Hunden människans bästa vän?

[Oregistrerad]

Mina vänner.-

[Surin P3]

Några bilder på vår lite enkla hund, Euro.

Här när han var liten.

Han är som en katt egentligen.

Inte mer än tre skall på 7 månader.

När alla hundarna på gatan jagar mopedister utanför vårt hus, ca två meter ifrån Euro, ligger han ointresserad och vilar.

Skickat med Tapatalk/iPhone

[Kenneth4618]

Sådan Husse sådan Hund

[Guest Chan2011]

Dom vaxer,6 veckor.Sista bilden moster och mor.

mvh

Chan2011

[janne_h]

Nja!... men hunden var allmänt stökig och folk var lite rädda för att gå för nära...Thaiarna verkar vara allmänt rädda att säga ifrån även om det bara är en hund som behöver vägledning.

Tror inte jag överdriver när jag menar att hunden ansåg sig vara flockledaren i huset innan jag kom.

Hennes familj och anställda ger tummen upp när de ser hur hunden har förändrats och det är kul att se hur förvånade de blir..

Förut var det bara dalt och han fick aldrig komma ut på lång promenader då det var för många hundar som skulle kunna skada den bortskämda hunden.

Nu tar vi alltid en rask morgon/middag promenad samt han får vara ute i trädgården och leka,en helt annan hund idag jfm med för några månader sedan.

Skall väl tilläggas att frun är mäkta imponerad även om hon tycker så där om att hennes kelgris tyr sig mest till mig..

Men härlig hund är det och skulle jag tvingas välja mellan fru och hund så vete f-n om inte...

Låter bra Kjell. Om du är nere maj Juni? får vi ta och träffas och prata mera hundar. Jag Och frun har bokat en Schäfervalp ur en kull som föddes i söndags från en seriös uppfödare i Pak Chong som rekomenderades av Thailändska Schäferhundsklubben. Så vi har bestämt att vi hämtar honom i början av maj enligt ÖK.

Mvh Janne

Ändrades Mars 14, 2012 av janne_h

[keppe]

Dom vaxer,6 veckor.Sista bilden moster och mor.

mvh

Chan2011kan jag ta en till min avatar väldigt lik

[Tallviking]

Sicka soffpotatisar !!

[b-tung]

Hoppas att en liten kattjävel får vara med, en av två som jag har. Skulle. skaffa jycke om jag hade tiden. Har haft schäfer, yorkshireterrier, frugan varghund. Vi brukar passa en vajmaranier(stavningen) och en gatukorsning.

Carpe diem djurvänner

---

I am here: http://tapatalk.com/map.php?fw20kc

Sent from my iPhone using Tapatalk thu sucker of al phones..

[Oregistrerad]

+14 i Skåne idag

[FemmeDeFatale]

Fan vad jag saknar att ha en hund igen, hade en pitbullhane, men han somnade in strax innan vi flyttade till Thailand, 11 år gammal

Önskar att jag kunde hitta en pitbullhane som honom igen, men det är nog ganska långsökt.

Mycket trevligt att se era vovvar, jag får ett brett leende på mina läppar, för jag kan nästan se att de är riktiga små busrackare som ni får många skratt (och ilskna miner) av

Ser fram emot fler bilder på era älsklingar!!!!

[Guest Chan2011]

You welcom

[Guest borichiangmai]

Källa:djurhällsobutiken.se

Första hjälpen för hund och katt

Olyckor kan inträffa när som helst och oftast när man minst anar det. Om din hund eller katt skadar sig är det viktigt att den person som befinner sig i närheten agerar korrekt för att mildra skadan eller till och med rädda livet på djuret. Syftet med denna handbok är att hjälpa dig som djursägare att agerar korrekt när ditt husdjur skadat sig. Handboken visar steg för steg hur du skall göra när olyckan varit framme och är författad av Leg. Vet. Fredrik Ståhlberg i samarbete med djurhälsoportalen Veterinären.nu.

Innehållsförteckning

1. Normalvärden för hund och katt
   
2. Förebyggande åtgärder
   
3. Om olyckan är framme
   
4. Konstgjord andning för hund och katt
   
5. Hjärt-lungräddning för hund och katt
   
6. Transport av skadad hund och katt
   
7. Munkorg och nossnara
   
8. Tassbandage
   
9. Åtgärder vid vanliga akuta situationer
   
10. Om författaren
    

Normalvärden för hund och katt

Hjärtfrekvens (puls)

• Katt 140-220 slag/minut
  
• Stora hundar 60 -100 slag/minut
  
• Små hundar 100-160 slag/minut
  

Andningsfrekvens

• Katt 20-40 andetag/minut
  
• Hund 10-30 andetag/minut
  

Temperatur

• Hund och katt 38,0 °C - 39,0 °C (ändtarmen)
  

Innehållsförteckning

Förebyggande åtgärder

Förebygg faror i vardagen genom att låsa in mediciner och kemikalier (t.ex. råttgift eller kylarglykol) och ha alltid kontroll över hunden utomhus. Undvik svaga isar, trafikerade vägar o.s.v. samt använd flytväst till sjöss. Lämna aldrig hunden/katten ensam i bilen, framför allt inte varma dagar. Ha alltid telefonnummer till närmsta veterinär/klinik/jouröppna djursjukhus tillgängligt. Ha gärna kontaktuppgifter till till närmsta klinik till hands. Detta är extra viktigt när ni åker till sommarstugan eller på semester.

Innehållsförteckning

Om olyckan är framme

1. Förbli lugn och överblicka situationen. Finns det ytterligare fara för dig eller andra? Säkra platsen.

2. Bedöm skadan. Tala lugnande till djuret och låt det veta var du är innan du rör det. Har djuret ont sätt nossnara innan du undersöker. Undvik nossnara om hunden/katten har svårt att andas.

2. Ge första hjälpen och förbered transport.

Medvetande

Är djuret vid medvetande? Försök få ögonkontakt eller ruska försiktigt på djuret och bedöm om det reagerar. Är djuret vid medvetande behövs inte hjärt- lungräddning utan andra skador kan åtgärdas t.ex. rensa luftvägar och bandagera sår.

Andning

Andas djuret? Säkra fria luftvägar genom att dra tungan framåt och avlägsna blod eller främmande föremål från nos och svalg. Kontrollera att slemhinnorna i munnen har ljusrosa färg. Blåaktig ton kan bero på andningssvårigheter eller störd blodcirkulation.

Puls

känn på sidan av bröstkorgen bakom armbågen efter tecken på hjärtslag.

Medvetslös hund/katt utan puls och utan andning

Starta hjärt-lungräddning (se avsnittet om Hjärt- lungräddning för hund och katt nedan).

Medvetslös hund/katt med puls men utan andning

Starta konstgjord andning (se avsnittet om Konstgjord andning för hund och katt nedan).

Medvetslös hund/katt som andas och har puls

Stoppa större blödningar, bedöm om risk finns för ytterligare skada när hunden/katten flyttas och försök förebygga detta. Transportera djuret i sidoläge till veterinär.

Innehållsförteckning

Konstgjord andning för hund och katt

1. Säkra fria luftvägar. Öppna munnen, dra fram tungan, kontrollera att det inte finns något i svalget som kan hindra andning.

2. Stäng djurets mun och forma dina läppar om nosen. Blås försiktigt för att se att bröstkorgen reser sig. Tänk på att små djur har små lungor. Blås inte för hårt eller för mycket.

3. Andas med ca 20 andetag per minut tills andning kommer igång eller tills du når veterinär.

Innehållsförteckning

Hjärt-lungräddning för hund och katt

1. Säkra fria luftvägar. Öppna munnen, dra fram tungan, kontrollera att det inte finns något i svalget som kan hindra andning.

2. Med hunden/katten i sidoläge och en handflata mot de sista revbenen (närmast bakbenen) ges ett par kraftiga kompressioner av bröstkorgen för att stimulera andning och hjärta.

3. Om du ej ser tecken på andning eller puls fortsätt enligt följande:

Med hundens/kattens mun stängd sätter du dina läppar om nosen och blåser försiktigt fem långsamma andetag. Se att bröstkorgen lyfter sig men inte blir onaturligt stor. Ju mindre djur desto försiktigare andetag för att inte skada lungorna.

Sitt på knä bredvid hunden/katten. Lägg handflatorna mot bröstkorgen strax bakom/ovanför armbågen.

Med raka armar trycker du ner bröstkorgen 30 gånger i snabb följd (ca två tryck per sekund). Du ska inte krossa revbenen men kompressionerna ska vara tydliga och mellan varje tryck måste bröstkorgen få möjlighet att expandera helt.

Gör paus i hjärtmassagen och ge ytterligare två andetag.

Fortsätt hjärtmassagen. Är du ensam upprepa 30 tryck – två andetag tills puls och andning återkommer eller du inte orkar längre. Är ni två gör den ena 15 tryck följt av att den andra ger ett andetag o.s.v.

Innehållsförteckning

Transport av skadad hund och katt

Om hunden/katten kan, är det oftast bäst att låta den gå själv om inte ansträngning kan förvärra skadan t.ex. vid ormbett. Om du bär hunden/katten tänk på att lyfta utan att trycka ihop bröstkorgen och utan att trycka på luftstrupen. Det är också viktigt att försöka hålla djurets ryggrad rak, framför allt om man misstänker ryggskada. Om hunden/katten har ont, gör en nossnara med t.ex. gasbinda för att förhindra att du blir biten (se avsnittet om Munkorg och nossnara).

Katt eller liten hund bärs bäst vilande på båda armarna. En hand under frambenen och en under bakbenen. Har man tillgång till transportbur är det att föredra. Mellanstora hundar lyfter man med en arm om förbröst och framben med handen om armbågen och med andra armen under låren och bäckenet.

Stora hundar som inte kan hanteras av en person kan förflyttas på en bår. Gör en provisorisk bår av en bred planka/dörr eller bär hunden i en filt/lakan.

En hård bår är att föredra men risk finns att hunden kan trilla eller hoppa av. Om möjligt avdelas en person att hålla hunden stilla på båren. Man kan också stabilisera hunden på båren genom att dra ett par tag med tejp över hunden.

Innehållsförteckning

Munkorg och nossnara

Det är inte elakt att förse hunden/katten med munkorg och nossnara. Har djuret ont kan det bita omkring sig i panik hur snällt det än är i vanliga fall. Munkorg är fel endast om hunden/katten har påtagligt svårt att andas. Har du ingen munkorg gör du lätt en nossnara enligt följande instruktioner.

Snaran görs genom att göra en stor lös ögla på t.ex. en lång bit gasbinda alternativt ett snöre, rep, tygremsa eller ett koppel. Gör en ögla genom att göra en vanlig kärringknut med två slag. För öglan över nosen (knuten ska hamna på ovansidan av nosen) och dra åt försiktigt så att munnen inte kan öppnas. Ändarna korsas under nosen och knyts sedan bakom öronen.

Innehållsförteckning

Tassbandage

Lägg remsor av bomull mellan tårna och under sporren. Rulla UT en bomullslinda från tassens baksida, över tårna och upp på framsidan. Skilj gärna bomull från sårskada genom att lägga en kompress emellan.

Vira bomullslindan i överlappande varv runt tassen. Fäst med tejp. Upprepa med gasbinda för att förstärka. Gasbindan kan dras åt ganska hårt så att bandaget sitter stadigt utan att hindra blodtillförseln till tassen.

Skydda gärna bandaget med ett yttre lager elastisk linda eller förstärk med några remsor tejp för att förhindra att bandaget glider.

OBS! Ett bandage måste bytas dagligen, oftare om det blir blött. Skydda mot väta t.ex. med en plastpåse eller en tass-sko vid rastning.

Innehållsförteckning

Åtgärder vid vanliga akuta situationer

Följande text är menad som råd i akuta situationer tills veterinär kan kontaktas. Rådgör alltid med veterinär så snart som möjligt.

Sårskador

Ytliga småsår liknande skrubbsår behöver vanligen inte mer åtgärd än regelbunden rengöring med t.ex. klorhexidinlösning. Djupare skador som går genom hela huden bör undersökas av veterinär eftersom även ett litet hål kan dölja en stor skada. Små bitsår drar snabbt ihop sig men bakterier som blir kvar under huden kan orsaka bölder. Tvätta sår med vatten eller fysiologisk koksaltlösning, bandagera och kontakta veterinär.

Brännskada

Skölj med kallt vatten i minst 15 minuter (tag tid), skydda med kompress och bandage. Kontakta veterinär.

Värmeslag

Lämna aldrig djur i bilen under den varma årstiden. Symtom är kraftigt hässjande (hunden/ katten flåsar med tungan hängande UT UT munnen) och svaghet följt av medvetslöshet. Är olyckan framme, kyl hunden/katten med vatten eller fuktiga handdukar under transport till djursjukhus. Djur som drabbats av värmeslag bör alltid undersökas av veterinär eftersom inre skador kan ha uppstått.

Ormbett

Ett ormbett svullnar snabbt upp och är mycket smärtsamt. Bett i tassar är farligare än i nosen. Håll hunden/katten lugn och bär den till bil/båt för transport till veterinär och vidare behandling. Kortison har ringa eller ingen effekt men kan vara motiverat om man har långt till veterinär.

Förgiftning

Försök inte få hunden/katten att kräkas. Du gör bara situationen värre. Om djuret inte är mentalt påverkat (svårt att kontakta) ge det något att äta för att späda UT/neutralisera giftet. Tag med förpackningar, växter, svampar eller annat prov på giftet till veterinären. Hos veterinären kan kräkmedel ges om det är lämpligt samt vidare vård beroende på gift.

Främmande föremål i mun och svalg

Behövs vanligen två personer. En som står bakom hunden/katten för att hindra den från att backa och en som håller upp käkarna med grepp precis bakom hörntänderna samt en som försöker få bort föremålet som sitter fast. Runda föremål i svalget (boll) kan vara mycket svåra men försök att få en pincett eller ett finger bakom föremålet och dra UT det. Var beredd på att djuret kan försöka bita i panik. Är tungan svår att hålla, kan man förbättra sitt grepp med en handduk, hushållspapper, kompress eller dylikt.

Krampanfall

Hunden/katten faller ihop med ryckningar i huvud, kropp och ben. Djuret är ofta okontaktbart och kan bajsa och kissa på sig. Hunden/katten behöver lugn och stillhet.

Släck ljuset, täck gärna över ögonen med en handduk men lämna nosen fri för andning. Stäng av TV/ stereo och andra ljudkällor. Undvik att röra hunden/katten och stoppa inte in något i munnen. Ring veterinär och rådgör. Anfall går ofta över på några minuter men om det inte verkar gå över, måste du till veterinär för kramplösande behandling.

[Tack och Hej]

Hur hjälper man människor?? har aldrig sett en beskrivning om första hjälpen för människan.

[Oregistrerad]

Nu har vi ingen hund - men alla familjemedlemmar tycker mycket om jyckar.

Igår blev dottern lycklig då en hundägare hälsade på.

[Guest borichiangmai]

Ja man kan ju lika väl sova när man får pedikyr.

Ha det

[Oregistrerad]

När inga hundar finns då slutar jag

[janne_h]

Hundvalpen vi hämtar om 2 veckor

[Guest Forden34]

http://www.aftonblad...icle13969612.ab

[Oregistrerad]

2012-05-01

[Guest borichiangmai]

Hunden - mer än bara människans bästa vän

Hundägare har bättre hälsa än människor utan hund. Det visar flera internationella forskningsstudier. Framförallt har hussar och mattar i genomsnitt lägre blodtryck och är mindre stressade.

Under de senast 20 åren har det gjorts flera internationella studier om där forskarna undersökt hur hundar påverkar sina ägares psykiska och fysiska hälsa på ett positivt sätt.

- Anledningen till att många väljer att skaffa hund är att man förväntar sig att få en högre livskvalitet. I de undersökningar som vi gjort uppger hundägarna att de upplever att både deras psykiska och fysiska hälsa förbättrats sedan de skaffat hund, säger Frode Lingaas, professor på Norges veterinärhögskola, och som gjort flera forskningsstudier om hundens betydelse för hälsan.

Motionsmängden ökar

Att bli hundägare innebär för de flesta att de i större utsträckning börjar att vistas mer utomhus på längre eller kortare rastningspromenader med hunden. Den ökade motionsgraden har förstås omedelbara positiva effekter på hälsan, menar Frode Lingaas.

Flera studier har dessutom visat att hundägare generellt har lägre blodtryck än människor utan hund.

- Det är svårt att säga vad som ligger bakom de resultaten. Antagligen är det så att den ökade motionsdosen har betydelse men också att hunden har en avstressande funktion på sin ägare. Det finns också studier som visar att människor som drabbats av hjärtinfarkt och har hund lever längre efter sin infarkt än de som drabbats av samma sjukdom men som inte har hund, säger Frode Lingaas.

Främjar sociala kontakter

Hundägare har lättare att knyta sociala kontakter och får därför ofta ett rikt socialt liv. Hundägande änkor, änklingar och pensionärer råkar mer sällan ut för depressioner. Hunden aktiverar och ökar de sociala kontaktytorna.

Många fysiskt handikappade har stor glädje av att vara hundägare. Först och främst nöjet i sig av det trogna sällskapet men också av att många hundar kan tränas till att hjälpa till med olika uppgifter.

En stor del av forskningen om hur hundar och andra husdjur höjer människors välbefinnande görs i USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

- Några av de just nu mest intressanta forskningsprojekten handlar om vad som kallas "Animal Assisted Therapy" , det vill säga hundar som får komma på besök till olika vårdinstitutioner, främst till hem för gamla. Det är framförallt vissa patientgrupper som har stor nytta av den här typen av vård, till exempel äldre som drabbats av hjärnblödning och som i samband med detta fått afasi. För dem kan hunden vara en källa till mycket värme och kärlek. Det gäller också patienter som lider av obotlig cancer och som i livets slutskede finner tröst och trygghet i en hund, säger Frode Lingaas.

Bättre kommunikation

Även i Sverige och Norge börjar den här terapiformen att etablera sig. Hundar och andra husdjur används på flera sjuk- och ålderdomshem runt om i landet. Sällskapsdjur har visat sig ha en positiv inverkan på äldres hälsa, gemenskap och psykiska och fysiska aktivitetsnivå.

Undersökningar har visat att barn som växer upp med hundar utvecklar en bättre kommunikation med andra barn och vuxna. Barn med hund är också ofta bättre på att ta ansvar och kan lättare tackla livets faser som till exempel fortplantning, födelse, sjukdomar och död.

I en italiensk forskningsstudie från 1998 lyckades forskarna visa att djur har en särskilt god inverkan på barn som lider av autism. Studien utfördes på barn i förskole- och lågstadieåldern. Under studien fick barnen, som led av grava kontaktsvårigheter, inte bara umgås med hundar utan även med katter, kaniner och getter. En gång i veckan togs djuren till skolan där barnen gick. Försöksledarena kunde konstatera att de autistiska barnens kommunikativa utveckling bestod mellan besöken av djuren och förbättrades under hela försöksperioden.

- Liknade resultat har även kunnat visas på personer med mongolism och hos människor som lider av schizofreni och andra psykiska sjukdomar, säger Frode Lingaas.

Källa: Medical Link

[Oregistrerad]

Den blomstertid nu kommer

[Guest borichiangmai]

Hur var det nu igen, vem skulle köra idag?

Ha det

[Odin]

När inga hundar finns då slutar jag

Det där va något bland det bästa jag hört... Å från en Skaunepoag dessutom.

[Sam sip sam]

Hunden - mer än bara människans bästa vän

Hundägare har bättre hälsa än människor utan hund. Det visar flera internationella forskningsstudier. Framförallt har hussar och mattar i genomsnitt lägre blodtryck och är mindre stressade.

Under de senast 20 åren har det gjorts flera internationella studier om där forskarna undersökt hur hundar påverkar sina ägares psykiska och fysiska hälsa på ett positivt sätt.

- Anledningen till att många väljer att skaffa hund är att man förväntar sig att få en högre livskvalitet. I de undersökningar som vi gjort uppger hundägarna att de upplever att både deras psykiska och fysiska hälsa förbättrats sedan de skaffat hund, säger Frode Lingaas, professor på Norges veterinärhögskola, och som gjort flera forskningsstudier om hundens betydelse för hälsan.

Motionsmängden ökar

Att bli hundägare innebär för de flesta att de i större utsträckning börjar att vistas mer utomhus på längre eller kortare rastningspromenader med hunden. Den ökade motionsgraden har förstås omedelbara positiva effekter på hälsan, menar Frode Lingaas.

Flera studier har dessutom visat att hundägare generellt har lägre blodtryck än människor utan hund.

- Det är svårt att säga vad som ligger bakom de resultaten. Antagligen är det så att den ökade motionsdosen har betydelse men också att hunden har en avstressande funktion på sin ägare. Det finns också studier som visar att människor som drabbats av hjärtinfarkt och har hund lever längre efter sin infarkt än de som drabbats av samma sjukdom men som inte har hund, säger Frode Lingaas.

Främjar sociala kontakter

Hundägare har lättare att knyta sociala kontakter och får därför ofta ett rikt socialt liv. Hundägande änkor, änklingar och pensionärer råkar mer sällan ut för depressioner. Hunden aktiverar och ökar de sociala kontaktytorna.

Många fysiskt handikappade har stor glädje av att vara hundägare. Först och främst nöjet i sig av det trogna sällskapet men också av att många hundar kan tränas till att hjälpa till med olika uppgifter.

En stor del av forskningen om hur hundar och andra husdjur höjer människors välbefinnande görs i USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

- Några av de just nu mest intressanta forskningsprojekten handlar om vad som kallas "Animal Assisted Therapy" , det vill säga hundar som får komma på besök till olika vårdinstitutioner, främst till hem för gamla. Det är framförallt vissa patientgrupper som har stor nytta av den här typen av vård, till exempel äldre som drabbats av hjärnblödning och som i samband med detta fått afasi. För dem kan hunden vara en källa till mycket värme och kärlek. Det gäller också patienter som lider av obotlig cancer och som i livets slutskede finner tröst och trygghet i en hund, säger Frode Lingaas.

Bättre kommunikation

Även i Sverige och Norge börjar den här terapiformen att etablera sig. Hundar och andra husdjur används på flera sjuk- och ålderdomshem runt om i landet. Sällskapsdjur har visat sig ha en positiv inverkan på äldres hälsa, gemenskap och psykiska och fysiska aktivitetsnivå.

Undersökningar har visat att barn som växer upp med hundar utvecklar en bättre kommunikation med andra barn och vuxna. Barn med hund är också ofta bättre på att ta ansvar och kan lättare tackla livets faser som till exempel fortplantning, födelse, sjukdomar och död.

I en italiensk forskningsstudie från 1998 lyckades forskarna visa att djur har en särskilt god inverkan på barn som lider av autism. Studien utfördes på barn i förskole- och lågstadieåldern. Under studien fick barnen, som led av grava kontaktsvårigheter, inte bara umgås med hundar utan även med katter, kaniner och getter. En gång i veckan togs djuren till skolan där barnen gick. Försöksledarena kunde konstatera att de autistiska barnens kommunikativa utveckling bestod mellan besöken av djuren och förbättrades under hela försöksperioden.

- Liknade resultat har även kunnat visas på personer med mongolism och hos människor som lider av schizofreni och andra psykiska sjukdomar, säger Frode Lingaas.

Källa: Medical Link

Min schizofreni och mina psykiska problem är som bortblåsta efter att vi skaffat hund

[Don Went]

våran nya vakthund