Från Göteborg till Bangkok på cykel

[surfaren73 9,509]

Helt underbart att få följa med er på resan.

Tackar så mycket.

[Guest]

 

ZHANGYE - MINHE

Äntligen har vi den bruna öknen bakom oss och de gröna och bergiga områdena framför oss.  

 

Det rivs ju mycket gammal i Kina för att ersättas med moderna byggnader. När vi trampadeut ur Zhangye kom vi till ett område där den gamla bebyggelsen fått stå kvar.

Traditional buildings.jpg

 

 

Runt omkring Zhangye bedrivs jordbruk. Det grönskade och växte blommor överallt och efter en månad i öknen var härligt att kunna vila ögonen på annat än bara sand och sten.

Flowers mountains.jpg

 

Zhangye ligger på 1500 meters höjd och var det 10 mil på en spikrak väg till ett dubbelpass på 3800 meters höjd. Vi hade medvind och eftersom det var väldigt svag lutning körde vi upp i hög fart. Dock var vi rädda för att få höjdrelaterade problem om vi körde upp för snabbt så vi planen var att övernatta halvvägs i staden Minle på 2300 meters höjd. Precis som vanligt i Kina visade sig staden vara större än vad vi trott. 

 

I dessa trakter lever hankineser, muslimer och tibetaner sida vid sida. Detta tibetanska tempel stod längs vägen. 

Tempel.jpg

 

 

Och i floden stod ett gäng yakar.

Yaks in river.jpg

 

 

Och på kullarna gick det får.

Sheep.jpg

 

Sedan ett par dagar har vi sällskap med vår polske vän som vi cyklade med i centralasien. Han cyklar lite långsammare än oss och brukar starta tidigare än oss på mornarna och vi brukar nå ifatt honom runt lunch. 

 

Efter ett par timmars trampande skymtade vi en cyklist framför oss, men när vi kom ifatt visade det sig vara en annan cyklist än vår polske kompis. Det var en kines som talade utmärkt engelska. Han presenterade sig som Fisher och berättade att han var dataingenjör som efter tre års jobb sade upp sig för att cykla runt hela Kina. Han hade varit ute i ett år och två dagar och just klarat av 2000 mil när vi träffades.

 

På frågan om varför han bara cyklar i Kina och ej utomlands svarade han att det är för krångligt att få pass och sedan söka massa visum - något vi känner igen, men som ”arbetslös” kines är det nog svårt att få visum till Europa. Han har ju dock ett stort och spännande eget land att cykla i...

Wej Fisher.jpg

 

 

Efter att vi lämnat staden Minle för att trampa mot bergspassen blev landskapet kargare.

Landscape.jpg

 

 

Vi trampade längs en å till vilken det rinner små bäckar. Denna å rinner senare ut i gula floden.  Det är intressant att se hur vattnet har så olika färg vilket förmodligen har att göra med bergrunden.

Mixing.jpg

 

Mitt emellan de båda passen ligger byn Ebuzhen. Det var bara ett par grader varmt ute och blåste rejält och vår polske kompis hade fått feber, förmodligen till följd av för hård ansträngning, för lite mat och för snabb stigning till hög höjd. Byn har inte mycket att skryta med men det fanns ett gammalt gistet och ganska skitigt värdshus utan vare sig rinnande vatten eller toalett. Polackens tillstånd gjorde att vi skippade planerna på att tälta och istället knödde in oss alla fyra i ett dubbelrum i värdshuset. 

 

På morgonen fick jag bevittna hur en jak slaktades på gårdsplanen bakom värdshuset.

Slakt 1.jpg

 

 

En halvtimme senare såg det ut så här.

Slakt 3.jpg

 

 

Byn var inte stor och här ser man en av tre gator.

Leaving .jpg

 

 

De tibetanska husen i området är vackert dekorerade.

Decoration.jpg

 

 

Det var rejält motlut sista biten upp mot andra passet som var på knappt 3800 meter.

Uphill.jpg

 

 

På toppen fanns en tibetansk helig plats 

Tibetan holy place.jpg

 

 

Efter motlut kommer medlut och när vi så småningom kom ner på lägre nivå hamnade vi i jordbruksmarker igen. Det är alltid kul att titta på när andra jobbar ;-)

Working.jpg

 

 

Kärvar med säd stod uppställda på tork ute på vissa av fälten medan andra skördades med moderna skördetröskor. 

Stackar.jpg

 

För en dryg vecka sedan beslutade vi oss för att lätta packningen genom att slänga överflödiga reservdelar samt skeppa hem våra varma tröjor och regnkläder till Bangkok. Vi visste att detta var ett vågspel och när vi den tredje kvällen efter vi lämnat Zhangye såg hur molnen drog ihop sig till regn så var vi inte helt nöjda.

 

Mycket riktigt så regnade det och var 8 grader varmt följande morgon. Medan kinesen och polacken trampade vidare stannade vi för att köpa varsitt par långkalsonger och en fleecetröja. Så snart detta var gjort slutade det regna       Det kom att bli en av de bästa cyklingsdagarna så här långt med medvind, svagt utför, lagom temperatur och en fullständigt underskön natur även om solen sällan tittade fram. 

Spegling.jpg

 

 

 

Fields.jpg

 

 

 

Road.jpg

 

 

 

Flodkrök.jpg

 

 

Vi beskådade en hel del lokal kultur i form av tibetanska tempel och vackra kinesiska dörrportar. 

Tempel.jpg

 

 

 

Port.jpg

 

 

Vädret var höstlikt och gulnande björkar gjorde att vi kände oss som hemma i Europa. Kolla björken i nedre högra hörnet. 

Yellow tree.jpg

 

 

Byar på andra sidan älven nås genom broar. Denna hängbro tyckte jag såg extra härlig ut.

Bridge.jpg

 

 

En av fördelarna med att cykla i sällskap med andra är att vi äntligen kan få några bilder på oss tillsammans. 

Together.jpg

 

 

De små samhällen vi passerar har ofta något slags härbärge. Vi har dock svårt att hitta dem men för vår kinesiske vän är det ju naturligtvis enkelt. I byn där våra vägar skulle skiljas åt vi en sista gemensam middag. Det var rejält kallt, både inne och ute.

De fyras gäng.jpg

 

 

Alla vi träffat som cyklat på motorvägen har problem med mycket punkor. Efter att ha sluppit punkor i flera dagar vaknade jag till en pyspunka sista dagen. Har man en inglasad veranda att sitta och fixa den i så ska man ju inte klaga.

Punkalagning i kuvös.jpg

 

 

Inglasade uterum verkar vara lika vanligt i dessa trakter som i Sverige. Kan det månne ha med likartade vädertyper att göra???

Glass verandah.jpg

 

 

Sista 12 milen ner till Minhe gick genom samma dalgång som vi trampat i föregående dag. I början var det lika vackert som tidigare.

Flodkrök 2.jpg

 

 

Fyra mil från stan började ett två mil långt och dammigt vägbygge och två mil från stan blev trafiken på de dammiga vägarna så intensiv att vi hade svårt att se framför oss på grund av all rykande damm.

 

När vi kom fram till staden Minhe var vi rejält skitiga. Vi hittade till slut ett hotell som hade tillstånd att hysa utländska gäster. Dock hade dom inte något bagagerum så vi fick ta cyklarna in i hissen och förvara dem på rummet. Både cyklarna och vi var genomskitiga vilket kanske syns på mitt svarta ansikte. Inte utan att vi tycker lite synd om städerskan. 

At hotel.jpg

 

 

Idag trampar vi vidare mot nya berg och i morgon hoppas vi kunna korsa Gula Floden.

 

 

To be continued...

 

Beundrar Er.nog i er ålder man ska göra en  sån resa.-

[emulov 3,105]

Ett ordspråk som tål att upprepas och som känns än mer aktuellt när man följer en tråd som denna är att "det finns ingenting som är omöjligt - det omöjliga tar bara lite längre tid". Tack för att ni delar med er.

Edited September 17, 2013 by emulov

[Kötthandlarn 103,403]

Man ryser i kroppen över hur bra det här är....

[Sylvia 175]

Love it! tack ännu en gång.

Sylvia

[wavis 11,935]

Helt underbara naturbilder  .

[Enis 191,503]

Otroligt vackert.

 

/Enis

[Baa 46,668]

Man lir lite kluven, vill bara ha mer o mer, helst med detsamma, men då tar ju resan och den fantastiska berättelsen slut, och det är det sista man vill!

[svampen 134,153]

Årets Resetråd Tack för En trevlig berättelse!!!!!

En fråga måste va krävande att cykla på dessa höjder?

 

Tack än en gång!

 

Väntar med intresse på nästa inlägg!!!!Mvh

 

Svampen

[BBJ 9,060]

Tack för denna härliga och intressanta resetråd.

 

Mvh

BBJ

[mangokid 11,800]

Fantastiskt skoj att följa denna resa..

[woffe2 4,209]

Du har så rätt Baa, man vill bara ha mer men vill inte att det ska ta slut, magiskt. :wai:

 

Woffe

[audirs2 58,943]

Du har så rätt Baa, man vill bara ha mer men vill inte att det ska ta slut, magiskt. :wai:

 

Woffe

Vi får väl samla in en mille till dom så dom kan rejsa på några år till!

Edited September 18, 2013 by audirs2

[PeterDahlin 14,181]

skulle kunna tänka mig att göra en sån här resa.. fast med motorcykel då

[FalangDao 445]

skulle kunna tänka mig att göra en sån här resa.. fast med motorcykel då

 

Jag med, fan va coolt de hade vart.

[Herr Chang 44,896]

Vi får väl samla in en mille till dom så dom kan rejsa på några år till!

 

De skulle ju kunna cykla hem via Japan, Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Europa... då skulle nog den här tråden leva länge

 

Herr Chang har talat.

[audirs2 58,943]

De skulle ju kunna cykla hem via Japan, Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Europa... då skulle nog den här tråden leva länge

 

Herr Chang har talat.

Bra ide!

[woffe2 4,209]

Peter, om du fixar sponsor så är jag med.

 

Woffe

[PeterDahlin 14,181]

Peter, om du fixar sponsor så är jag med.

 

Woffe

Jag ska fråga mamma

[Banankontakt 6,922]

Årets Resetråd Tack för En trevlig berättelse!!!!!

En fråga måste va krävande att cykla på dessa höjder?

 

Tack än en gång!

 

Väntar med intresse på nästa inlägg!!!!Mvh

 

Svampen

 

Nu har vi acklimatiserat oss till höjden och får inte längre några besvär av att vistas på 3500 meters höjd. I början var allt jobbigt, t.o.m. att gå uppför en trappa. Nu märker vi inte så mycket av det, men självklart presterar man nog rejält mycket sämre här uppe. Skulle vara kul att göra någon form av fystest här och sedan göra samma sak vid havsnivån och jämföra resultaten. 

 

 

 

Go for it... Du kommer inte ångra dig.. 

 

 

 

Samlar ni in en mille så lovar vi att lämna dagliga bildrapporter från vår resa runt Maldiverna i trampbåt. 

[Banankontakt 6,922]

MINHE - LANGMUSI

 

Öknen var ganska platt och där hade vi som strategi att köra ganska långa dagsetapper för att sedan ta en vilodag var fjärde eller femte dag. Nu när vi kommit upp i bergen sjunker hastigheten och vi har bytt taktik till att cykla kortare dagsetapper (runt 80 km) men med betydligt färre stoppdagar - det är nu 12 dagar sedan senaste vilodagen. Vi försöker dock att trycka in halvdagar lite då och då för att få tid för att tvätta, blogga och vila lite. 

 

I Minhe hade vi en sådan halv vilodag och när vi lämnade stan strax efter lunch passerade vi ett av alla de otaliga nybyggnationer av lägenhetskomplex som pågår överallt.

 

De senaste dagarna har varit ganska regniga. Andra dagen efter vi lämnat Minhe började med en 600 m hög och 11 km lång klättring i spöregn. När vi nådde passet hittade vi en liten affär i vilken vi tiggde till oss lite hett vatten att blanda kaffepulver i. Uppvärmda av kaffet var det dags att rulla nedför mot staden Zongjing. Att rulla 17 km utan att behöva ta ett tramptag är skönt, men är man genomblöt så blir det snabbt iskallt. 

 

Så kom vi då äntligen fram till Gula Floden, vilken markerar att vi klarat av halva distansen genom Kina. Som göteborgare ståendes på bron över gula floden kan man inte låta bli att citera Fritiof Anderssons ord till Konsul Fredrik Adelborg på torget i Singapore.

 

”.ifrån Gula Floden kommer jag och vill till Göteborg.”

 

Självklart har bron över Gula Floden en gul brobåge.

 

Floden har väldigt höga bankar vilket gladde oss eftersom vi då fick några gratis höjdmeter när vi direkt efter att ha korsat floden påbörjade en stigning som under 20 km på en slingrande serpentinväg skulle ta oss upp ytterligare 900 meter.

 

Det hade regnat rejält under natten och förmiddagen men det var uppehåll fast molnigt under eftermiddagen när vi gjorde klättringen. Vädret gjorde att fotona inte blev så jättetjusiga även om det terraserade landskapet var vackert. Vägen följde i mångt och mycket terasserna.

 

 

 

Det var ideliga tvära svängar.

 

Vi hade hoppats hinna fram till staden Linxia, men 13 mil och 2000 höjdmeter visade sig vara för mycket och vi slog läger utanför en by efter 10 mil och 1900 höjdmeter. När vi följande morgon rev tältet kom en nyfiken men tystlåten pojke för att se på. 

 

De tre återstående milen till staden Linxia som vi inte kunnat cykla dagen innan pga mörkrets inbrott gick snabbt eftersom det var rejält nedför. I städer får man se mycket och här såg vi en karavan av inte mindre än 8 st. lasttuktuks som körde någon slags långa balkar.

 

Efter två regniga dygn ville vi sova inomhus. En turistbyrå längs vägen sade att det fanns ett hotell 3 mil längre fram. Vi skyndade dit och hittade ett sunkigt guesthouse som dessutom var stängt. Det blev till att tälta igen - vi slog läger på det gröna fältet bredvid ån 150 meter från det stängda guesthouset.

 

Efter tre regniga dygn hamnade vi i staden Gannan där vi efter många om och men hittade ett hotell att bo på. Även i Gannan är det gott om tibetaner och när vi lämnade stan började vi stöta på alltmer av tibetansk kultur. 

 

Ett litet minitempel stod plötsligt längs vägen.

 

Med bönerullar och allt.

 

Taknocken var tjusig.

 

Ett par mil senare kom vi dock till ett riktigt tempel.

 

Vi blev nyfikna och rullade in på gårdsplanen. En munk kom ut och bjöd in oss på the i sin munkcell. Språkförbistringen var total men han uttryckte gillande åt att sambon var från ett buddhistiskt land. 

 

Efter att ha druckit ett par koppar the blev vi förevisade själva tempelbyggnaden som hade en ståtlig buddhastaty. 

 

Ingen av oss har varit i något tibetanskt tempel tidigare och de liknade inte thailändska tempel. . Allt var väldigt dekorerat i starka färger, så även takbjälkarna.

 

Tjusiga väggmålningar.

 

Bilder på Dalai Lama syntes överallt, så även på ett litet altare under den stora buddhastatyn. 

 

Efter vårt timslånga besök var det så dags att ta farväl av munken och trampa vidare.

 

Snart kom vi till en by som särskilt välkomnar alla nyinflyttade Malungbor. ;-)

 

Glasverandor är valdigt populärt här.

 

Vi har haft tältplatser med sämre utsikt.

 

En titt in i köket från lunchpausen i förrgår.

 

Liksom i centralasien görs nudlarna för hand på beställning. Färska nudlar smakar himmelskt, men det brukar ta lite tid innan man får dem. På bilden ser ni hur nudelsmeten kavlas ut.

 

Vi håller oss mellan 2500 och 3500 meter och det växer inte många träd över 3000 metersnivån. 

 

Hmmm - rätt dimension, men en aning slitet. Hade vi inte redan haft ett reservdäck med oss hade vi definitivt tagit med detta som hängde på en stolpe mitt ute i ingenstans.

 

Jakar gillar höga höjder och tydligen även gyttjebad...

 

Vy över liten by längs vägen ner mot Langmusi.

 

Langmusi är ett häftigt ställe - bilder därifrån kommer senare så häng kvar..

[audirs2 58,943]

Man ba njuter och dricker en kopp java medans man tittar på underverket jorden! Sedan hör man svetsen nere på verkstan som ropar på en och verkliheten är i kapp! Kap kun kap!

[wavis 11,935]

^{Lite orolig ,,Inte hört av er på länge,,,}

[mangokid 11,800]

Lite orolig ,,Inte hört av er på länge,,,

 

Uppdateringar kommer lite oftare på deras hemsida

 

http://cyclinghome.nu/

[Banankontakt 6,922]

Langmusi

 

Sorry för att tråden blivit liggande. För någon vecka sedan drabbades jag av skrivkramp vilket fick till följd att min del av vår gemensamma blogg och denna tråd inte blev uppdaterad. När skrivlustan kom tillbaka var vi upptagna med annat och därför har det tagit ett tag sedan tråden blev uppdaterad.

 

På engelska heter det ju att man ”ride a bicycle”. Vi tycker det är kul ”to ride...” men tröttnade på cyklarna och bytte ut dom mot varsin häst.

 

Bakgrunden är att när vi rullade in i den av tibetaner dominerade lilla turiststaden Langmusi som ligger vackert inklämd mellan höga berg med härliga gräsmarker på bergssluttningarna, så kände vi att vi ville stanna.

 

Huvudattraktionen i Langmusi är friluftsaktiviteter och det är bara att välja och vraka mellan klätterturer, vandringar, paddling och ridturer. När vi åt frukost såg sambon en skylt om ridturer och eftersom det var fint väder samt att det aldrig blev någon kameltur i öknen så beslöt vi att slå till på en endagarstur. 

 

Ingen av oss har suttit till häst tidigare, men en efter en knapp halvtimmas lektion kände vi oss båda som Zeb Macahan. 

 

Vädret var fantastiskt och landskapet likaså.

 

Vi följde en liten bäck eller å som vi, eller rättare sagt våra hästar, vadade över ett par gånger.

 

Vi träffade på en jak som i sin tur träffat på en flock vargar tidigare i år.

 

Vår guide stannade och räknade årsringar på hornen och kom fram till att yaken strövat runt på gräsängarna i sju år innan mötet med vargarna.

 

Efter halva dagen var det dags för lunch hos en tibetansk nomad med en tjusig glasveranda.

 

Inne i ett av rummen såg vi dessa båda foton på väggen. Ser ut som om Dalai Lama gör en wai åt Mao. Tibetanen gjorde dock tummen upp för Dalai Lama och tummen ned för Mao, men lyckades inte förklara varför han hade båda på bild.

 

Medan vi åt en enkel lunch passade hästarna på att luncha dem med. 

 

Så var det dags att rida tillbaka mot stan igen. Landskapet var lika fint när man red åt andra hållet.

 

Det är svettigt att rida (åtminstone för hästen) och då är det skönt att stanna och svalka ansiktet i en bäck.

 

Att rida var väldigt spännande och redan uppe på hästryggen bestämde jag mig för att lära mig rida på riktigt hemma i Sverige så att man någon gång kanske kan åka på en ”horse trekking” i Kirgizstan eller Mongoliet. 

 

Ni har väl läst er Lucky Luke - sista rutan är ju alltid hur han rider iväg gnolandes på ”a poor lonesome cowboy”.

 

Det var väldigt skönt att låta någon annan göra grovjobbet denna dagen, men det är konstigt att vi som till vardags sitter på stenhårda cykelsadlar i läder och trampar runt våra, kunde få så ont i knän och rumpor av en dag till häst.

 

Nästa dag var en vilodag och det var lika kallt ute som inne så det blev ett antal koppar the och kaffe för att hålla värmen. 

 

Nästa dag igen var det dags att börja trampa igen. Regnet smattrade mot rutan och vi beslöt ligga kvar en timma till. När jag tittade tyckte jag att det var konstigt varför en svart bil på gatan har ett vitt tak - sedan såg jag att det var snö. Taken runt om var snötäckta också även om det mesta regnat bort.

 

Att det kommit 5-7 cm snö som förvisso regnade bort nästan med en gång kändes inte bra. Vi har ju cyklat i värre snöväder än det här, men eftersom vi har gott om tid beslöt vi  att stanna kvar en dag till för att vänta ut bättre väder. 

 

I Langmusi finns två tibetanska tempel. När vi väl lämnade stan passade vi på att besöka ett av dem. 

 

Snygg interiör var där också.

 

Och munkarna var strängt upptagna med att be.

 

På dörren var det en målad bild som påminner om Gud Fader själv.

 

När vi lämnade tempelområdet omringades vi av små nyfikna novismunkar.

 

Varpå vi ”red våra cyklar” en sista gång genom Langmusis centrum. Vi hoppas att vi kan komma tillbaka hit någon gång i framtiden.

 

 

To be continued..