Det är lite svårt att uttala sig i frågan när man saknar erfarenhet från längre förhållanden med en eller flera thailändska kvinnor. Kortare relationer, eller relationer under tiden man haft förmånen att vara på en längre tids semester, utan de vardagliga kraven livet har på oss människor som fortfarande är tvungna att skaffa oss en inkomst till bl.a. det dagliga brödet är inte riktigt samma sak. Men eftersom det inte är ett oöverstigligt hinder för att ändå uttala sig i frågan så låter jag det inte hindra mig från att ändå komma med en liten inlaga i debatten som pågår.
Den handlar ju till viss del om kvinnor rent generellt och det är ett intresse som jag haft något eller några år innan puberteten med full kraft kom och öppnade en helt ny värld som bara bestod av kvinnor i olika åldrar och utseende. Och när den väl infunnit sig så kunde man ju inte tänka på så mycket annat under större delen av dygnet.
Intresset har, tvärtemot vad jag då trodde, inte avtagit med åren och numer har man också skaffat sig en viss erfarenhet och lärt sig ett och annat som man gärna hade velat veta och kunna vid tiden då de första målbrottsbrutna orden kraxades fram ur tonårsstrupen. Då man stod tillsammans med någon flicka med svettiga handflator och försökte få fram något intressant att säga. Kan inte påstå att jag saknar den tiden särskilt mycket..
Vad man attraheras av är individuellt och inte så sällan är det de fysiska attributen som i början spelar en viss roll. Inte en avgörande roll men visst har det en viss betydelse för om intresset alls skall infinna sig. Något lockande måste finnas för annars vaknar ju inte nyfikenheten. Det man finner vara lockande nog för att man ska ta kontakt, eller åtminstone ha viljan att göra det, kan vara de mest varierande sakerna men jag måste ändå erkänna att det är någon av de fysiska egenskaperna som i begynnelsen väcker intresset.
När kontakten väl är etablerad så är det inte längre det ytan som är viktig, åtminstone inte lika viktig. Istället kan det vara en särskild gest, en glimt i ögonen eller ett litet leende som bara jag kan tolka som är det man lägger märke till och som är några av de sakerna som gör varje kvinna individuell. Med största säkerhet märks inte de sakerna för den utomstående betraktaren som därför heller inte kan sätta sig in i, eller förklara varför just jag fallit för just den här kvinnan. Det har de för övrigt inte ett dugg med att göra heller om man ska tala klarspråk.
Huruvida det är svårare att leva med en thailändsk kvinna eller inte så kan jag bara säga att det för min del varit enklare. Betydligt enklare. Det beror naturligtvis på att jag var där på semester och hade en mer avslappnad syn på både tillvaron och livet i stort just då. De moln vi tillsammans vandrade på hade fortfarande en tydlig nyans av rosa.
Jag vill gärna tro att det är just jag som har den inverkan på damerna men kan inte svära på att det är en helt sanningsenlig tolkning.
Så att jämföra ett flerårigt förhållande med några månaders semesterflirt funkar ju inte om man vill återge en någorlunda korrekt bild av hur det kan vara. Saker som att man gemensamt pratat igenom hur en eventuell gemensam framtid kan te sig och de olika premisser som detta förhållande bör bygga på innan man fördjupar sin relation, är för mig så självklart men jag är medveten om att det finns de som rusar in i ett förhållande utan att ha talat om det mest primära. Visst kan det bli bra ändå men troligare är det att det blir en hel del missförstånd under tiden. Något som kan både stjälpa eller stärka förhållandet men som man bör ha klarat av i ett tidigare skede för bådas skull.
Personligen tycker jag att det är viktigt att göra klart vad som kan förväntas av båda parter innan man bestämmer sig att gå vidare. En rak och öppen kommunikation är verkligen nyckeln till att livet sedan blir enklare skulle jag tro. Vet båda vad de förväntas bidra med i relationen och har getts tillfälle att komma med sina synpunkter på det så vågar jag påstå att ett stadigt fundament för en riktigt bra och långvarig relation har lagts.
Vilka preferenser man själv har på en framtida partner är givetvis individuellt och ingen kan säga att någon annan har fel. Det är en fråga om tycke och smak och smaken är ju som vi alla känner till delad. Några har möjligheten att mer eller mindre skaffa sig en sk. lyxhustru då de har de ekonomiska medlen som krävs för det. Andra är tvungna att se till sådana praktiska men inte helt oviktiga saker som att det ekonomiska fortfarande fungerar på ett tillfredsställande sätt även efter att smekmånaden är över och verkligheten åter gör sig påmind.
Att se till att den hitflyttade partnern snabbt integreras i samhället med allt vad det innebär borde också vara en självklarhet. Oberoende av vad hon hade med sig i bagaget så tar det ändå en viss tid att anpassa sig till språk och till viss del kultur. Språket är det viktigaste för utan möjligheten att kunna kommunicera riktigt så kan man heller inte tillgodogöra sig allt annat som man behöver för att till fullo ”passa in”.
Samma sak gäller naturligtvis i de fallen när mannen väljer, eller har möjligheten att välja om han hellre vill bo tillsammans med sin partner i hennes land. Språkutbildning är nummer ett även om man med stor sannolikhet klarar sig bra med den engelskan man lärde sig i skolan och sedan har underhållit via amerikansk film på bio och tv. Men genom att klara sig själv med det nya landets språk underlättar man sin vardag något är en uppfattning jag har tills någon bevisat motsatsen.
När man pratar om Thailand och de thailändska kvinnorna så går det inte att bortse från några saker som inte är helt oviktiga som jag ser det. Det finns gott om vackra kvinnor där. Det finns det även här, eller i vilka länder man än besöker om man ser sig omkring. Inget nytt under solen i den frågan alltså. Däremot så är det en viss skillnad på tillgänglighet, om ni ursäktar min klumpiga formulering.
Kan man när man befinner sig i eller omkring medelåldern med allt som det innebär, få en kvinna på 20+ att känna det som om hon har fjärilar i magen när ni träffas på hemmaplan med hjälp av humor och charm så kanske man inte skall förvånas över att kvinnor i samma ålderskategori i Thailand också upplever samma känsla. Hur det egentligen förhåller sig kan bara var och en svara på men visst ser man vid varje tillfälle man är på besök i landet någon man som går med en både yngre och vackrare kvinna vid sin sida än vad han egentligen förtjänar?
Jag vågar påstå att det inte finns någon man av kvinna född som kan förhålla sig helt oberörd när en vacker kvinna fyrar av sitt vackraste leende mot honom. Känner man inte att pulsen slår en aning fortare? Får man dessutom en uppmärksamhet som man inte fått sedan länge sedan om ens någonsin, så ökar intresset än mer. Man kan riktigt känna hur axlarna blir bredare, bröstmusklerna växer och midjan smalnar. Dessutom känner man sig både yngre och vackrare än vad man gjort på länge.
Kommer man till Thailand så finns det många leenden som fyras av och kan man inte hålla sig lite kall inombords så finns risken att man snart börjar tro på sin egen förträfflighet och oemotståndlighet. Det kan till och med vara så att det är den känslan som får många att återkomma. Var annars kan man få känna sig ung, snygg och uppskattad på samma sätt?
Det är inga fel att uppskatta kvinnlig fägring eller kvinnligt sällskap men trots den mångfald som finns så finns det enligt mig inget bättre än att hitta ”henne”. När man gjort det så är det förvisso lika behagligt att även fortsättningsvis mötas av ett varmt leende men det är ”hennes” leende som kan få dig riktigt yr om man valt rätt. Att mötas av det leendet på morgonen eller vid varje givet tillfälle är obeskrivligt och något att sträva efter att någon gång få uppleva.
Vardagen går så mycket lättare även om det är en vardag under semestern. När man skiljts så är det givetvis tungt men känns efter ett samtal så oerhört mycket bättre och lättare. Trots avståndet så känns det bra att ha någon som väntar på dig, väntar på att just du ska komma tillbaka och när du väl gör det så möts du återigen av hennes leende.
Glöm inte att det finns de som har det betydligt sämre.
Den handlar ju till viss del om kvinnor rent generellt och det är ett intresse som jag haft något eller några år innan puberteten med full kraft kom och öppnade en helt ny värld som bara bestod av kvinnor i olika åldrar och utseende. Och när den väl infunnit sig så kunde man ju inte tänka på så mycket annat under större delen av dygnet.
Intresset har, tvärtemot vad jag då trodde, inte avtagit med åren och numer har man också skaffat sig en viss erfarenhet och lärt sig ett och annat som man gärna hade velat veta och kunna vid tiden då de första målbrottsbrutna orden kraxades fram ur tonårsstrupen. Då man stod tillsammans med någon flicka med svettiga handflator och försökte få fram något intressant att säga. Kan inte påstå att jag saknar den tiden särskilt mycket..
Vad man attraheras av är individuellt och inte så sällan är det de fysiska attributen som i början spelar en viss roll. Inte en avgörande roll men visst har det en viss betydelse för om intresset alls skall infinna sig. Något lockande måste finnas för annars vaknar ju inte nyfikenheten. Det man finner vara lockande nog för att man ska ta kontakt, eller åtminstone ha viljan att göra det, kan vara de mest varierande sakerna men jag måste ändå erkänna att det är någon av de fysiska egenskaperna som i begynnelsen väcker intresset.
När kontakten väl är etablerad så är det inte längre det ytan som är viktig, åtminstone inte lika viktig. Istället kan det vara en särskild gest, en glimt i ögonen eller ett litet leende som bara jag kan tolka som är det man lägger märke till och som är några av de sakerna som gör varje kvinna individuell. Med största säkerhet märks inte de sakerna för den utomstående betraktaren som därför heller inte kan sätta sig in i, eller förklara varför just jag fallit för just den här kvinnan. Det har de för övrigt inte ett dugg med att göra heller om man ska tala klarspråk.
Huruvida det är svårare att leva med en thailändsk kvinna eller inte så kan jag bara säga att det för min del varit enklare. Betydligt enklare. Det beror naturligtvis på att jag var där på semester och hade en mer avslappnad syn på både tillvaron och livet i stort just då. De moln vi tillsammans vandrade på hade fortfarande en tydlig nyans av rosa.
Jag vill gärna tro att det är just jag som har den inverkan på damerna men kan inte svära på att det är en helt sanningsenlig tolkning.
Så att jämföra ett flerårigt förhållande med några månaders semesterflirt funkar ju inte om man vill återge en någorlunda korrekt bild av hur det kan vara. Saker som att man gemensamt pratat igenom hur en eventuell gemensam framtid kan te sig och de olika premisser som detta förhållande bör bygga på innan man fördjupar sin relation, är för mig så självklart men jag är medveten om att det finns de som rusar in i ett förhållande utan att ha talat om det mest primära. Visst kan det bli bra ändå men troligare är det att det blir en hel del missförstånd under tiden. Något som kan både stjälpa eller stärka förhållandet men som man bör ha klarat av i ett tidigare skede för bådas skull.
Personligen tycker jag att det är viktigt att göra klart vad som kan förväntas av båda parter innan man bestämmer sig att gå vidare. En rak och öppen kommunikation är verkligen nyckeln till att livet sedan blir enklare skulle jag tro. Vet båda vad de förväntas bidra med i relationen och har getts tillfälle att komma med sina synpunkter på det så vågar jag påstå att ett stadigt fundament för en riktigt bra och långvarig relation har lagts.
Vilka preferenser man själv har på en framtida partner är givetvis individuellt och ingen kan säga att någon annan har fel. Det är en fråga om tycke och smak och smaken är ju som vi alla känner till delad. Några har möjligheten att mer eller mindre skaffa sig en sk. lyxhustru då de har de ekonomiska medlen som krävs för det. Andra är tvungna att se till sådana praktiska men inte helt oviktiga saker som att det ekonomiska fortfarande fungerar på ett tillfredsställande sätt även efter att smekmånaden är över och verkligheten åter gör sig påmind.
Att se till att den hitflyttade partnern snabbt integreras i samhället med allt vad det innebär borde också vara en självklarhet. Oberoende av vad hon hade med sig i bagaget så tar det ändå en viss tid att anpassa sig till språk och till viss del kultur. Språket är det viktigaste för utan möjligheten att kunna kommunicera riktigt så kan man heller inte tillgodogöra sig allt annat som man behöver för att till fullo ”passa in”.
Samma sak gäller naturligtvis i de fallen när mannen väljer, eller har möjligheten att välja om han hellre vill bo tillsammans med sin partner i hennes land. Språkutbildning är nummer ett även om man med stor sannolikhet klarar sig bra med den engelskan man lärde sig i skolan och sedan har underhållit via amerikansk film på bio och tv. Men genom att klara sig själv med det nya landets språk underlättar man sin vardag något är en uppfattning jag har tills någon bevisat motsatsen.
När man pratar om Thailand och de thailändska kvinnorna så går det inte att bortse från några saker som inte är helt oviktiga som jag ser det. Det finns gott om vackra kvinnor där. Det finns det även här, eller i vilka länder man än besöker om man ser sig omkring. Inget nytt under solen i den frågan alltså. Däremot så är det en viss skillnad på tillgänglighet, om ni ursäktar min klumpiga formulering.
Kan man när man befinner sig i eller omkring medelåldern med allt som det innebär, få en kvinna på 20+ att känna det som om hon har fjärilar i magen när ni träffas på hemmaplan med hjälp av humor och charm så kanske man inte skall förvånas över att kvinnor i samma ålderskategori i Thailand också upplever samma känsla. Hur det egentligen förhåller sig kan bara var och en svara på men visst ser man vid varje tillfälle man är på besök i landet någon man som går med en både yngre och vackrare kvinna vid sin sida än vad han egentligen förtjänar?
Jag vågar påstå att det inte finns någon man av kvinna född som kan förhålla sig helt oberörd när en vacker kvinna fyrar av sitt vackraste leende mot honom. Känner man inte att pulsen slår en aning fortare? Får man dessutom en uppmärksamhet som man inte fått sedan länge sedan om ens någonsin, så ökar intresset än mer. Man kan riktigt känna hur axlarna blir bredare, bröstmusklerna växer och midjan smalnar. Dessutom känner man sig både yngre och vackrare än vad man gjort på länge.
Kommer man till Thailand så finns det många leenden som fyras av och kan man inte hålla sig lite kall inombords så finns risken att man snart börjar tro på sin egen förträfflighet och oemotståndlighet. Det kan till och med vara så att det är den känslan som får många att återkomma. Var annars kan man få känna sig ung, snygg och uppskattad på samma sätt?
Det är inga fel att uppskatta kvinnlig fägring eller kvinnligt sällskap men trots den mångfald som finns så finns det enligt mig inget bättre än att hitta ”henne”. När man gjort det så är det förvisso lika behagligt att även fortsättningsvis mötas av ett varmt leende men det är ”hennes” leende som kan få dig riktigt yr om man valt rätt. Att mötas av det leendet på morgonen eller vid varje givet tillfälle är obeskrivligt och något att sträva efter att någon gång få uppleva.
Vardagen går så mycket lättare även om det är en vardag under semestern. När man skiljts så är det givetvis tungt men känns efter ett samtal så oerhört mycket bättre och lättare. Trots avståndet så känns det bra att ha någon som väntar på dig, väntar på att just du ska komma tillbaka och när du väl gör det så möts du återigen av hennes leende.
Glöm inte att det finns de som har det betydligt sämre.















Av mig får du ett toppenbra skrivbetyg!
Du levererar en välskriven och mycket behagligt reflekterande prosa.
När det gäller temat kärlek och attraktion mellan man och kvinna så bjuder du oss läsare på dina personligt förmedlade tankar och erfarenheter som inte bara ter sig ärliga - de genomsyras också av en både klokt och insiktsfull livsessens.
Jag har förmodligen hittat en ny favorit bland alla bloggare i etern.
En liten sak hängde jag dock upp mig på, men jag kanske bara övertolkade det du skrev.
Du skrev detta:
”Hur det egentligen förhåller sig kan bara var och en svara på men visst ser man vid varje tillfälle man är på besök i landet någon man som går med en både yngre och vackrare kvinna vid sin sida än vad han egentligen förtjänar? ”
Jag själv kan inte riktigt se hur en man och kvinna skulle förtjäna varandra ”bättre” bara för att de har uppnått en snarlik ålder, längd, bredd, vikt eller att båda faller inom det gängse lokala skönhetsidealet.
Ytlig attraktion är ju en sak, men i mina ögon och förhoppningsvis även hos den kvinna jag uppvaktar så är det inte våra yttre attribut utan snarare våra inre kvaliteter som bör vara avgörande om vi kan anses ”förtjäna” varandra.
Mvh
SiamNilsson