Jump to content
IGNORERAD

Gorocco i Verkligheten!


Gorocco
 Dela

Recommended Posts

 

Utflyttning från Kråkslottet och in i Verkligheten!
 
 
 
Jag tror vi börjar där resan slutade.
 
 
 
En kraftig överlastad Tuk-Tuk ser till så att vi kommer iväg till tågstationen.
 
 
Efter två nätter hos Virrpannan i Bangkok så bär det av mot flygplatsen.
 
 
 
Fyra härliga månader i värmen är slut och det var dags att återvända till Sverige, Hemfosa och Verkligheten.
 
 
Med oss för första gången har vi Lillkrabbans äldsta son PiBaeng.
Han var mycket uppspelt över att få flyga för första gången och komma till Sverige och se snö.
Dock var avskedet från mormor där han bott de senaste åren lite tungt.
 
Men när vi väl satt oss på planet och han fått presenter av flygvärdinnorna svävande han på moln igen.
"Ovanför molnen kommer planet flaxa med vingarna likt fåglar"
Han gick inte på den.
 
 
Resan gick bra och vi landade på Arlanda runt 6.30.
Vi åkte ner med hissen en våning och kom direkt på perrongen där pendeltåget gick.
In med alla väskor och raka spåret mot Hemfosa.
Ett snabbt byte i Årstaberg från samma perrong och vi var på vår linje mot Nynäshamn.
 
Resan tog från Arlanda, långt norr om Stockholm hela vägen ut till Hemfosa, långt söder om Stockholm runt 1 timma och 40 minuter.
Mycket smidigt.
 
Framme i Home Sweet Hemfosa.
Pendeltågslinjen minst trafikerade hållplats.
 
 
 
Allt hade gått bra men nu började problemen.
 
 
Tågstationen ligger bara 10 minuters gångväg från Goroccos stuga i Hemfosa - fem minuter om man går igenom skogen.
Detta var inte att tänka på med all bagage.
Vi hade...  förlåt Lillkrabban hade - tre stora väskor på hjul, två stora ryggsäckar,
min dataväska, Kevin i BabyBjörn och hennes röda handväska.
Någon taxi, buss eller annan transport är inte att tänka på i ödemarken Hemfosa och alla jobbade.
Då återstår en liten promenad.
 
 
"Hallå, hur går det för er?"
 
 
 
Med en gravid Lillkrabban, PiBaeng som inte har samma muskelkraft som en vuxen så gick promenaden i slow motion med många vilopauser.
"Är vi framme i Verkligheten snart," undrar PiBaeng och tittar förundrat på all snö.
 
 
Den stora vägen gick ganska bra efter jag fått tagit PiBaengs väska med, men sen kom vi in på den isiga och snöfyllda och delvis smälta grusvägen in till vår stugby.
 
Vi kom en bit men sen fick vi lämna de tre rullväskorna och gå hem med Kevin och ryggsäckarna först. 
Efter att ha vilat lite så lyckades jag i omgångar bära hem de tre väskorna till slut och vi var framme i...
 
 
...Verkligheten!
Vårt spartanska hem i Hemfosa.
 
 
 
 
PiBaeng får första gången prova att hoppa i snö. En helt ny upplevelse.
Han får också för första gången uppleva en stor, våt snöboll kastad på sig.w
Jag säger inte vem det var som kastade men Gorocco vart genast utsatt för en vedergällning.
 
 
 
Väl inne i huset ville PiBaeng utforska allt och för att ta sig upp på loftet i Verkligheten så krävs en liten klättring på den grönvita stegen.
 
 
 
 
"Nej inte du, Kevin"
Ett problem att lösa sen.
 
 
 
 
 
 
 
 
Så nu är vi alla installerade i Verkligheten och det nya livet kan börja.
Jag måste dock säga att det är svårt att fatta att man är i Sverige.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Men man får väl vänja sig.
 
 
 
 
På återseende.
 
 
 
 
 
 

 

Härligt och se att strand stolen och ett par kalla kom fram. 

Välkommen hem till vår värmen.

  • Tummen upp 7

It does not matter how slowly you go as long as you do not stop.

Choose a job you love, and you will never have to work a day in your life.

Link to comment
Dela på andra sajter

 

Utflyttning från Kråkslottet och in i Verkligheten!
 
 
 
Jag tror vi börjar där resan slutade.
 
 
 
En kraftig överlastad Tuk-Tuk ser till så att vi kommer iväg till tågstationen.
 
 
Efter två nätter hos Virrpannan i Bangkok så bär det av mot flygplatsen.
 
 
 
Fyra härliga månader i värmen är slut och det var dags att återvända till Sverige, Hemfosa och Verkligheten.
 
 
Med oss för första gången har vi Lillkrabbans äldsta son PiBaeng.
Han var mycket uppspelt över att få flyga för första gången och komma till Sverige och se snö.
Dock var avskedet från mormor där han bott de senaste åren lite tungt.
 
Men när vi väl satt oss på planet och han fått presenter av flygvärdinnorna svävande han på moln igen.
"Ovanför molnen kommer planet flaxa med vingarna likt fåglar"
Han gick inte på den.
 
 
Resan gick bra och vi landade på Arlanda runt 6.30.
Vi åkte ner med hissen en våning och kom direkt på perrongen där pendeltåget gick.
In med alla väskor och raka spåret mot Hemfosa.
Ett snabbt byte i Årstaberg från samma perrong och vi var på vår linje mot Nynäshamn.
 
Resan tog från Arlanda, långt norr om Stockholm hela vägen ut till Hemfosa, långt söder om Stockholm runt 1 timma och 40 minuter.
Mycket smidigt.
 
Framme i Home Sweet Hemfosa.
Pendeltågslinjen minst trafikerade hållplats.
 
 
 
Allt hade gått bra men nu började problemen.
 
 
Tågstationen ligger bara 10 minuters gångväg från Goroccos stuga i Hemfosa - fem minuter om man går igenom skogen.
Detta var inte att tänka på med all bagage.
Vi hade...  förlåt Lillkrabban hade - tre stora väskor på hjul, två stora ryggsäckar,
min dataväska, Kevin i BabyBjörn och hennes röda handväska.
Någon taxi, buss eller annan transport är inte att tänka på i ödemarken Hemfosa och alla jobbade.
Då återstår en liten promenad.
 
 
"Hallå, hur går det för er?"
 
 
 
Med en gravid Lillkrabban, PiBaeng som inte har samma muskelkraft som en vuxen så gick promenaden i slow motion med många vilopauser.
"Är vi framme i Verkligheten snart," undrar PiBaeng och tittar förundrat på all snö.
 
 
Den stora vägen gick ganska bra efter jag fått tagit PiBaengs väska med, men sen kom vi in på den isiga och snöfyllda och delvis smälta grusvägen in till vår stugby.
 
Vi kom en bit men sen fick vi lämna de tre rullväskorna och gå hem med Kevin och ryggsäckarna först. 
Efter att ha vilat lite så lyckades jag i omgångar bära hem de tre väskorna till slut och vi var framme i...
 
 
...Verkligheten!
Vårt spartanska hem i Hemfosa.
 
 
 
 
PiBaeng får första gången prova att hoppa i snö. En helt ny upplevelse.
Han får också för första gången uppleva en stor, våt snöboll kastad på sig.w
Jag säger inte vem det var som kastade men Gorocco vart genast utsatt för en vedergällning.
 
 
 
Väl inne i huset ville PiBaeng utforska allt och för att ta sig upp på loftet i Verkligheten så krävs en liten klättring på den grönvita stegen.
 
 
 
 
"Nej inte du, Kevin"
Ett problem att lösa sen.
 
 
 
 
 
 
 
 
Så nu är vi alla installerade i Verkligheten och det nya livet kan börja.
Jag måste dock säga att det är svårt att fatta att man är i Sverige.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Men man får väl vänja sig.
 
 
 
 
På återseende.
 
 
Hur gammal är hennes son?
 
 
 
 

 

Pattaya

Link to comment
Dela på andra sajter

 

Utflyttning från Kråkslottet och in i Verkligheten!
 
 
 
Jag tror vi börjar där resan slutade.
 
 
 
En kraftig överlastad Tuk-Tuk ser till så att vi kommer iväg till tågstationen.
 
 
Efter två nätter hos Virrpannan i Bangkok så bär det av mot flygplatsen.
 
 
 
Fyra härliga månader i värmen är slut och det var dags att återvända till Sverige, Hemfosa och Verkligheten.
 
 
Med oss för första gången har vi Lillkrabbans äldsta son PiBaeng.
Han var mycket uppspelt över att få flyga för första gången och komma till Sverige och se snö.
Dock var avskedet från mormor där han bott de senaste åren lite tungt.
 
Men när vi väl satt oss på planet och han fått presenter av flygvärdinnorna svävande han på moln igen.
"Ovanför molnen kommer planet flaxa med vingarna likt fåglar"
Han gick inte på den.
 
 
Resan gick bra och vi landade på Arlanda runt 6.30.
Vi åkte ner med hissen en våning och kom direkt på perrongen där pendeltåget gick.
In med alla väskor och raka spåret mot Hemfosa.
Ett snabbt byte i Årstaberg från samma perrong och vi var på vår linje mot Nynäshamn.
 
Resan tog från Arlanda, långt norr om Stockholm hela vägen ut till Hemfosa, långt söder om Stockholm runt 1 timma och 40 minuter.
Mycket smidigt.
 
Framme i Home Sweet Hemfosa.
Pendeltågslinjen minst trafikerade hållplats.
 
 
 
Allt hade gått bra men nu började problemen.
 
 
Tågstationen ligger bara 10 minuters gångväg från Goroccos stuga i Hemfosa - fem minuter om man går igenom skogen.
Detta var inte att tänka på med all bagage.
Vi hade...  förlåt Lillkrabban hade - tre stora väskor på hjul, två stora ryggsäckar,
min dataväska, Kevin i BabyBjörn och hennes röda handväska.
Någon taxi, buss eller annan transport är inte att tänka på i ödemarken Hemfosa och alla jobbade.
Då återstår en liten promenad.
 
 
"Hallå, hur går det för er?"
 
 
 
Med en gravid Lillkrabban, PiBaeng som inte har samma muskelkraft som en vuxen så gick promenaden i slow motion med många vilopauser.
"Är vi framme i Verkligheten snart," undrar PiBaeng och tittar förundrat på all snö.
 
 
Den stora vägen gick ganska bra efter jag fått tagit PiBaengs väska med, men sen kom vi in på den isiga och snöfyllda och delvis smälta grusvägen in till vår stugby.
 
Vi kom en bit men sen fick vi lämna de tre rullväskorna och gå hem med Kevin och ryggsäckarna först. 
Efter att ha vilat lite så lyckades jag i omgångar bära hem de tre väskorna till slut och vi var framme i...
 
 
...Verkligheten!
Vårt spartanska hem i Hemfosa.
 
 
 
 
PiBaeng får första gången prova att hoppa i snö. En helt ny upplevelse.
Han får också för första gången uppleva en stor, våt snöboll kastad på sig.w
Jag säger inte vem det var som kastade men Gorocco vart genast utsatt för en vedergällning.
 
 
 
Väl inne i huset ville PiBaeng utforska allt och för att ta sig upp på loftet i Verkligheten så krävs en liten klättring på den grönvita stegen.
 
 
 
 
"Nej inte du, Kevin"
Ett problem att lösa sen.
 
 
 
 
 
 
 
 
Så nu är vi alla installerade i Verkligheten och det nya livet kan börja.
Jag måste dock säga att det är svårt att fatta att man är i Sverige.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Men man får väl vänja sig.
 
 
 
 
På återseende.
 
 
 
 
 
 

 

 

Världsklass Gorocco... :14:

Speciellt sista bilden..

Välkommen hem till den verkligheten som jag levt i hela hösten/vintern.. :ledsen:

Tack för det trevliga samtalet vi hade strax efter jul... :thumbsup:

Det kom dock aldrig någon elefant och hämtade mig, trots att du hade beställt den.... :rotfl:

  • Tummen upp 8

Det finns ingen dag som är så dålig att den inte kan bli sämre!

Livet är bara ett väntrum på döden!

Det är aldrig försent att ge upp!

Ett försök är det första steget till ett misslyckande!

 

Link to comment
Dela på andra sajter

Vilken tid på dygnet kom ni till Hemfosa ???

 

 

Du har aldrig tänkt på att utnyttja dina kontakter här på MPR med hjälp av transport av väskor och gravid älskling ???

 

 

 

Med tanke på hur välmående du själv är hade DU fått gå :ele:

Ändrades av Fibromorsa
  • Tummen upp 8

Nattuggla som vägrar vara vaken dagtid.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hemma till snön ja,,

Nu förstår jag vad du menar med vit period.

 

Bra kämpat med väskorna! Nästa gång måste det bräckas; i mörker med ytterligare ett barn som just lärt sig gå!

 

:thumbsup:

Link to comment
Dela på andra sajter

Som sagt, välkommen hem till verkligheten, kan förstå att det är svårt att anpassa sig efter 4 månader.

Som vanligt en bra rapport från dig Gorocco.

  • Tummen upp 6
Link to comment
Dela på andra sajter

Hur gammal är hennes son?

Måste vara stora kontraster Värme-vs-kyla

PiBaeng är tio bast, fyller elva i augusti.

Barn anpassar sig snabbt, har jag nu redan märkt efter tre dagar.

Det är ganska milt också, nån plusgrad bara.

  • Tummen upp 8
Link to comment
Dela på andra sajter

Vi kom hem på en tisdag runt 9.00 på morgonen, alla jobbar då.

Tror att det blir svårt att få en taxi att åka minst en mil från närmsta taxistolpe eller var den kan vara för en körning på 800 meter utan att jag får betala hela sträckan.

Hur som helst så hade jag räknat med att få kämpa lite med väskorna och vi hade all tid i världen, så det löste sig.

 

ALLA Jobbar vid den tiden???

 

Hur är det med minnet ???

 

Du har ett par MPR:are i närheten som SOVER den tiden på dygnet!

 

Du behöver bara betala en Taxi för den sträcka du åker, vad jag vet! Ska fråga "Elaka Gubbe i natt-taxin" då han kommer hem!!!

 

 

Hade det varit kl 03:00 på natten hade du kunnat få hjälp av en privatbil!

 

Men berätta det inte för Taxichaffisen, då han inte gillat "svarttaxi-åkare" :crazy:

 

 

Att du fått välbehövlig motion kan jag förstå! Inte lätt att släpa på en massa väskor i den terrängen!  Bra gjort!! :14: :14: :14:

  • Tummen upp 8

Nattuggla som vägrar vara vaken dagtid.

Link to comment
Dela på andra sajter

Härligt Grocorooco ! och välkomna hem till sverige,, . Camille hälsar till Pibaeng, ha de  ;)

  • Tummen upp 4

Livet är som en bok,,, den som inte reser ,, har bara läst första sidan !

 

Link to comment
Dela på andra sajter

Mycket trevlig tråd!

 

Blir nästan sugen på att bilda familj när man ser sånt här.

 

Lycka till, till er alla!

  • Tummen upp 6
Link to comment
Dela på andra sajter

Vi kom hem på en tisdag runt 9.00 på morgonen, alla jobbar då.

Tror att det blir svårt att få en taxi att åka minst en mil från närmsta taxistolpe eller var den kan vara för en körning på 800 meter utan att jag får betala hela sträckan.

Hur som helst så hade jag räknat med att få kämpa lite med väskorna och vi hade all tid i världen, så det löste sig.

 

Enligt Experten, så hade en taxiresa kostat mellan 75 kr till 80 kr. och han borde veta då du bor i  hans område!

  • Tummen upp 4

Nattuggla som vägrar vara vaken dagtid.

Link to comment
Dela på andra sajter

 

Jag hade gladeligen pröjsat det dubbla men har ingen koll som vanligt.  :crazy:

 

Kram R Corocco.du är en riktig karl (förlåt jag menar människa)hoppas vi är några som pendlar i mellan sveden /(enkjlarare att säga när man är full.

Ni är Härliga.

jrk

  • Tummen upp 4
Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
 Dela

×
×
×
  • Skapa ny...