Sjukvården I Thailand Skrämmande!

[silom]

Hej

USA är ett bra exempel på hur det kan bli om egoismen får råda, man har 48 miljoner människor som saknar sjukförsäkring,samtidigt utför man mer skönhets operationer där än i något annat land.

Och förmodligen läggs det mer pengar på att dom som äter för mycket måste spendera på bantningskurer för att överleva än det skulle kosta att ge dom fattiga vård.

Så där vore det mycket lätt att ordna vård åt alla, men som vanligt vill dom som har mycket ha ännu mer och då får dom fattiga lida.

För några år sedan presenterades det att alla dom människor som går och lägger sig hungriga varje dag runtom på jorden skulle kunna bli mättade om dom fick det som vi dom rika länderna spenderade på glass och godis under ett år.

Så att ursäkta sig med att inget går att göra och att andra måste ha det sämre än en själv är nog bara en ursäkt för att döva sitt eget samvete.

Mvh Isan Lover

När och om du lyckats höja skatten med 5-10% i Sverige, kommer jag garanterat sluta jobba. Jag kommer då att byta sida och blanda mig in i gruppen "dom fattiga" Så jobba på IL, det lär behövas, personligen tror jag inte ett skit på dina idéer att rädda världen med höga skatter och inga löneskillnader.

När det gäller "dom fattiga" i Thailand så är jag ganska säker på att dom med glädje tar emot dina bidrag. Jag känner några "fattiga" i Thailand som inte har något större intresse att för egen maskin förbättra sin situation. Kan jag koppla ihop er så du kan få leka Robin Hood även där?

[Guest Isan Lover]

Hej Silom

Jag är medveten om att det förmodligen är mycket omodernt att resonera och tänka som jag gör.

Det här med att känna och bry sig om andra är mer ute nu än någonsin tidigare, men jag är född sån och kommer att dö sån.

Och jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan att försöka hjälpa mina medmänniskor, jag mår bra av det själv,

och jag tror att det är en av anledningarna till att jag blir väl bemött och just behandlad på platser där folk inte vill vistas.

Inga löneskillnader som du nämde är inget som jag förespråkar, bara allas rätt till ett liv som är människovärdigt.

Mvh Isan Lover

Ändrades Augusti 5, 2009 av Isan Lover

[Guest wille]

När och om du lyckats höja skatten med 5-10% i Sverige, kommer jag garanterat sluta jobba. Jag kommer då att byta sida och blanda mig in i gruppen "dom fattiga" Så jobba på IL, det lär behövas, personligen tror jag inte ett skit på dina idéer att rädda världen med höga skatter och inga löneskillnader.

När det gäller "dom fattiga" i Thailand så är jag ganska säker på att dom med glädje tar emot dina bidrag. Jag känner några "fattiga" i Thailand som inte har något större intresse att för egen maskin förbättra sin situation. Kan jag koppla ihop er så du kan få leka Robin Hood även där?

Ja det ar ju nackdelen med ett skattesystem som bygger pa solidaritetsprincipen - det finns alltid lata och egoistiska personer som gor vad de kan for att utnyttja systemet for maximal personlig vinning. Folk som resonerar som dig ar ocksa det storsta argumentet mot systemet, men sager aven en hel del om dig som person.

Det ar latt att vanda sig mot en skattesubventionerad valfard for utsatta och behovande manniskor som av olika skal inte klarar att forsorja sig sjalva. Det ar till och med ganska tacksamt da skatter ofta ses som ett allmant ont och det ar latt for folk att se vad man forlorar men inte sa tydligt vad man vinner. Dessvarre sa ges det aldrig nagra alternativa forslag. Ingen ar modig nog att stalla sig upp och saga - "Lite spill far vi rakna med. Vi har inte rad att betala for andras valfard och de som faller utanfor systemet far skylla sig sjalva". Det hade iaf varit lite rakare och lite arligare eftersom de faktiskt tenderar att bli konsekvensen da inga andra alternativ presenteras. Du "tror inte ett skit" pa IL's ideer vilket jag har den fullaste respekt for men istallet for att raljera over hur dalig hans ide ar vore det kanske lampligt att komma med alternativa forslag pa losningar till den mycket svara problematiken istallet.

Jag tror absolut inte pa nagon socialistisk losning utan inkomstskillnader men det ar min starka overtygelse att en stat skall varna alla sina medborgares valfard i storsta mojliga man. Om det innebar ett helt skattefinansierat sjukvardssytem eller ett betalsystem med behovsprovade subventionering osv. ar for mig faktiskt en mindre intressant fraga sa lange ingen blir exkluderad. Oavsett vilket alternativ man foresprakar sa betalar de som kan alltid relativt mer en de som inte kan. Antingen via skattesedeln eller via avgiften.

Resonemanget om att du "kanner" fattiga som inte vill forandra sin livssituation kanns helt verklighetsfranvant. Visst finns det sakert sadana individer men jag tror knappast det ar sarskillt vanligt eller sarskillt relevant for fragan om grundlaggande rattigher sasom tex. sjukvard och utbildning eftersom dessa rattigheter, i sin natur, inte skall vara knutna till individuella skyldigheter.

Spetsar man till fragan kring tex just sjukvarden (dar traden startade)sa kan man stalla sig fragan - ar manniskoliv varda olika mycket? I slutandan blir den fragan faktiskt relevant da tillgangen till sjukvard baseras pa mojlighet att betala. Det blir en sorts modifierad darwinistisk princip av typen "survival of the rich" som i mina ogon inte ar forenlig med principen om "manniskors lika varde".

Ar jag villig att betala for att alla statens invanare skall ha samma tillgang till de grundlaggande rattigheterna som ar forenligt med ett vardigt liv? - Ja, antingen via skattesedeln eller via en avgift. Dock innebar inte detta att jag pa nagot satt foresprakar nagra skattehojningar i Sverige da jag upplever att den Svenska staten faktiskt erhaller fullgott social skydd under nuvarande ekonomiska premisser. Dock sa handlade diskussionen om Thailand dar det onekligen finns enormt utrymme for alternativa skattepolitiska prioriteringar.

(hmm, blev lite onodigt langdragen kommentar - ursakta)

[silom]

Hej Silom

Jag är medveten om att det förmodligen är mycket omodernt att resonera och tänka som jag gör.

Det här med att känna och bry sig om andra är mer ute nu än någonsin tidigare, men jag är född sån och kommer att dö sån.

Och jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan att försöka hjälpa mina medmänniskor, jag mår bra av det själv,

och jag tror att det är en av anledningarna till att jag blir väl bemött och just behandlad på platser där folk inte vill vistas.

Inga löneskillnader som du nämde är inget som jag förespråkar, bara allas rätt till ett liv som är människovärdigt.

Mvh Isan Lover

Jag tror de flesta innerst inne vill hjälpa andra människor i nöd, oavsett politisk tillhörighet. Sen finns det ju människor som Du, som bevisligen brinner för din sak och det är helt ok det också. Problemen kanske först kommer när man i sin iver försöker förstå problemen och tror sig sitta inne med lösningen. Man ställer olika grupper mot varandra och hävdar än det ena än det andra. Jag tror väldigt många människor är ganska nöjda med sina "fattiga" liv (i förhållande till normal väst standard), och om dom får frågan så är det väl klart att dom gärna tar emot lite extra hjälp utifrån, jag är ganska säker på att om du istället gav dom en spade så skulle intresset dramatiskt minska att gräva sig ur problemen. (kanske inte för alla, men för ganska många)

[Guest Atom]

Ja då vet vi att så här skall det vara inget konstigt med detta om man frågar de som lever bor i Thailand.

Lösningen är att inte gör annat än tycka synd om de i liknande situation som grabben.

Vore bra om du forklarade vem som uttryckt denna asikt, jag tycker flera har angett olika satt att forbattra situationen. Ditt eget bidrag var att saga att det var medelklassens fel och aven om sa ar fallet sa ar det ju ingen losning utan bara en anklagelse. Att tycka synd om ar inte sa mycket hjalp men att krava att Thailand i den utvecklingsfas de ar nu ska kunna ge bra gratis vard till alla ar tamligen utopiskt aven om det givetvis pa sikt ska vara malet.

Thailand har ganska hoga skatter for hoginkomsttagare sa det ar inte dar problemet ligger. Problemet ar snarare att det ar sa latt att undvika att betala skatt samt att det stora flertalet manniskor tjanar sa lite att de inte bidrar med nagon skatt. Alltsa kravs det att myndighter har storre kunnande/vilja att fa in obetalda skatter fran i forsta hand hoginkomsttagare samt att Thailand ser till att dess befolkning ar arbetsduglig nog att generera storre inkomster, i forsta hand genom battre utbildning men ocksa genom att hjalpa till med investeringar. Sa lange en betydande del thailandare lever av sjalvhushallning ar det omojligt att tro att de samtidigt ska ha en samhallsservice pa i-landsniva. Hoginkomsttagare far hjalpa till genom att betala mer skatt och laginkomsttagare genom att byta ut sin lilla jordplatt mot ett fabriksjobb, precis som vi gjorde i Sverige pa 50-talet.

[Mooauan]

Medelkassen verkar vilja ha det på detta visset billig arbets kraft utan rättigheter passar dem bra med tjänstefolk som inte har utbildning och om de nu skall ha utbildning gärna flera år på universitet där de får lära sig enligt mina uppfattning bara en massa trams läser engelska 4 år men kan inte ett ord när de kommer ut.

Själva skickar de barnen på privat skolor som inte behöver följa den idi*tiska thailänska skolplanen där nivån är helt annorlunda läser engelska i fyra år och talar och skriver sedan engelska.

Det jag menar är att viljan finns inte från denna medelklass att förändra systemet.

De riktigt rika familjerna som äger fabriker sitter på det större delen av kapitalet är mera intresserade av att få ordning på sjuksystemt vilket också vissar sig genom att de flesta som arbetar på en sådan fabrik har sjukvård genom företaget och som gäller för hela familjen och dessa ägare önskar nog inget heller än att utbildningen blir bättre och flera kan vara med och bidra till bättre produktion för företaget.

Moo

[silom]

Ja det ar ju nackdelen med ett skattesystem som bygger pa solidaritetsprincipen - det finns alltid lata och egoistiska personer som gor vad de kan for att utnyttja systemet for maximal personlig vinning. Folk som resonerar som dig ar ocksa det storsta argumentet mot systemet, men sager aven en hel del om dig som person. Det är fritt fram att spekulera om mig, och hur jag är som person med mitt inlägg som underlag.

Det ar latt att vanda sig mot en skattesubventionerad valfard for utsatta och behovande manniskor som av olika skal inte klarar att forsorja sig sjalva. Det ar till och med ganska tacksamt da skatter ofta ses som ett allmant ont och det ar latt for folk att se vad man forlorar men inte sa tydligt vad man vinner. Dessvarre sa ges det aldrig nagra alternativa forslag. Ingen ar modig nog att stalla sig upp och saga - "Lite spill far vi rakna med. Vi har inte rad att betala for andras valfard och de som faller utanfor systemet far skylla sig sjalva". Det hade iaf varit lite rakare och lite arligare eftersom de faktiskt tenderar att bli konsekvensen da inga andra alternativ presenteras. Du "tror inte ett skit" pa IL's ideer vilket jag har den fullaste respekt for men istallet for att raljera over hur dalig hans ide ar vore det kanske lampligt att komma med alternativa forslag pa losningar till den mycket svara problematiken istallet. Vissa tycks ju tro att ett högt skattetryck är lösningen på de flesta problem. Vissa tycks också acceptera att förhållandevis stora delar av skatteintäckterna administreras bort och når aldrig avsedda mål. Detta tycks också en stor del av befolkningen acceptera eftersom skattetrycket även har en löneutjämnande effekt och det är ju ett behjärtansvärt mål att uppnå. När det gäller Thailand så tror jag inte att en ensidig strängare skattepolitik skulle flytta fram landets välfärd för allmänheten. Däremot tror jag på en naturlig tillväxt/utveckling av egen kraft. Och lösningen på detta heter utbildning. Denna process är ju igång och i takt med att utbildningsnivån höjs i landet så kommer förmodligen utvecklingen också gå framåt.

Jag tror absolut inte pa nagon socialistisk losning utan inkomstskillnader men det ar min starka overtygelse att en stat skall varna alla sina medborgares valfard i storsta mojliga man. Om det innebar ett helt skattefinansierat sjukvardssytem eller ett betalsystem med behovsprovade subventionering osv. ar for mig faktiskt en mindre intressant fraga sa lange ingen blir exkluderad. Oavsett vilket alternativ man foresprakar sa betalar de som kan alltid relativt mer en de som inte kan. Antingen via skattesedeln eller via avgiften. När det gäller sjukvården i Thailand så är jag inte så insatt. Men vad jag förstått så finns det väl 30 Bahtsreformen. Men det saknas tydligen resurser andå.

Resonemanget om att du "kanner" fattiga som inte vill forandra sin livssituation kanns helt verklighetsfranvant. Visst finns det sakert sadana individer men jag tror knappast det ar sarskillt vanligt eller sarskillt relevant for fragan om grundlaggande rattigher sasom tex. sjukvard och utbildning eftersom dessa rattigheter, i sin natur, inte skall vara knutna till individuella skyldigheter. Om landet skall utvecklas så måste väl även de fattiga ta "ett spadtag" för att ge möjlighet till en bättre livssituation? Varför sitta och vänta på att hjälpen skall nå fram? I diskussionen andvänds ofta "dom fattiga" som ett värdeladdat begrepp för att rättfärdiga en omedelbar skattepolitisk fördelningspolitik där lösningen tycks vara att ta pengar från dom rika och ge till dom fattiga. Jag tror detta på sin höjd kan vara en kortsiktig lösning.

Spetsar man till fragan kring tex just sjukvarden (dar traden startade)sa kan man stalla sig fragan - ar manniskoliv varda olika mycket? I slutandan blir den fragan faktiskt relevant da tillgangen till sjukvard baseras pa mojlighet att betala. Det blir en sorts modifierad darwinistisk princip av typen "survival of the rich" som i mina ogon inte ar forenlig med principen om "manniskors lika varde". Människors värden är inte lika mycket värda! Det finns alltid (och har alltid funnits) människor som anser sig betydligt mera värdefulla än andra. Eller vem tror du är mest värdefull, om en pandomi utbryter av något elakartat virus? Läkaren eller patienten? Vem skall ha vaccin först? Visst bör läkaren få tillgång till vaccinet först. Men efter läkaren då? Vem står nu på tur för att få det värdefulla vaccinet? Kanske våra politiker? För hur skulle det se ut om landet saknade styrning? Efter politikerna är det säkert någon annan grupp som anser sig viktigare och mera värdefull än andra och skall ha förtur...när tror du risbonden får sitt vaccin?

Ar jag villig att betala for att alla statens invanare skall ha samma tillgang till de grundlaggande rattigheterna som ar forenligt med ett vardigt liv? - Ja, antingen via skattesedeln eller via en avgift. Dock innebar inte detta att jag pa nagot satt foresprakar nagra skattehojningar i Sverige da jag upplever att den Svenska staten faktiskt erhaller fullgott social skydd under nuvarande ekonomiska premisser. Dock sa handlade diskussionen om Thailand dar det onekligen finns enormt utrymme for alternativa skattepolitiska prioriteringar. Som tidigare nämnts så finns det några bra inbyggda reformer i Thailand. Du måste ex. komma upp i en viss inkomst innan du behöver betala skatt. Jag tror inte lösningen på sjukvårdssystemet eller fattigdommen löses genom en stramare skattepolitik för några få rika. Däremot tror jag att ett bredare uppsving för den relativt stora medelklassen. Detta kommer skapa nya resurser som kan ligga till grund för ett bättre system med ordentlig sjukvård för mindre bemedlade. Som kanske framgår av mina svar så tror jag inte på någon form av system där man försöker brandskatta vissa individer/företag in på bara skinnet och ge sken av att detta är lösningen på problemet. Varje åsikt i denna riktning påminner för mycket om DDR och gamla Sovjet. Där hade alla det lika katastrofalt dåligt, tänk att det finns vissa som tycker detta är bra!!??

(hmm, blev lite onodigt langdragen kommentar - ursakta)

Mina synpunkter till detta inlägg är skrivit i texten här ovan markerat med röd färg.

[Guest wille]

Mina synpunkter till detta inlägg är skrivit i texten här ovan markerat med röd färg.

Jag kontrar med svart farg igen

Ja det ar ju nackdelen med ett skattesystem som bygger pa solidaritetsprincipen - det finns alltid lata och egoistiska personer som gor vad de kan for att utnyttja systemet for maximal personlig vinning. Folk som resonerar som dig ar ocksa det storsta argumentet mot systemet, men sager aven en hel del om dig som person. Det är fritt fram att spekulera om mig, och hur jag är som person med mitt inlägg som underlag.

Ja, det kan te sig ganska meningslost forvisso men just nu enda indikatorn att ga pa.

Det ar latt att vanda sig mot en skattesubventionerad valfard for utsatta och behovande manniskor som av olika skal inte klarar att forsorja sig sjalva. Det ar till och med ganska tacksamt da skatter ofta ses som ett allmant ont och det ar latt for folk att se vad man forlorar men inte sa tydligt vad man vinner. Dessvarre sa ges det aldrig nagra alternativa forslag. Ingen ar modig nog att stalla sig upp och saga - "Lite spill far vi rakna med. Vi har inte rad att betala for andras valfard och de som faller utanfor systemet far skylla sig sjalva". Det hade iaf varit lite rakare och lite arligare eftersom de faktiskt tenderar att bli konsekvensen da inga andra alternativ presenteras. Du "tror inte ett skit" pa IL's ideer vilket jag har den fullaste respekt for men istallet for att raljera over hur dalig hans ide ar vore det kanske lampligt att komma med alternativa forslag pa losningar till den mycket svara problematiken istallet. Vissa tycks ju tro att ett högt skattetryck är lösningen på de flesta problem. Vissa tycks också acceptera att förhållandevis stora delar av skatteintäckterna administreras bort och når aldrig avsedda mål. Detta tycks också en stor del av befolkningen acceptera eftersom skattetrycket även har en löneutjämnande effekt och det är ju ett behjärtansvärt mål att uppnå. När det gäller Thailand så tror jag inte att en ensidig strängare skattepolitik skulle flytta fram landets välfärd för allmänheten. Däremot tror jag på en naturlig tillväxt/utveckling av egen kraft. Och lösningen på detta heter utbildning. Denna process är ju igång och i takt med att utbildningsnivån höjs i landet så kommer förmodligen utvecklingen också gå framåt.

Sjalvklart ar naturlig tillvaxt bra rent generellt och okar valstandet hos befolkningen. Men detta besvarar knappast fragan eftersom det finns otaliga exempel pa lander med deciennier av tillvaxt men andock okade klasskillnader och dar stora delar av befolkningen lever i fattigdom och inte har rad med grundlaggande sjukvard. Utbildning ar ocksa en annan sjalvklarhet men hur skall den finansieras? Eftersom du verkar vardera den som samhallsnyttig borde den inte rimligtvis da ocksa vara skattefinansierad? Nagot mer konkreta alternativa forslag till skattefinansierad subventionering skulle uppskattas.

Jag tror absolut inte pa nagon socialistisk losning utan inkomstskillnader men det ar min starka overtygelse att en stat skall varna alla sina medborgares valfard i storsta mojliga man. Om det innebar ett helt skattefinansierat sjukvardssytem eller ett betalsystem med behovsprovade subventionering osv. ar for mig faktiskt en mindre intressant fraga sa lange ingen blir exkluderad. Oavsett vilket alternativ man foresprakar sa betalar de som kan alltid relativt mer en de som inte kan. Antingen via skattesedeln eller via avgiften. När det gäller sjukvården i Thailand så är jag inte så insatt. Men vad jag förstått så finns det väl 30 Bahtsreformen. Men det saknas tydligen resurser andå. 30-baht reformen var en mycket god tanke men fick ett mkt tveksamt utfall da den inte var finansierad.

Resonemanget om att du "kanner" fattiga som inte vill forandra sin livssituation kanns helt verklighetsfranvant. Visst finns det sakert sadana individer men jag tror knappast det ar sarskillt vanligt eller sarskillt relevant for fragan om grundlaggande rattigher sasom tex. sjukvard och utbildning eftersom dessa rattigheter, i sin natur, inte skall vara knutna till individuella skyldigheter. Om landet skall utvecklas så måste väl även de fattiga ta "ett spadtag" för att ge möjlighet till en bättre livssituation? Varför sitta och vänta på att hjälpen skall nå fram? I diskussionen andvänds ofta "dom fattiga" som ett värdeladdat begrepp för att rättfärdiga en omedelbar skattepolitisk fördelningspolitik där lösningen tycks vara att ta pengar från dom rika och ge till dom fattiga. Jag tror detta på sin höjd kan vara en kortsiktig lösning. Sjalvklart behover manniskor aktivt arbeta for att forandra sin situation men jag tycker det ar galet att forutsatta att manniskor inte gor det. Jag tror att vilja ofta finns men mojligheterna ar begransade.

Spetsar man till fragan kring tex just sjukvarden (dar traden startade)sa kan man stalla sig fragan - ar manniskoliv varda olika mycket? I slutandan blir den fragan faktiskt relevant da tillgangen till sjukvard baseras pa mojlighet att betala. Det blir en sorts modifierad darwinistisk princip av typen "survival of the rich" som i mina ogon inte ar forenlig med principen om "manniskors lika varde". Människors värden är inte lika mycket värda! Det finns alltid (och har alltid funnits) människor som anser sig betydligt mera värdefulla än andra. Eller vem tror du är mest värdefull, om en pandomi utbryter av något elakartat virus? Läkaren eller patienten? Vem skall ha vaccin först? Visst bör läkaren få tillgång till vaccinet först. Men efter läkaren då? Vem står nu på tur för att få det värdefulla vaccinet? Kanske våra politiker? För hur skulle det se ut om landet saknade styrning? Efter politikerna är det säkert någon annan grupp som anser sig viktigare och mera värdefull än andra och skall ha förtur...när tror du risbonden får sitt vaccin? Det ar helt klart annorlunda att manniskors allmannytta varderas efter deras capacitet och position och att manniskors kategoriseras i "mer eller mindre varda' fran fodseln baserat pa familjens ekonomiska tillgangar.

Ar jag villig att betala for att alla statens invanare skall ha samma tillgang till de grundlaggande rattigheterna som ar forenligt med ett vardigt liv? - Ja, antingen via skattesedeln eller via en avgift. Dock innebar inte detta att jag pa nagot satt foresprakar nagra skattehojningar i Sverige da jag upplever att den Svenska staten faktiskt erhaller fullgott social skydd under nuvarande ekonomiska premisser. Dock sa handlade diskussionen om Thailand dar det onekligen finns enormt utrymme for alternativa skattepolitiska prioriteringar. Som tidigare nämnts så finns det några bra inbyggda reformer i Thailand. Du måste ex. komma upp i en viss inkomst innan du behöver betala skatt. Jag tror inte lösningen på sjukvårdssystemet eller fattigdommen löses genom en stramare skattepolitik för några få rika. Däremot tror jag att ett bredare uppsving för den relativt stora medelklassen. Detta kommer skapa nya resurser som kan ligga till grund för ett bättre system med ordentlig sjukvård för mindre bemedlade. Som kanske framgår av mina svar så tror jag inte på någon form av system där man försöker brandskatta vissa individer/företag in på bara skinnet och ge sken av att detta är lösningen på problemet. Varje åsikt i denna riktning påminner för mycket om DDR och gamla Sovjet. Där hade alla det lika katastrofalt dåligt, tänk att det finns vissa som tycker detta är bra!!?? Du tar till extremer som exempel vilket knappast gynnar en konstruktiv diskussion. Aterigen sa handlar det inte om att alla skall ha det lika daligt utom att ingen skall ha det helt overdjavligt. Dvs att staten skall garantera manniskors sakerhet, halsa, utbildning osv i storsta rimliga man.

Testa och applicera samma resonemang pa andra statliga funktioner, tex. ratts- och polismakt. Skall ratten till skydd mot vald osv. garanteras alla medborgare och skall denna rattighet vara skattefinansierad? Ar inte ratten till halsa lika grundlaggande som ratten till sakerhet?

[ITOY]

Ja fy sjutton, allt kan skyllas på armén som sabbat hela landet.

Om demokrati funnits i Thailand så hade det säkert varit mer ordning och reda.

Tyvärr så får inte ens valsegrarna sitta kvar vid makten i Thailand och när det sitter män vid makten som sitter där just för makten och inte för att de brinner för att förbättra levnadsvilkoren för folket så går det snett.

Man behöver inte vara blind för att inte se problemen.

[Guest Atom]

Ja fy sjutton, allt kan skyllas på armén som sabbat hela landet.

Om demokrati funnits i Thailand så hade det säkert varit mer ordning och reda.

Om det anda vore sa enkelt...

Visst, militarkupper ar alltid av ondo sa militaren har del i skulden. Absolut monarki taskigt forkladd till konstitutionell monarki ar onekligen ocksa ett problem. Pooyai/patroniseringskulturen en annan, maipenraikulturen har en inte obetydlig skuld och likasa sanuk & sabai dyrkan.

Visst, overklassen har alltid gynnats av systemet i Thailand men aven den fattigaste Isaanbonden haller ju systemet under armarna och ar darmed medskyldig.

Jag skrev en massa inlagg pa SS for 3-4 ar sedan dar jag ocksa la all skulden pa overklassen (jag var dock aldrig sa naiv att jag trodde att den rikaste och mest korrupte av dem alla skulle komma risbonderna till raddning), varfor gjorde jag det? En stor del i forklaringen ar sakert att jag da inte kande nagon som tillhorde overklassen och det ar ju alltid enklast att skylla pa "nagon annan". Nu kanner jag genom dotterns forskola ett antal personer ur den absoluta overklassen, samt betydligt fler ur den ovre medelklassen, och efter att pratat en hel med dem kanns det inte lika sjalvklart att lagga all skulden pa dem langre. Inte bara for att jag tycker de ar trevliga men ocksa darfor att de flesta vill ha ett Thailand som liknar Vasteuropa, jag har inte hort nagon som vill att Thailand ska vara en feodal stat med livegna bonder och hembitraden.

Vi maste se var Thailand var for 30 ar sedan nar vi bedommer deras situation idag. Det finns manga lander som utvecklats battre men ocksa valdigt manga som haft en samre utveckling. Missforsta mig inte, Thailand har en javla massa brister, men har man snoat in sa totalt pa en eller tva specifika anledningar till dessa brister sa har man en oerhort simplifierad och dessutom nedvarderande syn pa Thailand. For att Thailand ska fa ordentlig fart pa sin utveckling sa kravs fundamentala kulturella forandringar och i ett sa stolt och nationalistiskt land som Thailand kravs det oerhort mod av en ledare for att borja ifragasatta allt det innebar att vara Thai, alltsa respekten for alla typer av pooyai's. Motstandet ar nog minst lika stort bland de som skulle tjana mest pa det, atminstonde den manliga halvan, da aven de drar nytta genom sin roll som familjeoverhuvuden.

Ändrades Augusti 5, 2009 av Atom

[silom]

Jag kontrar med svart farg igen

Ja det ar ju nackdelen med ett skattesystem som bygger pa solidaritetsprincipen - det finns alltid lata och egoistiska personer som gor vad de kan for att utnyttja systemet for maximal personlig vinning. Folk som resonerar som dig ar ocksa det storsta argumentet mot systemet, men sager aven en hel del om dig som person. Det är fritt fram att spekulera om mig, och hur jag är som person med mitt inlägg som underlag.

Ja, det kan te sig ganska meningslost forvisso men just nu enda indikatorn att ga pa.

Det ar latt att vanda sig mot en skattesubventionerad valfard for utsatta och behovande manniskor som av olika skal inte klarar att forsorja sig sjalva. Det ar till och med ganska tacksamt da skatter ofta ses som ett allmant ont och det ar latt for folk att se vad man forlorar men inte sa tydligt vad man vinner. Dessvarre sa ges det aldrig nagra alternativa forslag. Ingen ar modig nog att stalla sig upp och saga - "Lite spill far vi rakna med. Vi har inte rad att betala for andras valfard och de som faller utanfor systemet far skylla sig sjalva". Det hade iaf varit lite rakare och lite arligare eftersom de faktiskt tenderar att bli konsekvensen da inga andra alternativ presenteras. Du "tror inte ett skit" pa IL's ideer vilket jag har den fullaste respekt for men istallet for att raljera over hur dalig hans ide ar vore det kanske lampligt att komma med alternativa forslag pa losningar till den mycket svara problematiken istallet. Vissa tycks ju tro att ett högt skattetryck är lösningen på de flesta problem. Vissa tycks också acceptera att förhållandevis stora delar av skatteintäckterna administreras bort och når aldrig avsedda mål. Detta tycks också en stor del av befolkningen acceptera eftersom skattetrycket även har en löneutjämnande effekt och det är ju ett behjärtansvärt mål att uppnå. När det gäller Thailand så tror jag inte att en ensidig strängare skattepolitik skulle flytta fram landets välfärd för allmänheten. Däremot tror jag på en naturlig tillväxt/utveckling av egen kraft. Och lösningen på detta heter utbildning. Denna process är ju igång och i takt med att utbildningsnivån höjs i landet så kommer förmodligen utvecklingen också gå framåt.

Sjalvklart ar naturlig tillvaxt bra rent generellt och okar valstandet hos befolkningen. Men detta besvarar knappast fragan eftersom det finns otaliga exempel pa lander med deciennier av tillvaxt men andock okade klasskillnader och dar stora delar av befolkningen lever i fattigdom och inte har rad med grundlaggande sjukvard. Utbildning ar ocksa en annan sjalvklarhet men hur skall den finansieras? Eftersom du verkar vardera den som samhallsnyttig borde den inte rimligtvis da ocksa vara skattefinansierad? Nagot mer konkreta alternativa forslag till skattefinansierad subventionering skulle uppskattas. Grundläggande sjukvård borde naturligtvis vara skattefinansierad och vara tillgänglig för alla medborgare.

Jag tror absolut inte pa nagon socialistisk losning utan inkomstskillnader men det ar min starka overtygelse att en stat skall varna alla sina medborgares valfard i storsta mojliga man. Om det innebar ett helt skattefinansierat sjukvardssytem eller ett betalsystem med behovsprovade subventionering osv. ar for mig faktiskt en mindre intressant fraga sa lange ingen blir exkluderad. Oavsett vilket alternativ man foresprakar sa betalar de som kan alltid relativt mer en de som inte kan. Antingen via skattesedeln eller via avgiften. När det gäller sjukvården i Thailand så är jag inte så insatt. Men vad jag förstått så finns det väl 30 Bahtsreformen. Men det saknas tydligen resurser andå. 30-baht reformen var en mycket god tanke men fick ett mkt tveksamt utfall da den inte var finansierad.

Resonemanget om att du "kanner" fattiga som inte vill forandra sin livssituation kanns helt verklighetsfranvant. Visst finns det sakert sadana individer men jag tror knappast det ar sarskillt vanligt eller sarskillt relevant for fragan om grundlaggande rattigher sasom tex. sjukvard och utbildning eftersom dessa rattigheter, i sin natur, inte skall vara knutna till individuella skyldigheter. Om landet skall utvecklas så måste väl även de fattiga ta "ett spadtag" för att ge möjlighet till en bättre livssituation? Varför sitta och vänta på att hjälpen skall nå fram? I diskussionen andvänds ofta "dom fattiga" som ett värdeladdat begrepp för att rättfärdiga en omedelbar skattepolitisk fördelningspolitik där lösningen tycks vara att ta pengar från dom rika och ge till dom fattiga. Jag tror detta på sin höjd kan vara en kortsiktig lösning. Sjalvklart behover manniskor aktivt arbeta for att forandra sin situation men jag tycker det ar galet att forutsatta att manniskor inte gor det. Jag tror att vilja ofta finns men mojligheterna ar begransade.

Spetsar man till fragan kring tex just sjukvarden (dar traden startade)sa kan man stalla sig fragan - ar manniskoliv varda olika mycket? I slutandan blir den fragan faktiskt relevant da tillgangen till sjukvard baseras pa mojlighet att betala. Det blir en sorts modifierad darwinistisk princip av typen "survival of the rich" som i mina ogon inte ar forenlig med principen om "manniskors lika varde". Människors värden är inte lika mycket värda! Det finns alltid (och har alltid funnits) människor som anser sig betydligt mera värdefulla än andra. Eller vem tror du är mest värdefull, om en pandomi utbryter av något elakartat virus? Läkaren eller patienten? Vem skall ha vaccin först? Visst bör läkaren få tillgång till vaccinet först. Men efter läkaren då? Vem står nu på tur för att få det värdefulla vaccinet? Kanske våra politiker? För hur skulle det se ut om landet saknade styrning? Efter politikerna är det säkert någon annan grupp som anser sig viktigare och mera värdefull än andra och skall ha förtur...när tror du risbonden får sitt vaccin? Det ar helt klart annorlunda att manniskors allmannytta varderas efter deras capacitet och position och att manniskors kategoriseras i "mer eller mindre varda' fran fodseln baserat pa familjens ekonomiska tillgangar.

Ar jag villig att betala for att alla statens invanare skall ha samma tillgang till de grundlaggande rattigheterna som ar forenligt med ett vardigt liv? - Ja, antingen via skattesedeln eller via en avgift. Dock innebar inte detta att jag pa nagot satt foresprakar nagra skattehojningar i Sverige da jag upplever att den Svenska staten faktiskt erhaller fullgott social skydd under nuvarande ekonomiska premisser. Dock sa handlade diskussionen om Thailand dar det onekligen finns enormt utrymme for alternativa skattepolitiska prioriteringar. Som tidigare nämnts så finns det några bra inbyggda reformer i Thailand. Du måste ex. komma upp i en viss inkomst innan du behöver betala skatt. Jag tror inte lösningen på sjukvårdssystemet eller fattigdommen löses genom en stramare skattepolitik för några få rika. Däremot tror jag att ett bredare uppsving för den relativt stora medelklassen. Detta kommer skapa nya resurser som kan ligga till grund för ett bättre system med ordentlig sjukvård för mindre bemedlade. Som kanske framgår av mina svar så tror jag inte på någon form av system där man försöker brandskatta vissa individer/företag in på bara skinnet och ge sken av att detta är lösningen på problemet. Varje åsikt i denna riktning påminner för mycket om DDR och gamla Sovjet. Där hade alla det lika katastrofalt dåligt, tänk att det finns vissa som tycker detta är bra!!?? Du tar till extremer som exempel vilket knappast gynnar en konstruktiv diskussion. Aterigen sa handlar det inte om att alla skall ha det lika daligt utom att ingen skall ha det helt overdjavligt. Dvs att staten skall garantera manniskors sakerhet, halsa, utbildning osv i storsta rimliga man. Jag tycker också att staten skall garantera hälsa utbildning samt säkerhet. Vi kan väl vara överens om att dessa 3 grundläggande förutsättningar fungerar lite sämre i Thailand. Frågan är väl då, hur löses dessa problem? Här finns det lite olika uppfattningar beroende på färgen på partiflaggan. Vissa ser lösningen bakom hörnet, bara "makteliten" lämnar från sig makten. Andra ser lösningen genom att låta rika och företagare beskattas hårdare. Personligen tror jag på en naturlig växtkraft där hårt arbete och målmedvetenhet kommer skapa en bredare mellanklass. Rekryteringen kommer naturligt underifrån och på sikt bör gruppen "fattiga" bli mindre och mindre. Men det krävs nog lite justeringar i infrastrukturen också om allt skall bli bättre

Testa och applicera samma resonemang pa andra statliga funktioner, tex. ratts- och polismakt. Skall ratten till skydd mot vald osv. garanteras alla medborgare och skall denna rattighet vara skattefinansierad? Ar inte ratten till halsa lika grundlaggande som ratten till sakerhet? Tänkte lite på hur mycket skatt som betalas in i Sverige och hur mycket nedskärningar inom vården polisen vi har. Finns väl snart bara polisstationer i de större städerna, och ambulanserna har en tendens att försvinna från de mindre städerna. Men det är ändå skönt att betala skatt, för jag vet att min granne som tjänar mer än mig betalar ännu mer...hehe Tack för diskussionen, djupare än så tänker jag inte gå i denna diskussion. Saknar både tid och kunskaper.

[Guest wille]

Tack sjalv och pa aterseende i en annan trad kring en annan fraga.

[SatanG]

Hej

I Thailand kan man betala fortsatta studier till barn som inte har råd att studera.

Man kan samla in pengar i sverige till sin byskola eller sitt sjukhus.

Man kan engagera sig och försöka påverka sin bys utveckling.

Köpa in tidningar och böcker i byn för att få folk att läsa mer (Magroods ide).

Man kan hjälpa släktingar och vänner att komma igång med små rörelser, t.ex en affär, bensinstation eller i jordbruk.

Genom att låna ut pengar till sådd och få igen dom vid skörd.

Detta är bara några exempel på vad man kan göra och vad jag själv försöker bidraga med.

Lycka till själv.

Mvh Isan Lover

Hej IL och tack för ditt svar. Jag blev glad när jag läser dina förslag då flera av dina punkter är saker jag själv tror på.

Blev tidigare irriterad på dig då du ansåg att "vi" som klagar på höga skatter i Sverige mer eller mindre ville att det skulle

gå åt helvete för folk och jag ställer inte alls upp på den tanken.

Mooauan Du skriver "Ja då vet vi att så här skall det vara inget konstigt med detta om man frågar de som lever bor i Thailand.

Lösningen är att inte gör annat än tycka synd om de i liknande situation som grabben."

Jag bor och lever i Bangkok och antar att jag då ingår i den gruppen. Själv försöker jag hjälpa till genom att sponsra en flicka med

skolgången, är du intresserad av detta så kan du läsa mer här:

Frugan och jag har även planer på att hjälpa till med böcker i en viss by på landsbygden.

Om du har liknande eller bättre ideer på vad som kan göras, som du själv gör då naturligtvis, så var inte blyg för att delge detta.

/SatanG

[Guest Isan Lover]

Hej IL och tack för ditt svar. Jag blev glad när jag läser dina förslag då flera av dina punkter är saker jag själv tror på.

Blev tidigare irriterad på dig då du ansåg att "vi" som klagar på höga skatter i Sverige mer eller mindre ville att det skulle

gå åt helvete för folk och jag ställer inte alls upp på den tanken.

Mooauan Du skriver "Ja då vet vi att så här skall det vara inget konstigt med detta om man frågar de som lever bor i Thailand.

Lösningen är att inte gör annat än tycka synd om de i liknande situation som grabben."

Jag bor och lever i Bangkok och antar att jag då ingår i den gruppen. Själv försöker jag hjälpa till genom att sponsra en flicka med

skolgången, är du intresserad av detta så kan du läsa mer här:

Frugan och jag har även planer på att hjälpa till med böcker i en viss by på landsbygden.

Om du har liknande eller bättre ideer på vad som kan göras, som du själv gör då naturligtvis, så var inte blyg för att delge detta.

/SatanG

Hej igen

Tack för ett bra svar, och jag gick in på länken och läste om Mercy centre, som verkar vara ett bra exempel på att man kan påverka situationen för dom fattiga bara man vill.

Ha det.

Mvh Isan Lover

[måne]

Det där med att "låna" ut pengar till olika projekt är inget jag iaf. kan rekommendera,släktingar har en tendens att se allt som kommer från farang som allmosor.Skall man ge pengar till ex.sådd så ska man nog räkna med att det är en gåva.Nu kanske inte alla upplever sina släktingar så men tror nog att flertalet av oss har varit med om samma sak. Mvh Måne

[Guest Isan Lover]

Det där med att "låna" ut pengar till olika projekt är inget jag iaf. kan rekommendera,släktingar har en tendens att se allt som kommer från farang som allmosor.Skall man ge pengar till ex.sådd så ska man nog räkna med att det är en gåva.Nu kanske inte alla upplever sina släktingar så men tror nog att flertalet av oss har varit med om samma sak. Mvh Måne

Hej Måne

Jag håller med om att risken är stor för att det kan bli en gåva istället för lån.

Så det gäller att hitta personer som man verkligen tror på, och ett projektet som man verkligen tror kommer att löna sig.

Och inte minst viktigt är att vara övertydlig i att det är ett lån, och om detta missköts så kommer inga lån eller hjälp att bli aktuell i framtiden.

Ett alternativ är att ta en säkerhet, eller göra upp om att låntagaren får arbeta av skulden.

Så gjorde vi faktiskt förra året när frugans stora syster och man jobbade åt oss och kunde reglera en skuld.

Mvh Isan lover

[ITOY]

Medelkassen verkar vilja ha det på detta visset billig arbets kraft utan rättigheter passar dem bra med tjänstefolk som inte har utbildning och om de nu skall ha utbildning gärna flera år på universitet där de får lära sig enligt mina uppfattning bara en massa trams läser engelska 4 år men kan inte ett ord när de kommer ut.

Själva skickar de barnen på privat skolor som inte behöver följa den idi*tiska thailänska skolplanen där nivån är helt annorlunda läser engelska i fyra år och talar och skriver sedan engelska.

Det jag menar är att viljan finns inte från denna medelklass att förändra systemet.

De riktigt rika familjerna som äger fabriker sitter på det större delen av kapitalet är mera intresserade av att få ordning på sjuksystemt vilket också vissar sig genom att de flesta som arbetar på en sådan fabrik har sjukvård genom företaget och som gäller för hela familjen och dessa ägare önskar nog inget heller än att utbildningen blir bättre och flera kan vara med och bidra till bättre produktion för företaget.

Moo

Äh det finns många som gått 4 år på universitet därnere och snackar (och skriver)alldeles utmärkt engelska. Det handlar om motivation och läshuvud och inte bara om skolplaner och dåliga utbildningar. Och varför ska det hela tiden fokuseras så mycket på thailändarnas engelskakunskaper? De snackar thailändska därnere och de är inte i så stort behov av att kunna engelska perfekt, ska vara för att vi turister ska ha det lätt när vill ha kontakt med thailändarna då. Det blir ju så mycket enklare om vi kan pruta på engelska och fråga vägen till närmaste bar.

[MaiChai]

Hej igen

Tack för ett bra svar, och jag gick in på länken och läste om Mercy centre, som verkar vara ett bra exempel på att man kan påverka situationen för dom fattiga bara man vill.

Ha det.

Mvh Isan Lover

Jag har jobbat åt father Joe och hans Mercycenter år 2003, ett mycket nyttigt och intressant jobb som sponsrades av ett större svenskt företag där jag tidigare jobbat. Kan rekommendera alla som är genuint intresserade av Thailand att ta en volontärsposition på ett barnhem eller skola någonstans i Thailand, den upplevelsen förändrade min syn på Thailand och varför jag trivs i Thailand.

Numera sponsrar jag och en dansk vän ett syskonpar ute vid Baan Pak kred i Nonthanburi, de bor på barnhemmet men vi åker och hälsar på lite då och då och sporrar dem med skolan och liknande. Känns som väl investerade pengar att skippa baren någon kväll för att göra något nyttigt.

[King kong]

Är väl så att i vissa länder så é politiker,kungar och militären rädda för folket. men i några länder så é det tvärtom.

Såg en film med Michel Moore där han tog upp världens bästa land USA:s urkassa sjukvård. Var faktiskt lite likt Thailands sjukvårds politik.

Jobbar du för staten lr har bra med flis o har råd att ha en svindyr försäkring så får du vård. Han tog upp ett exempel ang. det som hände 11 sept.

Brandmän poliser osv. fick får den sjukvård dom behöver medans många som hjälpt till frivilligt o rota i bråten o som följd fick stora problem med luftvägs sjukdomar får inte ett piss. Så han tog båten med några av de frivilliga till Kuba som inte har det så frakt o där är sjukvård helt gratis.

Ett annat exempel på något ännu mer fruktansvärt är tjejens kompis dotter(19år) som blev skjuten i Bangkok för 4 dagar sen av en föredetta pojkvän. Hon hade ruggig tur att hon klarade sig fastän hon fick vänta 3 timmar på att sjukhuset skulle få en bekräftelse på att hon hade pengar att betala opertionen. Så Thailand é nog bäst o va frisk i om man é en fattig Thai.

Ändrades Augusti 9, 2009 av King kong

[Guest Isan Lover]

Jag har jobbat åt father Joe och hans Mercycenter år 2003, ett mycket nyttigt och intressant jobb som sponsrades av ett större svenskt företag där jag tidigare jobbat. Kan rekommendera alla som är genuint intresserade av Thailand att ta en volontärsposition på ett barnhem eller skola någonstans i Thailand, den upplevelsen förändrade min syn på Thailand och varför jag trivs i Thailand.

Numera sponsrar jag och en dansk vän ett syskonpar ute vid Baan Pak kred i Nonthanburi, de bor på barnhemmet men vi åker och hälsar på lite då och då och sporrar dem med skolan och liknande. Känns som väl investerade pengar att skippa baren någon kväll för att göra något nyttigt.

Hej Mai Chai

Roligt att höra ifrån en till som har engagerat sig och hjälper folk som har det besvärligt.

Och du har rätt i att skippa baren en kväll kan förändra livet för andra, det är så lite som gör det.

Mvh Isan Lover

[soiwalker]

Jag kontrar med svart farg igen

Resonemanget om att du "kanner" fattiga som inte vill forandra sin livssituation kanns helt verklighetsfranvant. Visst finns det sakert sadana individer men jag tror knappast det ar sarskillt vanligt eller sarskillt relevant for fragan om grundlaggande rattigher sasom tex. sjukvard och utbildning eftersom dessa rattigheter, i sin natur, inte skall vara knutna till individuella skyldigheter. Om landet skall utvecklas så måste väl även de fattiga ta "ett spadtag" för att ge möjlighet till en bättre livssituation? Varför sitta och vänta på att hjälpen skall nå fram? I diskussionen andvänds ofta "dom fattiga" som ett värdeladdat begrepp för att rättfärdiga en omedelbar skattepolitisk fördelningspolitik där lösningen tycks vara att ta pengar från dom rika och ge till dom fattiga. Jag tror detta på sin höjd kan vara en kortsiktig lösning. Sjalvklart behover manniskor aktivt arbeta for att forandra sin situation men jag tycker det ar galet att forutsatta att manniskor inte gor det. Jag tror att vilja ofta finns men mojligheterna ar begransade.

Tjena Wille,

Du kan inte mena allvar med den sista kommentaren, eller hur? Kalla mig galen men jag maste inflika att det ar otroligt sallan jag traffar nagon thailandare som aktivt arbetar for att forandra sin situation. Viljan att bli forsorjd ar valdigt mycket starkare an viljan att forsorja sig sjalv..

[Guest Isan Lover]

Hej

Dom fattiga vill helt klart förbättra sin livssituation men dom saknar utbildning och därmed kunskap i hur det ska gå till.

Dom flesta gör det som dom kan och har lärt sig av sina förfäder, t.ex odla ris, föda upp husdjur, jobbar som daglönare m.m.

Men dom vill samtidigt bevara sina traditioner och behålla sin "frihet", att själva bestämma när och hur saker ska göras,

och många har lite svårt för att kliva in i "ekorrhjulet" och stanna kvar där livet ut som vi i väst gör (t.ex i fasta anställningar).

Det kanske kan vara detta fenomen som en del utlänningar uppfattar som ovilja och lathet.

Detta tror jag beror på att det är ett naturfolk det handlar om, och att dom har levt ett liv inte allt för olikt det som finns än i byarna

i 5000-10 000 år.

Det kommer att ta tid för dessa människor att anpassa sig till det moderna samhället, och jag hoppas att dom kommer att behålla en del av sina

tidigare vanor och traditioner även i kommande generationer.

För allt som det moderna samhället för med sig är inte av godo, men i den här tråden gällde det ju sjukvård och det är något alla behöver.

Mvh Isan Lover

[MaiChai]

Hej Mai Chai

Roligt att höra ifrån en till som har engagerat sig och hjälper folk som har det besvärligt.

Och du har rätt i att skippa baren en kväll kan förändra livet för andra, det är så lite som gör det.

Mvh Isan Lover

Är du i Bangkok en söndag nu i oktober kan jag rekommendera ett besök på Baan Pak Kred, 5000 baht kostar det att bjuda hela barnhemmet på middag och det är definitivt värt varenda baht att få vara med om det.

[Guest Isan Lover]

Hej Mai Chai

Är i Sverige och kommer till Thailand i November efter hummerfisket.

Men det låter som en utmärkt ide.

Mvh Isan Lover

[MaiChai]

Hmm, jag lämnar Thailand den 5 november för Sverige och är inte tillbaka förrän i december.

Får se om vi kan lösa det.