Vad säger man till en ny bekantskap om detta...?

[Guest Siam-Nilsson]

Hur jag bestämde mig för min fru

Jag bor idag ihop med en thailändska i Sverige sedan drygt 5 år.

Innan jag bestämde mig för att jag ville satsa på ett framtida liv tillsammans med henne så hade jag även en del andra (ca 6 st.) damkontakter i Thailand som jag höll kontakten med via både telefon och Internet. 

Bara vissa av dessa kvinnor hade jag ännu umgåtts med personligen i Thailand så i flera fall var det bara fråga om en distansrelation som hade pågått under ett drygt år. Vi hade dock lärt känna varandra ganska väl och de hade även blivit uppmärksammade och uppvaktade av mig med en del presenter på sina födelsedagar mm. De sa alla att de hyste varma känslor för mig och att de gärna ville satsa på en framtid med mig och min son. Dessa damer hade alla sin egen karaktär med både fördelar och nackdelar precis som jag själv har. Dock hade alla en hyfsad utbildning och de förvärvsarbetade, vilket var ett grundkrav för att mitt intresse skulle vakna till liv.

- Nåväl, hur kom jag då fram till vilken av dessa kvinnor som jag ville försöka satsa på?

- Jo, jag ville testa hur pass intresserade de verkligen var att försöka hjälpa mig med något?

- Att jag som deras framtida man skulle ställa upp på dem var ju en självklarhet för både dem och mig.

Det var så att jag hade en liten affärsidé (inget komplicerat) som jag ville testa om den fungerade. Till det behövde jag en pålitlig partner i Thailand som skulle ta fram (beställa) en prototyp av en liten träkonstruktion som jag hade tagit fram en ritning på. Det hela skulle lätt kunna ordnas på helger vid sidan av det ordinarie arbetet. Min egen insats skulle initialt vara att bekosta sökandet efter en lämplig tillverkare och själva tillverkningen, samt även betala för transporten till Sverige.

Alla dessa kvinnor erbjöds också en rättvis del av den framtida vinsten om projektet slog väl ut, och alla av kvinnorna fick samma typ av förberedande information och förfrågan om de ville göra detta projekt tillsammans med mig. Det fanns med andra ord ett klart ekonomiskt incitament för att delta.

Det jag ville testa hos kvinnorna var följande:

Vem som är driftig och arbetsam?

Vem som är pålitlig?

Vem som även vill ställa upp och göra något för min skull?

Vem som vill försöka bidra till familjeförsörjningen och en eventuell familjebusiness?

Fyra av kvinnorna tackade ganska omgående nej till att medverka i projektet när de förstod att de skulle behöva lyfta på arslet och göra en arbetsinsats för min skull. Vissa skyllde på tidsbrist mm. Men två av dem sa att de skulle försöka. Startpengar på några tusen bath skickades ner till deras konto för att de skulle komma igång, och om prototypen togs fram så skulle jag komma ner och hjälpa dem med resten. Ganska snart återstod bara en av kvinnorna som intresserad av att delta i projektet. Den som hoppade av sa att hon skulle satsa på något annat med sina kompisar och att det var för varmt för att åka runt på helgerna. Kvinnan som återstod ägnade sedan de kommande helgerna åt att kolla upp olika tillverkare, skicka mig bildprover på liknade produkter samt sätta igång med att tillverka en prototyp via en firma som hade en filial vid Chatuchak Market. Hon arbetade idogt på med utgångspunkt på att dels vilja hjälpa mig och dels för att kunna göra något tillsammans med den man som hon sa sig tycka om. Hon ville verkligen visa att hon var någon att satsa på och att hon hade något att bidra med. Om hon skulle lyckas eller inte var mindre viktigt för mig, men jag ville i alla fall se om hon försökte.

Vi hade riktigt roligt tillsammans med detta projekt och vi tyckte att det var kul att fixa och planera detta tillsammans. Proverna togs fram och överlämnades sedan till mig när jag åkte ner till Thailand för att träffa henne och kika på proverna. Jag bodde då på ett hotell i Pattaya och så snart det blev helg satte hon sig i en taxi med de välemballerade proverna och åkte hela vägen in till Pattaya för att visa vad hon hade tagit fram.

Proverna var fina, men lite för dyra för att det skulle löna sig att tillverka dem i längden, vilket jag förklarade för henne, men hon hade i alla fall visat att hon var någon att hon var pålitlig, arbetsam och någon att satsa på.

Med andra ord någon för mig lämplig person att bygga ett fungerande förhållande med.

Hon blev kvar hos mig och min son på hotellet den helgen och hon återkom sedan varje helg under de åtta veckor som jag och min grabb var där. Året efter sade hon upp sig på jobbet i Bkk och flyttade till oss i Sverige. 

Jag har aldrig ångrat mitt val sedan dess, och förhoppningsvis är hon lika nöjd med sitt val ;-) he he..

 

Ha de bra,

[MaiChai]

Quote

Hej

Nej jag tror inte Thaitjejer ljuger mer än andra tjejer, tjejer är ganska lika jorden runt.

Ett bra sätt att prova kärleken är att inte ge några pengar alls, kvarstår intresset så är chansen stor att hon tycker om dig.

Jag förstår inte hur man ska kunna veta om det är kärlek om man betalar motparten.

Mvh Isan Lover

Jösses, jag håller med IL till punkt och prickar...

Ingen sund relation bygger på pengar och är pengarna viktigare än kärleken så är det bara att tacka henne för denna tid de haft tillsammans. Det var kul så länge det varade. Hit the road Jack!

[Kim]

Quote

Hur jag bestämde mig för min fru

Jag bor idag ihop med en thailändska i Sverige sedan drygt 5 år.

Innan jag bestämde mig för att jag ville satsa på ett framtida liv tillsammans med henne så hade jag även en del andra (ca 6 st.) damkontakter i Thailand som jag höll kontakten med via både telefon och Internet. 

Bara vissa av dessa kvinnor hade jag ännu umgåtts med personligen i Thailand så i flera fall var det bara fråga om en distansrelation som hade pågått under ett drygt år. Vi hade dock lärt känna varandra ganska väl och de hade även blivit uppmärksammade och uppvaktade av mig med en del presenter på sina födelsedagar mm. De sa alla att de hyste varma känslor för mig och att de gärna ville satsa på en framtid med mig och min son. Dessa damer hade alla sin egen karaktär med både fördelar och nackdelar precis som jag själv har. Dock hade alla en hyfsad utbildning och de förvärvsarbetade, vilket var ett grundkrav för att mitt intresse skulle vakna till liv.

- Nåväl, hur kom jag då fram till vilken av dessa kvinnor som jag ville försöka satsa på?

- Jo, jag ville testa hur pass intresserade de verkligen var att försöka hjälpa mig med något?

- Att jag som deras framtida man skulle ställa upp på dem var ju en självklarhet för både dem och mig.

Det var så att jag hade en liten affärsidé (inget komplicerat) som jag ville testa om den fungerade. Till det behövde jag en pålitlig partner i Thailand som skulle ta fram (beställa) en prototyp av en liten träkonstruktion som jag hade tagit fram en ritning på. Det hela skulle lätt kunna ordnas på helger vid sidan av det ordinarie arbetet. Min egen insats skulle initialt vara att bekosta sökandet efter en lämplig tillverkare och själva tillverkningen, samt även betala för transporten till Sverige.

Alla dessa kvinnor erbjöds också en rättvis del av den framtida vinsten om projektet slog väl ut, och alla av kvinnorna fick samma typ av förberedande information och förfrågan om de ville göra detta projekt tillsammans med mig. Det fanns med andra ord ett klart ekonomiskt incitament för att delta.

Det jag ville testa hos kvinnorna var följande:

Vem som är driftig och arbetsam?

Vem som är pålitlig?

Vem som även vill ställa upp och göra något för min skull?

Vem som vill försöka bidra till familjeförsörjningen och en eventuell familjebusiness?

Fyra av kvinnorna tackade ganska omgående nej till att medverka i projektet när de förstod att de skulle behöva lyfta på arslet och göra en arbetsinsats för min skull. Vissa skyllde på tidsbrist mm. Men två av dem sa att de skulle försöka. Startpengar på några tusen bath skickades ner till deras konto för att de skulle komma igång, och om prototypen togs fram så skulle jag komma ner och hjälpa dem med resten. Ganska snart återstod bara en av kvinnorna som intresserad av att delta i projektet. Den som hoppade av sa att hon skulle satsa på något annat med sina kompisar och att det var för varmt för att åka runt på helgerna. Kvinnan som återstod ägnade sedan de kommande helgerna åt att kolla upp olika tillverkare, skicka mig bildprover på liknade produkter samt sätta igång med att tillverka en prototyp via en firma som hade en filial vid Chatuchak Market. Hon arbetade idogt på med utgångspunkt på att dels vilja hjälpa mig och dels för att kunna göra något tillsammans med den man som hon sa sig tycka om. Hon ville verkligen visa att hon var någon att satsa på och att hon hade något att bidra med. Om hon skulle lyckas eller inte var mindre viktigt för mig, men jag ville i alla fall se om hon försökte.

Vi hade riktigt roligt tillsammans med detta projekt och vi tyckte att det var kul att fixa och planera detta tillsammans. Proverna togs fram och överlämnades sedan till mig när jag åkte ner till Thailand för att träffa henne och kika på proverna. Jag bodde då på ett hotell i Pattaya och så snart det blev helg satte hon sig i en taxi med de välemballerade proverna och åkte hela vägen in till Pattaya för att visa vad hon hade tagit fram.

Proverna var fina, men lite för dyra för att det skulle löna sig att tillverka dem i längden, vilket jag förklarade för henne, men hon hade i alla fall visat att hon var någon att hon var pålitlig, arbetsam och någon att satsa på.

Med andra ord någon för mig lämplig person att bygga ett fungerande förhållande med.

Hon blev kvar hos mig och min son på hotellet den helgen och hon återkom sedan varje helg under de åtta veckor som jag och min grabb var där. Året efter sade hon upp sig på jobbet i Bkk och flyttade till oss i Sverige. 

Jag har aldrig ångrat mitt val sedan dess, och förhoppningsvis är hon lika nöjd med sitt val ;-) he he..

 

Ha de bra,

Åh tusan, den där testen lät ju som en programidé á la "Den rätta för Rosing" som går i femman just nu. Låt en person välja mellan ett antal kavaljerer och via olika tester vaska fram den bästa av dom, allt framför rullande kameror.

Visst, det funkar säkert men låter i mina öron lite moraliskt tveksamt samt dessutom desperat. Du liknar valet av livspartner som ett projekt du bestämt dig att genomföra redan innan du träffat någon av tjejerna, du samlar sedan ett antal lämpliga kvinnor och genomför tester på dom för att vaska ut den bästa. Låter inte så himlastormande romantiskt precis, om än effektivt.

Kan tänka mig situationer där omgivningen frågar - Hur träffades ni?  Och du börjar rabbla upp att du samlade ett antal trevliga tjejer och gjorde arbetstester på dom, min fru var minst lat och därför är vi nu gifta. Låter lite skojigt faktiskt.

Har visserligen själv "testat" en massa thailändska flickvänner under ett antal år av resor innan jag till slut föll dit för min fru så jag har väl egentligen gjort samma sak. Skillnaden är väl att jag gjorde det utan att ha en plan för det och var inte ens ute efter att söka en livspartner. Det bara råkade bli så att jag träffade en tjej som var alldeles för bra för att missa tillfället att binda sig.

Hur som helst, kul att läsa hur du gick till väga, jag vill inte dömma varken det ena eller det andra sättet som bättre eller sämre, huvudsaken är ju att ni har det bra och trivs tillsammans, inte hur ni träffades. Men ett aningen roligt sätt att träffa sin livspartner på var det ju.

[Guest Siam-Nilsson]

Hej Kim.

Den jag nu fastnade för till slut hade jag träffat innan, även om vi inte hade spenderat någon natt tillsammans. De andra kvinnorna hade naturligtvis andra män som de via internet och vanliga dater umgicks med, så de var inga oskuldsfulla offer för min beräknande listighet.

Hade ett flertal gånger tidigare utgått från romanser och yttre attribut och sedan hoppats på att det skulle lösa sig med den andra biten. Det gick inget vidare när jag tänkte med "fel" huvud.

Därför ville jag testa den omvända vägen, och först liksom kolla upp att det finns en solid grund att bygga huset på. Nä inte var det romantiskt och himlastormande från min sida i början, men det fanns en jäkla respekt för den jag fastnade för.

Och kärleken, ja den kom den också ganska snart.

Det funkade för mig, men alla bör väl välja sitt eget sätt.

Är det någon annan som vågar blotta sig och berätta hur de träffade och fastnade för sin fru? Vilka kriterier fick ert hjärta att slå lite extra?

Mvh

SiamNilsson

[BORN62]

Hejsan

Först o främst brevet som presenterades i första meddelandet.

Skulle jag inte ens bemödat mig att svara på.

Siam-Nilsson frågade om någon annan vågar blotta sig och berätta hur man träffat sin partner.

Jag träffade min tjej på stranden i Pattaya där hon i väntan på ett nytt jobb gick på stranden med sin syster och gav thaimassage.

En tjej som ger massage till en man och en vansinnigt söt tjej som sitter brevid, i tröja, jeans och skärmmössa.

När syrran är färdig (jag visste inte att dom va systrar då) med sin kund frågar hon mig om jag vill ha massage men jag tackar nej för jag vill ju att den andra tjejen ska fråga.

Efter ett litet tag så frågar hon och vi kommer i samspråk för hon pratar riktigt bra engelska.

Bjuder ut henne på middag på kvällen och hon tackar ja.

Efter avslutad middag frågar jag om hon vill följa med till Jomtien och bada dan efter och även det tackar hon ja till.

Hon kommer med sin scooter och hämtar mig och vi tillbringar dan tillsammans för att avsluta med middag på kvällen.

Så ser det ut några dar - hon stannade alltså inte över natten på mitt hotel, något jag ser som positivt för kanske hade jag mina fördomar om att mindre bra thaitjejer följer med på hotellet första natten medans lite mer seriösa tjejer väljer att inte göra det.

Hursomhelst så ska hon över nyår åka upp till sin familj i Nong-Khai och vill inte att jag ska följa med p.g.a allt prat som kan uppstå i byn.

Utan att tveka erbjuder hon sig att låna ut sin motobike till mig under tiden hon är borta vilket jag tolkade som att det byggts upp ett förtroende mellan oss.

En dag går sen ringer hon och meddelar att hon vill att jag ska komma till Nong-Khai.

Jaha, hade ju varit enklare om hon sagt det direkt men va fan.

Lyckas få tag i en flygbiljett på nyårsafton till Udon och jag hade väl förväntat mig att hon, hennes syrra och man som jag vid det här laget lärt känna riktigt bra skulle hämta mig men hela pickupen är full av folk både i kupen och på flaket.

Innan jag åkte frågade jag henne om hon hade pengar och hon svarade nej så jag gav henne 2000-3000 bath har jag för mig för hon hade ju trots allt inte kunnat jobba dom dagar hon tillbringat med mig.

Väl i Nong-Khai visar det sig att hon köpt presenter till mig för hela summan, ytterligare ett gott tecken säkerligen baserat på fördomar jag fått från bland annat gamla thaitjejer-forumet.

Nåväl!

Vi tillbringar resten av min tid i Thailand tillsammans och tanken växer fram att hon ska komma och besöka mig.

Jag hade ingen som helst tanke på att träffa någon under min semester, än mindre bjuda hit en tjej från Thailand eftersom jag precis avslutat ett förhållande och inte mådde helt 100.

Hursomhelst så kom hon hit och stannade 6 månader på turistvisa innan hon åkte tillbaka till Thailand.

Hon fick en del pengar (inga fanatsisummor) när hon åkte.

Efter ca 2-3 veckor meddelar hon att pengarna är slut men frågar inte om mer men det finns ett illavarslande budskap.

Fan, har jag misstagit mig så!

Brukar inte göra det.

Skickar inte mer, som en slags test, och hon går tilllbaka för att jobba tillsammans med sin syster på stranden.

Har fått förklarat att det fanns en hel del tryck på henne att nu när hon träffat en falang så skulle hon stå för presenter och fest.

Ja det fanns även dom som rent ut sagt att hon va korkad som jobbade speciellt med tanke på att hon alltid varit mycket livligt uppvaktad av falanger

Hennes familj har dock aldrig bett mig om något utan detta pengasnack har mer varit från vänner och bekanta.

Hennes bror fick jag tex mer eller mindre trycka ner sedlarna som blivit över i handen på när vi åkte till Sverige senast för han ville inte alls ta emot några pengar.

Vem har jag då träffat?

26år gammal när vi träffades för lite drygt 2 år sedan.

Jobbat på spa i Pattaya som cashier/ansvarig för gästerna.

Även anlitad av vissa etablissemang för att sjunga på tex diskotek och fester.

Vunnit några skönhetstävlingar som även det genererat en liten slant.

Icke fullföljd universitetsutbildning p.g.a att familjen inte hade råd.

Pappa död

Två bröder och två systrar.

Ena brodern gift och har familj och båda systrarna likaså.

Andra brodern skild och han har en son.

Jag enda falangen i familjen.

Hon har haft pojkvänner och va således inte oskuld när vi träffades.

Nurå!

Tja, det ser väl bra ut.

Jag e jätteglad över henne och brukar ibland tänka på vilken jävla miss jag gjort om jag inte vågat ta steget till att inleda ett förhållande med henne - lätt att säga med facit i hand iofs.

Hon har funnit sig tillrätta här i Sverige med heltidjobb, vänner och språket även om det naturligtvis finns en viss saknad av Thailand, vänner och framförallt familjen men allt det finns trots allt endast ca tio timmar bort.

Är 100% klar över hennes kärlek till mig och har inga som helst tvivel men ska erkänna att i början fanns det en del tvivel, mest skapat av mina egna fördomar.

[noBuzz]

Vilken otroligt tragisk tråd.

[Guest Siam-Nilsson]

En riktigt knäpp historia, men sann!

Tidigare innan jag blev sambo med min nuvarande dam, så umgicks jag ganska intensivt med en thaidam via internet och webcam. Vi var väl goda vänner kan man säga, och dagligen snackade vi om i stort sett allt. Hon bodde i Bkk i ett townhouse och jobbade med marketing och var manager på ett mindre företag. Hon var ogift men jag fick vissa indikationer på att hon hade ett komplicerat förhållande till ägaren av företaget. Trots det så låg det på lut att jag skulle åka ner och hälsa på henne, men de planerna tog helt plötsligt slut.

Anledningen?

Hon satt hemma i sitt kök där datorn var uppkopplad och jag var hemma i mitt hem i Sverige, och vi satt och pratade med varandra via varsin webcam på msn. Hon hade sagt till mig att hon var ensam hemma och därför blev jag lite fundersam när jag såg en äldre thailändsk kvinna som gick omkring i rummet bakom stolen där hon som jag talade med satt.

- Jag frågade därför om hennes mamma trots allt var hemma.

- Nej, jag är helt själv och ensam, svarade hon tillbaka.

- Det kan du väl inte vara sa jag då och berättade att jag i min webcam hade sett den gamla kvinnan i köket.

- Nu tog det hus i helvete ska ni tro. Hon blev alldeles panikslagen och for runt på stolen där hon satt. Med darrande röst frågade hon mig om jag ljuger och driver med henne?

- Nej försäkrar jag, och jag förklarade exakt hur den gumman hade sett ut.

- Då är det alltså sant som mina grannar säger att det finns ett kvinnligt gammalt spöke som vandrar omkring här bland husen (townhouse). Sedan satte hon igång att grina och sa att hon inte längre kunde prata med mig därför att jag tydligen frambringar de döda och att de då kommer att spöka för henne. Hon stängde sedan av och vi fick aldrig tillbaka samma kontakt igen.

I det fallet så hjälpte inga fina universitetsbetyg eller arbetsgivareintyg för att det skulle funka mellan oss. Och jag kan försäkra att jag inte lockade fram gasten med vilja och inte för att vara elak mot henne.

Det bara blev så,,,

Historien är sann!

Hon har heter Sonia Roongrat

[Kim]

Quote

Hade ett flertal gånger tidigare utgått från romanser och yttre attribut och sedan hoppats på att det skulle lösa sig med den andra biten. Det gick inget vidare när jag tänkte med "fel" huvud.

Är det någon annan som vågar blotta sig och berätta hur de träffade och fastnade för sin fru? Vilka kriterier fick ert hjärta att slå lite extra?

Mvh

SiamNilsson

Du var ju i Thailand redan 1981 och träffade din fru först för 5 år (?) sen så jag är ganska säker på att du hunnit med att "testa" ett antal flickvänner innan du samlade ihop din "testgrupp".

Och det är klart, är man så luttrad redan så väljer man nog sällan livspartner av spontan förälskelse. Och lika gott är väl kanske det om man nu ska lyckas i långa loppet.

Vad gäller "någon annan som vågar blotta sig och berätta" så finns det en hel tråd med diverse storys om hur medlemmarna träffat sina flickvännner samt förstås därtill hörande mellanliggande skitsnack om "bartjejer vs icke bartjejer - är alla lika värda" bla bla bla osv. Suck!

http://www.maipenrai...du-din-tjejfru/

Min egen story finns också i en helt egen tråd.

http://www.maipenrai...affade-min-fru/

[Guest Siam-Nilsson]

-Jo du kim det har väl som du så elegant uttryckte det "testats" en del under åren. Speciellt under hela 80-talet innan man behövde vara så orolig för HIV.

Min riktigt stora romans hade jag 1989 - hösten 1992.

Det gäller min sons mor som jag var topp tunner förälskad i.

Dessvärre blev inte det förhållandet så långt eftersom hon dog i november hösten 1992 när grabben var 2,5 år gammal. Det var därför som jag och grabben flyttade hem till Sverige. Vi behövde lite andrum och för att ta nya tag.

Det var då det, och nu har jag som sagt en ny sambo sedan 5 år tillbaka och hon är bra hon också.

Ingen ide att hänga läpp över det som varit 

Ha dé

[Kim]

Quote

Dessvärre blev inte det förhållandet så långt eftersom hon dog i november hösten 1992 när grabben var 2,5 år gammal. Det var därför som jag och grabben flyttade hem till Sverige. Vi behövde lite andrum och för att ta nya tag.

Huvva, vår son är 2,5 år just nu, skulle kännas oerhört tragiskt om hans mamma dog och man blev lämnad att ensam uppfostra. Gissar att det tog hårt på både dig och grabben. Men som du säger, tiden läker ju alla sår och din grabb är ju i princip vuxen idag. Så det gick ju ändå.

[Guest Siam-Nilsson]

Quote

Huvva, vår son är 2,5 år just nu, skulle kännas oerhört tragiskt om hans mamma dog och man blev lämnad att ensam uppfostra. Gissar att det tog hårt på både dig och grabben. Men som du säger, tiden läker ju alla sår och din grabb är ju i princip vuxen idag. Så det gick ju ändå.

- Nej det var ingen kul historia att reda upp allt själv med en lite grabb.

- Det var heller ingen lätt match att få sålt huset i Rangsit. Det tog ca 6 månader med advokatens och mäklarens hjälp att få sålt villan och få igen sina pengar.

- En annan otrevlig episod var att det blev jag som fick åka bort till bårhuset hos polisen vid SiamSquare och fixa till (tvätta) hennes kropp samt klä på henne favoritklänningen inför kremeringen som sedan hölls i Wat Hua-lumpong. Då var det bara att bita ihop och stänga av alla känslor. Men det var jobbigt att ta hand om sin döda frus kropp när man inte var van vid att vare sig se eller hanskas med lik. Det fanns många nakna tilltuffsade lik som låg där inne på plåtbritsarna i rummet. De var fullt synliga och det var bara rena rama galningar som arbetade där inne med att plocka med kropparna och för att spola rent golvet från blod och andra rester. 

Fy fan - Det där är riktigt skrämmande bilder som aldrig någonsin lämnar min skalle (dessvärre).

Skönt i alla fall att grabben mår bra och han ska bli 19 år i år.

Till hösten ska han börja läsa på Handelshögskolan i Göteborg.

- Jag var ju själv 19 när jag åkte till Thailand första gången.

Bäst att se framåt 

[Odin]

Siam Varför var du tvungen att ta hand om henne, du måste ha ett otroligt psyke som klarade av det.//Janne

[Guest Siam-Nilsson]

Det beror på att jag stod som närmast anhörig och skulle identifiera kroppen samt skriva på papper för att kroppen skulle kunna lämna bårhuset och forslas vidare till templet. Föräldrarna till henne var döda och hon hade inga syskon. Några arbetskamrater till henne följde med till bårhuset men de stannade utanför med vår son. Jag och bårhuspersonalen fick snygga till henne så gott det gick eftersom kistan innan bränningen ska öppnas för att gästerna ska kunna ta en titt på liket och fota det. Makabert !

[Odin]

Jag är imponerad att du klarade av att gå vidare efter en sådan upplevelse