vet annars är det många kurva,kurva mm..i branchen .Har skickat 10 000 thb till frugan det blev lite mer förra månaden 7500 sek,tycker det är värt varenda krona.Fan 17 dagar så är man på rätt plats igen inget tjat om kätting på driven .Ha de o lycka till me UT.

Link to comment
Dela på andra sajter

Liten avstämning...

I vänteland nytt! Idag fick jag papper från MIG!!! Snacka om bubbel i magen och med darr på manschetten jag öppnade försändelsen. "Ni ombeds härmed att fylla i Blankett för nyetablerade förhållanden bla bla bla". Så långt kom jag innan jag satt med blanketten uppe på MIG:s hemsida och plitade ner önskade uppgifter. Hej å hå! Posten kom 11.15, 15.30 hade jag postat allt! Har på den tiden hunnit fylla i, hämta personbevis på Skattekontoret, varit på gymmet och hämtat inpasseringsuppgifter (som bevis för att vi levt tillsammans), scanna in legitimation hos en kompis, köpt frimärken, märkt alla dokument och foton med dossiernummer och köpt en påse pilsner! Här ska firas!

Smågodis nästan sjöng av glädje i luren när jag berättade att vi kommit till den här fasen nu. Jag har en kompis som fick sitt besked efter inskick på tre veckor, och det var över jul/nyår ändå. Om turen fortsätter så kanske hon är här innan utgången av mars! *Pepparpeppar* Fiii faaasen så outsägeligt pirrig och glad jag är. Det spritter i kroppen och avsomnade erotiska känslor gör sig påminda. Solsken och 12+ på mätaren. Det finns en synlig ände på detta. Inte "i besparingssyfte har vi stängt av ljuset i änden på tunneln" utan Varde Ljus!

Var någon som påpekade att när jag skulle läsa detta om några år, jag har läst det redan, och sett min mörksyn redan nu. Tänk så mulet det var där i mina första inlägg :) Och tänk vad en dag eller två gör... *Sjunger: what a difference a day makes, 24 little hours...* Jag tyckte inte ens att solen var jobbig idag när jag var ute och for. Igår stönade mina ögon av allt det ljusa bländande, men idag, inte alls! Kents nya i bilstereon och hög volym! "Som det strålar från mitt hjärta, som en motorväg av ljus..."

Ja, idag är sannerligen en glädjens dag! Nu ska jag ut i köket och se vad Mamma Scan och Felix kokat ihop!

Skål på er bröder och systrar!

Link to comment
Dela på andra sajter

Svar från MIG äntligen,fan va gott fick ett efterlängtat tel samtal när jag ångade på längs autobahn,hej det är från MIG jag kommer att bevilja er ansökan jiiiiiiiiaaaaaa.ungefär kändes det .järnet lossa lasta hem med kielbåten skriva ut formulär svara på 3 frågor postade svaren den 11e mars,nu är det nära.Ska tänka på er alla när jag tar första changen i phuket den 24e.Ha de gott o llycka till med era ut,put o alltdrinks.gif

Link to comment
Dela på andra sajter

Grattis!!! Fy fasen vad skönt! Jag vet hur gött det kändes när jag fick brevet från MIG om min "intervju". Kan tänka mig att det vrålades och skrålades i hytten! :) Jag har bara en fråga eller två dock, ringde de om att frugan fått UT eller om din intervju? Du skriver att du åkte hem och skrev ut något och svarade på tre frågor. Hur gick det till och vad var det för frågor, om man får fråga? *Ler*

Link to comment
Dela på andra sajter

Dom ringde från mig och sa att dom kommer bevilja ut i två år,det var bara ett krux att frugans pass går ut 20 mars 2010,alltså förlänga passet så det sträcker sig minst två år .Blir ut klart före den 20e kan hon fixa detta nästa thailandsresa.Frågor försäkran för gifta ska ni bo tillsammans?ska hennes barn bosätta sig i sverige hon har 2 döttrar den ena bor hos mormor den andra med pappan i Thailand.Så det verkar rulla på lite snabbare än väntat!

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 2 veckor senare...

Det finns hopp om livet bestämt! Pratade med godis nyss och idag hade de ringt från ambassaden i Bangkok och frågat vad vi pratar för språk när vi pratar. Engelska sa hon och då började ambassadpersonalen prata engelska med henne och hon kunde inte svara riktigt :) Men hon förklarade att nu när vi bara pratar i telefon blir det mest engelska och att jag försöker prata thai med henne! Annars när vi bor tillsammans så pratar vi blandat, mest engelska och tar Google-översätt och kroppsspråk till hjälp. Hon hade ringt sin kompis här i Sverige och pratat med henne, jag ringde henne och hon berättade mer i detalj vad som sagts och hon tyckte att det verkade lugnt, att vi nog skulle få UT och det snart! Hon har mer erfarenhet av MIG och UT än vi har så jag litar på henne. Hon sa att de ringt till ambassaden i Bangkok från vårt lokala MIG och undrat, och var språket det enda de hade att anmärka på så var det så gott som klart, enligt henne!

Nu vet jag inte om det är så enkelt, kanske någon av er forumister vet besked eller? Om de ringer henne och frågar om språk, är det positivt eller negativt? Hade de tagit upp alla oegentligheter direkt då om de hittat några eller tar de en sak i taget? Kommer de ringa mig? Och fråga samma sak? *Ler som en frågvis 4-åring*

Men jag hoppas ju såklart att det är så enkelt att det dimper ner ett besked inom någon dag eller tre!

Nu ska jag fira med lite hempizza och rumstempererad Norrlands Guld!

Ändrades av Kalas
Link to comment
Dela på andra sajter

Helt fantastiskt skrivet, såna som du behöver vi fler av.

Tack för dina vackra berättelser , det sätter känslorna i gungning.

Håller tummarna för er !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Link to comment
Dela på andra sajter

Härligt skrivet det är roligt med någon som upplever samma som jag har gjort.

Hoppas att allt blir bra, som det har blivit för mig och min fru. Kärleken bara

växer med tiden, när ni lär känna varandra bättre. Jag och min fru har varit tillsammans i

drygt 6 år.

All lycka till dig och din blivande fru.

//Göran

Link to comment
Dela på andra sajter

Får önska er lycka till..

Tjejen var på intervjuv den 8/2

UT KLART 22/3 :dance1::dance1::friends:

ordnar biljett i veckan

Link to comment
Dela på andra sajter

Helvete Oden! Grattis, eller stooort grattis!

Jag hoppas att det dimper ner något snart! På min hallmatta alltså! :P

Link to comment
Dela på andra sajter

Tackar. enligt MIG Sundsvall har ambassad ärenden förtur..

Mina papper skulle till Uppsala men hamnade i S-vall.

kanske det var tur

Nu är det bara biljetten som ska bokas, Tee ragen kommer

förhoppningsvis till påsk..

Ha det gott och lycka till

MVH Oden60

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 3 veckor senare...
  • 3 månader senare...

Tjaha...

Till alla som följt mina inlägg och undrat var jag tog vägen...

Vi fick ett nej. En massa indicier, inte samma språk, inte samma falang som bjöd in henne som ville att hon skulle komma tillbaka, några missuppfattningar och en ren lögn. Hon valde att ljuga om att hon inte träffat någon i min släkt men hade ändå sagt att hon träffat min son, vilket jag med blossande kinder fick höra på min intervju. Som jag skämdes, jag sa ju att hon inte träffat någon, allt enligt hennes initiallögn. Efter det föll allt bara ihop, jag jobbade mycket och tappade skrivgnistan. Men det är historia, och så snart även denna tråd.

Jag kortar ner efterspelet till att vi konstaterade att det där gick ju inte så bra. Och vi kom ganska så snart på att vi ville ses snarast och orkade inte med en sväng i överklagansgungan. Hon ringde och kollade upp när hon fick ansöka om besöksvisa och fick beskedet att hon med största sannolikhet skulle få nej på en dylik ansökan med hänvisning till nej på UT. Kvinnan på ambassaden sa att hennes enda chans att få komma till Sverige inom rimlig framtid var att jag kom till Thailand och vi gifte oss där.

Jag funderade någon stund och gick sen ner på knä och frågade henne, i telefonen, om hon ville gifta sig med mig och jag fick ett rakt snabbt svar, ja! Klart. Sen gällde det att hitta lämpligt flyg och ledigt från jobb. Allt löste sig.

Jag undanber mig kommentarer om det olämpliga att fria till en person man knappt känner och har träffat knappa tre månader. Jag är vuxen nog att ta ansvar för mitt eget liv. Beslutet var måhända en aning oövertänkt och en samlad produkt av saknad, längtan och uppdämd kärlek. Jag hade inte träffat henne på nästan fyra månader och kände att vi stod i ett vägskäl, antingen tack och hej för all framtid, eller handling, en resa, äktenskap och fortsatt samliv. Eftersom ambassaden sagt att hon inte skulle få besöksvisa så var ju den dörren stängd, och jag har ju mitt här i Sverige, jobb osv. Och hon vill leva och bo i Sverige. Ett ganska enkelt beslut, snabbt och oövertänkt kanske, men det enda rätta, för kärleken.

Nu stänger vi "Delgivna tankar" för den här gången, kanske öppnas den en annan dag, kanske inte...

För att läsa om mitt livs största äventyr, resan till Thailand, så hänvisar jag till min nyskapade tråd, "Kalas goes east"

Link to comment
Dela på andra sajter

Tjaha...

Till alla som följt mina inlägg och undrat var jag tog vägen...

Vi fick ett nej. En massa indicier, inte samma språk, inte samma falang som bjöd in henne som ville att hon skulle komma tillbaka, några missuppfattningar och en ren lögn. Hon valde att ljuga om att hon inte träffat någon i min släkt men hade ändå sagt att hon träffat min son, vilket jag med blossande kinder fick höra på min intervju. Som jag skämdes, jag sa ju att hon inte träffat någon, allt enligt hennes initiallögn. Efter det föll allt bara ihop, jag jobbade mycket och tappade skrivgnistan. Men det är historia, och så snart även denna tråd.

Jag kortar ner efterspelet till att vi konstaterade att det där gick ju inte så bra. Och vi kom ganska så snart på att vi ville ses snarast och orkade inte med en sväng i överklagansgungan. Hon ringde och kollade upp när hon fick ansöka om besöksvisa och fick beskedet att hon med största sannolikhet skulle få nej på en dylik ansökan med hänvisning till nej på UT. Kvinnan på ambassaden sa att hennes enda chans att få komma till Sverige inom rimlig framtid var att jag kom till Thailand och vi gifte oss där.

Jag funderade någon stund och gick sen ner på knä och frågade henne, i telefonen, om hon ville gifta sig med mig och jag fick ett rakt snabbt svar, ja! Klart. Sen gällde det att hitta lämpligt flyg och ledigt från jobb. Allt löste sig.

Jag undanber mig kommentarer om det olämpliga att fria till en person man knappt känner och har träffat knappa tre månader. Jag är vuxen nog att ta ansvar för mitt eget liv. Beslutet var måhända en aning oövertänkt och en samlad produkt av saknad, längtan och uppdämd kärlek. Jag hade inte träffat henne på nästan fyra månader och kände att vi stod i ett vägskäl, antingen tack och hej för all framtid, eller handling, en resa, äktenskap och fortsatt samliv. Eftersom ambassaden sagt att hon inte skulle få besöksvisa så var ju den dörren stängd, och jag har ju mitt här i Sverige, jobb osv. Och hon vill leva och bo i Sverige. Ett ganska enkelt beslut, snabbt och oövertänkt kanske, men det enda rätta, för kärleken.

Nu stänger vi "Delgivna tankar" för den här gången, kanske öppnas den en annan dag, kanske inte...

För att läsa om mitt livs största äventyr, resan till Thailand, så hänvisar jag till min nyskapade tråd, "Kalas goes east"

Lycka till

Never give in--never, never, never, never, in nothing great or small, large or petty, never give in except to convictions of honour and good sense. Never yield to force; never yield to the apparently overwhelming might of the enemy.

Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
Hem
Nytt
Logga in

Logga in



×
×
×
  • Skapa ny...