Jump to content
IGNORERAD

Svenska män i Thailand


Captain Morgan

Recommended Posts

Captain Morgan

Den 22-åriga stockholmaren
Både bortskämd och lite arrogant men har tiden på sin sida och kanske skärper till sig. Upptäckte Thailand av en ren slump när han semestrade ihop med mor och far i Krabi. Efter det har han varit i Pattaya tre gånger ihop med en kompis och tror sig kunna allt om allt och skulle inte drömma om att lyssna på någon som vet bättre. Har ofta problem med för tidig utlösning men skryter ändå vitt och brett om sina bravader från tidigare thairesor. Vänder alltid baseball kepsen bak och fram när hans osäkerhet når sin klimax men gör sitt bästa att dölja sin uppenbara okunnighet och undrar i all tysthet varför tjejerna alltid kallar honom för Pai Nai när han går förbi deras barer. Hela hösten har han tränat som ett djur på gymmet hemma i Nacka inför nästa Pattayatripp med sin jämnåriga vapendragare. Dagarna kommer han att spendera på beachen för att visa upp sig själv och sina färdigheter på vattenskoter och kvällarna kommer att ägnas åt ett högljutt barhoppande.


Frifräsarn
Bekymmersfri globetrotter utan specifika framtidsplaner. Tar gärna extraskift på Vikingline där han jobbar som en slav under hela sommarhalvåret för att kunna behålla sin status som långliggare i Los under resten av året. Han är dagens Alfa-hanne som avverkar lokala damer på löpande band och tar eventuella incidenter med en klackspark. Han går gärna på lokala market och prutar sig fram med glatt humör och hänger också gärna nere på beachen för att ta några Chang och spana in brudar. Han sover ett par timmar innan bar dags, då han flott och obemärkt skiftar från Chang till Singh redan i första baren och varje kväll har oplanerad avslutning. Åker ofta på små utflykter och hänger gärna med någon av tjejerna upp till buffelbyn och dricker Lao Khao med lokalgänget men har då alltid vett att ta med en liten present till mor och far.


Pekka
Ensamstående och överviktig metallare från Hallstahammar som åker ner till Pattaya under 5 veckor vid jul och nyår varje år med ett handbagage bestående av en tandborste och ett kalsongbyte i en konsumkasse. Bor alltid på samma hotell trots att det byter namn ungefär var femte år, det har liksom blivit en tradition sedan 1989. Han fnyser bara lite åt Fridas artiklar och vet med säkerhet att ingen knullar gratis, inte ens kungen som ju fick släppa till halva kungariket. Nä, då kommer Pekka betydligt billigare undan. I Pattaya drar han sig inte för att börja dagen tidigt med en varm Chang och går sedan gärna runt i Singha-singel hela dagen. Han hatar beachen med all jävla sand och precis som Frifräsarn sover han ett par timmar på eftermiddagen, innan han sedan duschar och svider om till en färgglad Hawaiiskjorta med ett, i hans tycke, mycket snyggt palmmönster. Han intar alltid kvällens första Chang vid sjusnåret på en och samma bar, men därefter är kvällen fri och efter att ha avverkat fler Chang än barer blir det en sen ungkarlsmiddag eller en matbit ihop med någon liten Oj eller Noi på en sidosoi. Denna dygnsprocedur upprepas i exakt 32 dygn och därefter sätter han sig i en minibuss och åker till Airport med en resväska full av nytvättade och nystrukna kläder, men inget handbagage. Direkt efter återkomsten till Sverige ställer han in väskan i garderoben, preppad och klar för nästa tripp. Han beställer därefter kommande säsongs resa till samma resmål och samma hotell.

 

Den blivande barägaren
Han har precis landat på Suvarnabhumi Airport där Joy står och väntar. Han var i Los bara en månad tidigare och skrev kontrakt på sin nya fina barlokal på en liten soi bakom walking street. Depositionen var kanske i dyraste laget, men va fan, en miljon hit eller dit. Nu har han i alla fall varit hem och sålt rubbet. Det som inte gick att sälja, gav han bort och det som ingen ville ha åkte på tippen. Han satte sedan byggfirman i konkurs och skickade hem polackerna med varsin extra månadslön som lite plåster på såren och momsen skiter han i. Inte fan tänker han sitta i en tvåa i Tranås och ruttna bort. Med hyra och el på autogiro skulle han lätt kunna sitta död i soffan i fem år efter en hjärtinfarkt, ända tills TV:n exploderar och någon granne ringer brandkåren. Nä, nu är det fan i mej dags att leva livet på riktigt. Han ska skapa sitt eget lilla paradis. Ett toppställe med full rulle, inget käk utan bara öl, sprit och entertainment. Lokalen ligger visserligen något avsides men det är skaplig hyra och som gammal bilförsäljare vet han hur man lockar folk och snacka det kan han, så det ordnar sig, och tjejerna har Joy redan vaskat fram, ingen över tjugo. Nu jävlar . . .


Planeraren
Hårt arbetande man som sakta börjar närma sig pensionsåldern med mycket specifika planer. Skild från svensktanten sedan länge och vet mycket väl att kärringarna hemmavid pratar skit om honom medan gubbarna på jobbet avundas hans djärva val. Han har bestämda framtidsplaner som svensk pensionärsflykting bland risfält och bufflar. Besöker Los ihop med thaifrun två gånger om året och har redan byggt hus på Thaimormors markbit i Isaan och trots att det ibland har känts som att bygga ett slott på en gratistomt i Jokkmokk så ångrar han ingenting. Det är ju här han vill bo men det senaste året har växelkursen börjat kasta käppar i hjulet för hans långt skridna framtidsplaner. Han räknar och räknar på sin budget och är trots allt fast besluten att nå sitt mål och har inte bara stenkoll på växelkursen utan är också rimligt försiktig med sina utgifter, det är ingen tvekan om att han kommer att lyckas. Det var länge sedan han ifrågasatte hustruns märkliga vanor men funderar ibland fortfarande på hur fan någon kan lägga pannkakorna i ärtsoppan men han är tålmodig och säger inget. Berättar endast om gamla Los synder över en bärs med de han vet är likasinnade och där finns inte minsta spår av varken skryt eller båg. Av solidaritet gentemot lokala traditioner har han redan skiftat från Singh till Leo och vid besöken uppe i risbyn sitter han ofta på terrassen till sitt mansion och dagens första öppnas alltid exakt klockan 17:00.

Veteranen
Gårdagens Alfa-hanne som lämnade Mallorca bakom sig innan andra ens hunnit dit och har pendlat till LOS sedan 70-talet. Han åkte bekymmersfritt ner till Bangkok första gången på Aeroflots budgetflyg redan 1975, när allt kretsade runt Grace Hotel och Suk Soi 1 var arabfritt. Året därpå bodde han i en flätad bambuhydda mitt på Patong Beach för trettio Baht natten innan han slutligen hamnade i Pattaya. Efter ett antal trista incidenter som fått hans liv att ändra riktning mer än en gång avlutar han med ett lyckligt och bekymmersfritt liv i bananklimatet tillsammans med en något yngre men stabil lokal kvinna som ser till att han mår bra. Han bryr sig inte om vad andra tycker och vet mycket väl hur allt verkligen hänger ihop men kommenterar sällan. Med jämnåriga kompisar diskuterar han numera mest doktorer och piller som ersatt grabbsnacket om partyn och damer. Äter Som Tam utan att svettas mer än lite på nästippen och dricker helst sodavatten men kan ta sig en bärs när helst han vill på dagen, han styrs inte längre av klockan.

 

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 3 veckor senare...
Kötthandlarn
3 timmar sedan, skrev Alarik:

Nyss ett radioprogram med Joakim Medin och om hans bok Thailandssvenskar.

Lär bli nominerad till nobelpriset i litteratur nästa år.

 

Vadå svenskar!?

Har man åkt "skytrain" i Bangkok eller moppetaxi i Pattaya, så är man väl Thailändare jämfört enligt normal doktrin för de som kommer till Sverige från MENA????....:rotfl:

Det finns ingen dag som är så dålig att den inte kan bli sämre!

Livet är bara ett väntrum på döden!

Det är aldrig försent att ge upp!

Ett försök är det första steget till ett misslyckande!

 

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 3 månader senare...

Arkiverad

Denna tråd är arkiverad och kan inte skrivas i.

Hem
Nytt
Logga in

Logga in



×
×
×
  • Skapa ny...