Jump to content
IGNORERAD

En fråga till alla er som är gifta med en thaitjej


Tomcat

Recommended Posts

När ni åkte ner till Thailand, gjorde ni det i hopp om att finna en livspartner, eller var det bara något som skedde? Bara nyfiken. Frågan gäller ju naturligtvis bara de som hittat sin fru i Thailand och inte på hemmaplan.

Link to comment
Dela på andra sajter

  • Svar 68
  • Skapad
  • Senaste svaret

Mest aktiva i denna tråd

  • måne

    6

  • swedenfarang

    6

  • Tomcat

    5

  • Baa

    5

Mest aktiva i denna tråd

Hehe Tomcat, jag tror du ar ute och fiskar efter diskussioner...  :gasp:

Men tyvarr kan jag inte svara pa din fraga - da jag inte uppfyller

kravet om att ha en fru fran Thailand...  :na:

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Hehe Tomcat, jag tror du ar ute och fiskar efter diskutioner...  :gasp:

Men tyvarr kan jag inte svara pa din fraga - da jag inte uppfyller

kravet om att ha en fru fran Thailand...  :na:

Jo, det klart jag vill ha lite fart. Men jag är också -- tro det eller inte -- seriöst intresserad. Skulle vara kul med lite feedback.

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

När ni åkte ner till Thailand, gjorde ni det i hopp om att finna en livspartner, eller var det bara något som skedde? Bara nyfiken. Frågan gäller ju naturligtvis bara de som hittat sin fru i Thailand och inte på hemmaplan.

Svar nej. Träffade i och försig min fru i tredje land men kunde lika gärna träffat henne i Thailand. Det finns nog en hel del som gjort som du frågor om. Men de kanske inte vill svara. Det låter ju lite desperat att åka till ett annat land enbart för att skaffa sig en fru.

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Det låter ju lite desperat att åka till ett annat land enbart för att skaffa sig en fru.

Dom finns.

member of svampen's fan-club :yes:

Link to comment
Dela på andra sajter

Min morsa har hållt till i Thailand i många år...å tjatat på mig att åka dit.så jag gav med mig å åkte ner för å fira jul med morsa dec-04...träffade min fru första kvällen i phuket   :great:

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Min morsa har hållt till i Thailand i många år...å tjatat på mig att åka dit.så jag gav med mig å åkte ner för å fira jul med morsa dec-04...träffade min fru första kvällen i phuket   :great:

Jösses, det måste ha varit som att ha 13 rätt på stryktipset. Jag menar, vad är oddset. Grattis!

Link to comment
Dela på andra sajter

Kom ner till Thailand i 20-års åldern, för länge sedan för att starta upp ett eget företag inom offshore-branchen.

Hade dessförinnan läst "Economics and management in South East Asia" men även historia, geografi och religion i ungefär 4 månader som förberedelse och aldrig ens reflekterat över kvinnor i Thailand eller hört något om dem.

Väl i Thailand startade jag upp verksamheten och hade under det första året inte ens tid att tänka på "damer".

Man såg dem överallt men det var inget som ens fick en att reagera. Tyckte även att dem var ganska så fula, såg mest ut som apor.

Oundvikligen var jag vid flertalet tillfällen tvungen att besöka barer och liknade i samband med kundbesök men tyckte hela scenen med kvinnor som bjöd ut sig i barer var motbjudande och höll mig annars långt därifrån.

Jag blir några år senare hembjuden till en finare "medelklassfamilj" i Bangkok, med vilka jag gjort affärer med i nästan 2,5 år.

Och då får jag äntligen se den enda kvinna som är värd att nämnas i sammanhanget.

Dottern i huset är klar med sin utbildning och ska firas.

Det sa "Klick" omedelbart.

3 månaders frieri med "förklädde", ett Thai-bröllop, 3 barn och 18 år senare kan jag säga att det är exakt detsamma som med vilken "svenne-tjej" som helst.

Det viktiga i ett förhållande är kommunikation, ett GEMENSAMT språk, respekt för varandra, acceptera varandras traditioner och kultur.

För eller senare kommer det en vardag.

ANNARS ÄR DET DÖMT ATT MISSLYCKAS.

Jag har haft mer än 90 svenskar som arbetat för mig, 65-70 har skaffat Thai-partner, många barn har dock producerats, men det är bara 3 av killarna som har levt samman med sin Thai-partner längre än 8-10 år.

Taskig statistik, eller?

Men jag tror inte det är tjejernas fel utan snarare killarnas.

Svenska killar som kommer ner och tar sig en Thai-partner skulle haft samma statistik med andra kvinnor oavsett var dem kommer ifrån.

Link to comment
Dela på andra sajter

Svenska killar som kommer ner och tar sig en Thai-partner skulle haft samma statistik med andra kvinnor oavsett var dem kommer ifrån.

Jo, kanske, men det där vet vi ju inte. Vi kan bara gissa. Personligen tror jag att kulturkrocken kan vara förödande. De flesta faranger tror jag inte förstår hur olika vi i grunden är, jag menar på ytan verkar vi ju ha ungefär samma värdenormer, kan skratta åt samma saker och trivas tillsammans på ett ytligt, vardagligt plan. Ett tag. Men förr eller senare blottläggs de grundläggande skillnaderna och det blir problem. Ähhh, nu låter jag som om det skulle vara dömt att misslyckas -- så menar jag inte alls. Men det är svårt, mycket svårare än folk i allmänhet tror. Och när det går åt helvete, så tror jag ingen part kan lastas -- vi är bara för olika.

Link to comment
Dela på andra sajter

Fann min blivande fru genom en bekant -96. Åkte sedan ned till Thailand och träffade henne..en underbar tjej. Nu har vi bott tillsammans i över två år och allt funkar perfekt. Visst har vi haft våra duster mm men det har alltid klarats upp. Kan ju tillägga att man hade lite problem med vissa Thai traditioner men det har jag lärt mig att leva med. Inget jag stör mig på utan det va mest så främmande till en början.

Man måste kunna kommunicera och respektera varandras åsikter. Även om det kan vara svårt ibland.men det har funkat för oss. Nu ska vi ta steget mot en vigsel i Sverige innom kort. Lyckligare kan man inte bli  :party:

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Fann min blivande fru genom en bekant -96. Åkte sedan ned till Thailand och träffade henne..en underbar tjej. Nu har vi bott tillsammans i över två år och allt funkar perfekt. Visst har vi haft våra duster mm men det har alltid klarats upp. Kan ju tillägga att man hade lite problem med vissa Thai traditioner men det har jag lärt mig att leva med. Inget jag stör mig på utan det va mest så främmande till en början.

Man måste kunna kommunicera och respektera varandras åsikter. Även om det kan vara svårt ibland.men det har funkat för oss. Nu ska vi ta steget mot en vigsel i Sverige innom kort. Lyckligare kan man inte bli  :party:

Grattis och lycka till!

Link to comment
Dela på andra sajter

broder tuk tuk

Semteck!

Kan bara hålla med dig om att ett gemensamt språk och gemensamma

tankestrukturer och värderingar är oerhört viktigt i ett normalt förhållande.

Att kunna utbytta erfarenheter som båda parter kan känna igen sig i ger en

trygghet som är väldigt värdefull både på kort och lång sikt.

Sedan är ju behovet av intellektuell stimulans väldigt individuell från person till

person. Vissa personer bryr sig inte, medan andra behöver kommunikation och

tankar för att kunna fungera i en relation.

Det finns ju även dem som är fullt nöjda med känslomässig och kroppslig närhet,

vilket ju i och för sig inte är något negativt.

Den biten kan ju även en outbildad bartjej uppfylla med råge.

Men behöver man intellektuell stimulans och intellektuella utmaningar i ett

förhållande kanske man ska leta efter frugan på andra ställen än i bardistrikten.

BTT

Soi 7

Link to comment
Dela på andra sajter

Åkte till Thailand första gången 88 ,det var en ren nöjesresa med grabbarna(var gift med farangdam)har sedan varit nere ett otal ggr.Träffade min nuvarande och första thaifru 94 fick barn med henne 97 och på den vägen är det.Vi har haft många kollisioner under vägen men hittils alltid rett ut dom.Som ni säger så är kulturkrockarna många och våldsamma men det gäller att både ge och ta för att det skall fungera,det svåraste har varit att komma överens om den ekonomiska biten(är fortfarande)Hon vill helst gå hemma och siska och att jag ska försörja familjen.Nu har hon upptäckt att hon får mer pengar om hon själv jobbar och kan shoppa ännu mera.Nu betalar vi ungefär lika i hushållet även om hon tycker att hon tycker att hon betalar alldeles för mycket  :whistle: Jag har betalat alla resor till los under alla år(och det är många)men de två senaste åren har hon betalat själv :great: på det hela taget tycker jag att det fungerat mycket bra(jag är säkert inte lätt att leva med)och jag skulle aldrig kunna tänka mig en farangdam igen men en mia noi skulle jag kunna tänka mig, :kort:   men det får man väl inte säga skäms på mig.Mvh Måne  :lol:   :whistle:

Måne

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag åkte till Thailand før å ha semester

det blev många turer dit innan jag treffade hon som idag e min fru

och vi reser fortfarande ner dit  så ofta vi kan

Hoggarn som gillar maten på kalimera på linnegatan i gbg

Link to comment
Dela på andra sajter

Guest Isan Lover

Hej

Att tjejer var en bidragande orsak till att man åkte dit första gången är sant, men planer på att gifta sig o.s.v fanns inte.

Men med facit i hand blev det så och det har ändrat hela mitt liv på ett positivt sätt, men jag tror inte att det är något man ska planera eller räkna med.

Jag tror att det är bättre att ta det som det kommer och inte försöka stressa fram något eller chansa, händer det så händer det.

Men jag hyllar gärna den thailändska kvinnan, speciellt dom från Isaan.

Dom är söta, sociala, väluppfostrade, snälla, roliga, arbetsamma, duktiga på mat, och kan ta hand om både man och familj, och är också en kamrat för livet.

Mvh Isan Lover

Link to comment
Dela på andra sajter

Tror det beror på hur många olika situationer som helst, kan vara allt från en familjesemester till ett desperat sista försök.

En som jag tror bidragande orsak till de skillsmässor från äktenskap med bl.a. Thai är okunnskap.

Att inte sätta sig in i och acceptera kulturen i det främmande landet man funnit sin käresta i ger outömmliga risker till frontalkollisioner.

Som en mycket god vän från England sa en gång: It want help you when the bill arrive if you don´t knew what it´s about.

Då är det bara till att pröjsa, precis som när man inte läst det finstilta.

MVH

Baa

Vinter och snö gör sig bäst på vykort.

 

Nackdelen med alkohol är att det får människan att förväxla ord med tankar!

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

När ni åkte ner till Thailand, gjorde ni det i hopp om att finna en livspartner, eller var det bara något som skedde? Bara nyfiken. Frågan gäller ju naturligtvis bara de som hittat sin fru i Thailand och inte på hemmaplan.

Tvärtom så var jag väldigt bestämd angående att jag aldrig skulle ta en asiatisk tjej till Sverige och aldrig någonsin gifta mig (vare sig med en svensk tjej eller utländsk). Sambo (med en svenska) var så långt jag kunde sträcka mig.

En princip som funkade i dryga 5 år efter min premiärresa trots många, under resorna, lokala flickvänner. Men efter dryga 5 år som flitig Thailandsresenär så träffade jag den som trots allt skulle bli den asiatiska tjej jag gifte mig med samt tog med mig hem till Sverige. Och vid det laget hade jag redan tillbringat ca 18 mån i Thailand totalt samt några månader ytterligare i andra sydostasiatiska länder fördelat på 2-3 långa resor årligen.

Fast dumma principer är väl till för att brytas och jag ångrar inget nu 7 år senare. :)

Hur det gick till när jag träffade frugan går det att läsa om här...

http://www.maipenrai...hp?topic=1430.0

Fast ibland undrar man ju lite över hur livet hade gestaltat sig idag om man aldrig gjort den där förbenade första resan till Thailand. Beställde resan någon månad efter att jag avslutat ett 7 årigt särboförhållande med en svensk tjej men under mellantiden från biljettbeställningen fram till avfärd så hann jag faktiskt inleda parallella förhållanden med 2 olika svenska tjejer på 27 respektive 29 år. Båda färdigutbildade akademiker med bra jobb, hög lön och med fina arv att vänta. ;)

Fast efter första resan blev jag förstås som så många andra drabbad av gula febern och förhållanden i Sverige kändes inte längre så lockande jämfört med ett hett singelliv fyllt av resande. Och eftersom jag hade gott om både pengar på kontona samt massor av möjlighet till att pussla ihop långa ledigheter från jobbet så avecklade jag ganska snabbt mina dåvarande svenska förhållanden och ställde istället in mig på ett härligt singelliv. Något som alltså höll i sig i dryga 5 år innan jag till slut trillade dit. :)

Men hade jag istället valt att flytta ihop med t ex den svenska 27 åringen så gissar jag att jag idag levt ett ganska så mycket mer materiellt rikt liv än det jag nu fått med min "fattige" thailändska fru.

Som tur är så är jag inte så mycket för statusprylar och 27 åringen hade idag, snart 12 år senare redan varit 39. Och det har som tur är min thaifru fortfarande låååångt kvar till. ;)

Ge dem du älskar vingar att flyga, rötter att komma tillbaka till och anledningar att stanna. "Dalai Lama"

Link to comment
Dela på andra sajter

Quote

Kom ner till Thailand i 20-års åldern, för länge sedan för att starta upp ett eget företag inom offshore-branchen.

Hade dessförinnan läst "Economics and management in South East Asia" men även historia, geografi och religion i ungefär 4 månader som förberedelse och aldrig ens reflekterat över kvinnor i Thailand eller hört något om dem.

Väl i Thailand startade jag upp verksamheten och hade under det första året inte ens tid att tänka på "damer".

Man såg dem överallt men det var inget som ens fick en att reagera. Tyckte även att dem var ganska så fula, såg mest ut som apor.

Oundvikligen var jag vid flertalet tillfällen tvungen att besöka barer och liknade i samband med kundbesök men tyckte hela scenen med kvinnor som bjöd ut sig i barer var motbjudande och höll mig annars långt därifrån.

Jag blir några år senare hembjuden till en finare "medelklassfamilj" i Bangkok, med vilka jag gjort affärer med i nästan 2,5 år.

Och då får jag äntligen se den enda kvinna som är värd att nämnas i sammanhanget.

Dottern i huset är klar med sin utbildning och ska firas.

Det sa "Klick" omedelbart.

3 månaders frieri med "förklädde", ett Thai-bröllop, 3 barn och 18 år senare kan jag säga att det är exakt detsamma som med vilken "svenne-tjej" som helst.

Det viktiga i ett förhållande är kommunikation, ett GEMENSAMT språk, respekt för varandra, acceptera varandras traditioner och kultur.

För eller senare kommer det en vardag.

ANNARS ÄR DET DÖMT ATT MISSLYCKAS.

Jag har haft mer än 90 svenskar som arbetat för mig, 65-70 har skaffat Thai-partner, många barn har dock producerats, men det är bara 3 av killarna som har levt samman med sin Thai-partner längre än 8-10 år.

Taskig statistik, eller?

Men jag tror inte det är tjejernas fel utan snarare killarnas.

Svenska killar som kommer ner och tar sig en Thai-partner skulle haft samma statistik med andra kvinnor oavsett var dem kommer ifrån.

Instämmer helt med föregående talare, man måste ha ett antal gemensamma nämnare för att det ska funka i längden. Den här stormande första förälskelsen går över så småningom och då måsta man ju kunna ha något annat som attraherar en hos partnern.

"It is not power that corrupts but fear. Fear of losing power corrupts those who wield it and fear of the scourge of power corrupts those who are subject to it"- Aung San Suu Kyi
"It's not a lie, if you believe it" - George Costanza
"Never Argue With A Fool – They Will Drag You Down To Their Level, Then Beat You With Experience"
"Facts are meaningless - you could use facts to prove anything that's even remotely true" -Homer Simpson

www.destinationasien.se 

Link to comment
Dela på andra sajter

Tjenare Tomcat..intressant frågeställan..

När jag var nere för ett par år sen träffade jag dig på "hönshuset" (du kommer säkert inte ihåg mig)   :mdr: .och jag frågade dig om mycket,nyfiken som f-n.   :glasses: .hade upptäckt en ny värld.

Första tanken var hur kan man leva och bo i Thailand och välja den livsstilen..man var ju inte mentalt förberädd för de kvinnliga initsiativen..helt klart att man blev såld,inget att sticka under stol med.

Jag besökte Thailand första gången -89,5 veckor på Koh Samui..Paradiset då..glömmer det alldrig.

Sen blev det en icke planerad vistelse i Pattaya -05,träffa en underbar tjej..hehe trodde jag   :yes: ,där fick man stå med skägget i brevlådan när man kom hem."HELSÅLD"

Jo vad gjorde man,eftersom jag inte är född med matjord i fickorna så sålde jag av med rubbet,bilar å skit och åkte ner med med en bunt pengar och levde livet i ett par månader.Hehe ler gott åt minnena... :crazy:

Nu har jag averkat ett antal resor..Thailands- planerna har kommit till en stabil nivå..

Idag så innhandlades ett par Singha på bolaget..fick något konstigt i blicken igen   :diablo::drunk: ..när f-n åker jag var det första jag tänkte..."soon i think".. :mdr:

Härligt å va singel..just nu.Men vem vet vad som händer i framtiden..det jag vet är att jag alldrig kommer att ta hem en flickvän till sverige..

Kap   :wai:

Link to comment
Dela på andra sajter

Hej

Känner att jag måste svara på denna fråga, då ingen annan (vågat?) svara att de åkt till LOS i syfte att hitta en ny livskamrat. Men så var det för mig. Varför?

Under hösten 07 hade jag äntligen bestämt mig för att bryta upp ett över 30 årigt långt förhållande, som allt mer utvecklats till ett skyttegravskrig, där vi inte hade förmågan att ta oss upp ur skyttegraven och sluta fred. Det blev en del strul vid uppbrottet, och jag stod inför situationen att fira julen själv i ett tomt hus. Ingen höjdare. Jag hade aldrig varit i LOS, inte mycket för turistresor överhuvudtaget, men tog en restresa till Kahnom för att slippa den svenska julen som är så förknippad med familjen.

Thailand träffade mig som en hästspark rakt i magen. Vi var den första charterresan till Kahnom, och de flesta thailandärna där hade aldrig sett en vit falang förut. Alla tittade och hälsade, barnen stälde sig i ring och skrattade, inte åt mig men med mig. Gamla tanter kom fram och klämde på mig.

Där finns inga barer som i Bangkok eller på turistorterna, men brevid hotellet låg ett lite masageställe. Första gången jag tog en 2 timmars thaimassage hade jag träningsvärk i hela kroppen. Men det var så skönt att jag gick dit dagen efter igen, och hur det sen gick till så blev massösen min "flickvän" under resten av tiden i Kahnom. Det var inget jag planerat eller sökte, det bara föll sig så naturligt. Jag betalade aldrig några pengar till henne, men stod så klart för alla kostnader när vi gjorde något tillsammans. Vi tillbringade tiden med hennes arbetskamrater, och på kvällarna festade vi (inte våldsamt) med hennes vänner på en liten krog i närheten.

Det blev ingen fortsättning på vår relation när jag åkte tillbaka hem, men det var aldeles uppenbart för mig, att om jag skulle börja en ny relation, så skulle det vara med en tjej från Thailand. Jag hade mått så bra med massösen från Kahnom. Fast vår kommunikation var begränsad så kändes det aldrig jobbigt. Allt var så naturligt, och jag var accepterad och välkomnad i den thailändska gemenskapen fast jag var utläning.

Så väl hemma igen, fick jag genom en vän som är gift (för andra gången) med en thaidam, kontakt med min älskade Daw. Daw ville träffa en svensk kille, och bygga ett bra liv tillsammans med. Vi hade lite kontakt på mail och telefon, innan jag åkte ner igen i mitten av februari. På flygplatsen möttes jag av Daw och hennes två systrar som var tillsammans med mig under större delen av de tre veckorna som resan varade. Vi lärde känna varandra i Bangkok, i Hua Hin, och sedan tog de hem mig till mamma i Nanongthum (Chaiyapum är närmsta större stad) i Isaan. Då var jag accepterade, både av Daw och familjen, och Daw följde med mig tillbaka till Sverige i mars.

Vi har haft 6 underbara månader tillsammans i Sverige, och vi gifte oss den 17´e maj i Ulfshyttan, och en ceremoni hölls i templet i Ulfshyttan. Nu är min älskling tillbaka till LOS för att söka UT, och jag åker ner i början av december, för att förhoppningsvis kunna ta med mig min älskade tillbaka till Sverige.

Varför har det då gått så bra för oss? Precis som många andra har skrivit, man måste ha en öppenhet och vilja att ta till sig den andra kulturen. Jag har levt tillsammans med familjen i Isaan, jag känner till deras vilkor, och döttrarnas vilja att ta hand om sin mamma. Vi läste boken "Thailand fever" tillsammans under tiden i LOS, diskuterade den, och för mig känns det bara bra att kunna stötta min nya familj ekonomiskt i Thailand. Precis som de stöttar mig. Inte med pengar, men med omtanke och kärlek. Man ger det man kan ge.

Vi är bägge inställda på att bygga ett bra liv tillsammans, och från denna vilja har en kärlek växt fram som är så stark, så stark. Jag saknar min älskade, och räknar dagarna tills vi träffas igen. Idag är 83 dagar kvar.

Kitung

Link to comment
Dela på andra sajter

Registrera dig eller logga in för att kommentera
och se bilderna på riktigt.

Du måste vara medlem för att kommentera på forumet

Registrera dig

Registrera ett medlemskap. Lätt gjort...!

Registrera dig på forumet

Logga in

Har du redan ett medlemskap? Logga in här.

Logga in nu
Hem
Nytt
Logga in

Logga in



×
×
×
  • Skapa ny...